Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leuna.
Lennartsnäs.
393
de gårdar, kon. Carl köpt af Brita
Thuresdotter Bjelke. Der såg man prosten
Sandells vackra samlingar af naturalster
och fornlemningar, då han var Collega
scliolæ. V4 mant. Lenhofda, med
gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas i n. v. till
Åshidt l1/., mil, till Skeda i norr l3/8
mil, till År eda i vester 2 mil, till
Elgs-hultshdla i öster 2 mil, till Kidla i söder
iy2 mil och till Merludt i s. o. 1 mil.
Här var »Göta Lejon» gästgifvare vid
sin död 1790, i sin tid af mycken
ryktbarhet. Hans rätta namn var David
Hårdberg, född torparson i Lenhofda
1749, lika utmärkt för sin längd och
styrka som sitt fogliga lynne, var
samtidig med en annan »Jätte» i Smålands
nation, den långe Långens långe son
Lång i Långelycke, Johan Lång, prestson.
Gårdar och byar: Häraf märkes främst
säteriet Säfsjö, med jernbruket Säfsjöström,
upptagande ett taxeringsvärde af 135,390 rdr rmt,
se vidare artikeln Säfsjö. Lenhofda, prestgård,
7/g mant., tax. till 1,070 rdr rmt. V2 Wret,
länsmansboställe, taxeradt till 1,200 rdr. 1 /2
Bostorp, tax. till 920 rdr, sergeantsboställe. —
Minsta brukningsdelen är V|2 mant. i Lenhofda,
tax. till 200 rdr. — 2V2 fr. Åhlatorp; häraf
köptes 2 mant. af Håkan Skytte à 4V«> proc.
efter Kongl, bref af den 14 Dec. och 28 Nov.
1648. 21/4 mant. egdes 1825 af brukspatron
Barchaeus; på hemmanets egor hafva
anledningar till blyglans visat sig, och har fordom en
grufva om 7 famnars djup blifvit upptagen af
advokatfiskal Broek, men öfvergifven i anseende
till malmens ringhet. Öfriga hemmau äro:
Bostorp, Boliult, Gillgeskruf, Hökaskruf, Tljertaskog,
Hökhult, Johanstorp, Kyhleskruf, Merhidt,
Möck-leshult, Nöbbeled, Renshult, Snignelstorp,
Skäraskog, Wästraby, Wägersliult, Warsryd, Ainatorp,
Ahult, Anghult, Ostraby, Skogstorp, Wåraskruf.
— Adress: Wexiö.
Leuaa. Ett vackert landtställe helt
nära Wisby, tillhörigt konsul Enequist,
eger det minnet att hafva varit prinsessan
Eugenies första sommarbostad på
Gotland, innan II. K. H:s eget
sommarpalats Fridhem blef färdigt. Ett litet stycke
härifrån ligger Skolbetningen, en
samlingsplats, der man roar sig med
national-lekarna: »spela park» och »kasta varpa.»
Lennartsforss. Jernbruk uti
Tran-kils socken af Nordmarks härad och
Carlstads län, är uppförde enl.
privilegium af den 18 April 1839 vid
ßänke-forssen, hvarest sjöarne Stora Lee och
Leelång ega förbindelse; då funnos här
endast en såg och ett par qvarnar;
bruket, som fått sitt namn af den
IV
ädelt verksamme brukspktronen Lennart
Uggla, död 1846, har 3
stångjerns-härdar, 1 masugn med kupolugn,
taxerade till 30,000 rdr rmt, samt 1
knipp-och 3:ne spikhamrar; tillverkningen 1860,
sedan en tredjedel tillökning i smidet
blifvit 1841 beviljad, uppgifves
uppgått till 1,861 skU 9 IU 5 ü
stång-jern af Persbergs tackjern; mas- och
kupolugnarne producerade af
Kopparbergs tackjern 677 skU 11 lü 18 U
gjutgods, hvarutaf somliga pjeser vägde
öfver 20 skU. Kolbeloppet, som årligen
förbrukas vid alla verkstäderna,
upptages i medeltal pr år till 2,800 stigar.
Genom kolning för brukets räkning äro
skogarne tämligen medtagna.
Vattentillgången är större än som behofvet
påfordrar. Effekterna afgå med egna
båtar 4 mil öfver Leelång till Bengtforss
faktori på Dal. Vid verkstäderna
sysselsattes 1848: 32 personer; hushållens antal
voro 20 utom 5 fattiga, som försörjdes
af bruket medelst ett anslag af 350 rdr
bco; 131 personer bodde sistn. år på
brukets egor. Egare år 1848 voro
generalen friherre Fleetwood, direktör
Ekman, brukspatron C. Uggla m. fl.; år
1861 voro brukspatronerna G.
Bäären-hjelm och J. Åberg egare till hälften
hvardera, dessa ega äfven Gustafsfors
bruk på Dal. Vid båda bruken
tillverkas årligen cirka 6 à 7,000 skU
stång-jern, omkring 800 skU gjutgods, spik
samt diverse manufakturjern. Af brist
på malm har Lennartsforss masugn icke
på många år varit begagnad.
Lennartsforss’ tillhörande landtegendom består
af 17/48 mantal skatte, 1 tullqvarn af
8 par stenar samt en salusåg med 2
ramar, taxerade till 11,000 rdr; hela
godsets tillverkningsvärde år 1861 var
117,847 rdr rmt; årliga utskylderna
uppgifvas till cirka 676 rdr rmt.
Lennartsnäs. Ett mantal säteri uti
Näs socken, Bro härad och Uppsala län,
med vacker belägenhet vid sjön Görväln,
utgöres af fordna frälsehemmanen Kjälvik
och Hamra; förekommer 1573 såsom
från kronan utbytt till Anders
Sigfridsson till Bro, flck sedermera sitt namn
af fältmarskalken Lennart Torstensson,
som ökade godset, har derpå tillhört
slägterna Horn, Stenbock, 1768
han-j delsman Königk, omkr. 1800 Wachschla-
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
