Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lerviks jernväg.
Lesebo. 399
för Hede 30,000 rdr), tillhörig grosshandl. Evers
i Göteborg. — Säteriet Aspenäs, tax. till 30,000
rdr, med underlydande 3/« Björrebo, Vg
Kifve-näbbet, 3/8 Torp, 3/16 Kålkälla, V4 Skaf ås,
Björrbo qvarn, egdes 1861 af hr B. Buthenschön,
se vidare art. Aspenäs. — V2 Almänkärr, tax.
till 10,500 rdr, tillhörde 1861, med underlydande
*/2 Lerum, 1 Ryd, ryttm. L. Bergendahl. —
V2 Hulan, tax. till 15,000 rdr, beläget invid
vestra stambanan, köptes 1862, med
underlydande */2 Gullringbo, V2 St. Bråta, 1 Ryd,
för 80,000 rdr rmt af grosshandl. J. Elliot från
handl. Beckman i Göteborg. — f/2 Kolboryd,
med qvaru, tax. till 5,250 rdr, egare hr Prytz.
— 3/8 Hallsås, tax. till 7,000 rdr, och */2
Derregården, tax. till 3,000 rdr, egas af
hof-sekreter Bergendahl. — V4 Lerum, tax. till
3,000 rdr, eges af hr Lichtenberg. — V4 Ibm
med gästgifveri. — 1 Ölslanda, tax. till 19,000
rdr, 1 Stålebo, 1 Götebo, egas af grosshandl.
Gibson i Göteborg. Dessa egendomar upptaga
nära 1/3:del af socknens taxeringsvärde. — Öfriga
hemman äro Brunstorp, Burhult, Bäfseryd, Hulta,
Kudegården, Knapekulla, Kulefreden, Löddebo,
Munkebacka, Sandbäck, Slätthult, Svederna,
Tho-leryd, Oxeryd, Brämanskog, Hunstugan,
Hallegården, Kärret, Långared, Marken, Nygård och
Wåthult. — Adress: Göteborg och Lerum.
Lerviks jernväg; så benämnes den
under åren 1851—55 anlagda jernvägen
mellan sjöarna Långban och Yngen.
Lesebo, Läsebo och Lessebo.
Bruks-och landtegendom uti Hofmantorps
socken af Konga härad och Kronobergs
län. På hemmannet Läsebos egor, mellan
sjöarna Läen och Yen, uppsatte en smed,
som uppgifves hetat Erik Knutsson från
Aryd, sin smedja omkring 1660. Redan
1689 sålde Håkan Skytte här ett bruk till
Göran Branting. Kort derefter finna vi
Läsebo tillhöra, åtminstone till en del,
Ludvig Camerarii arfvingar. Dessa
omnämnas ofta i jordeboken för Kronobergs
län, och må derför upplysas, att Ludvig
Camerarius, sonson af Melanchthons lärde
vän Joach. Camerarius, öfversättaren af
Homerus, Sophokles m. fi., och son till
stiftaren af ett medicinskt och botaniskt
kollegium, vanns liksom Hugo Grotius
af kon. Gustaf II Adolf för Sverige,
dog som Svenskt geheimeråd i
Heidelberg 1651. Var före inträdet i Svensk
tjenst canzler hos churfurst Fredrik af
Pfalz. Ett mant. frälse Lesebo m. fi.
hemman i Kronobergs län såldes till
L. Camerarii arfvingar à 4V2 proc. till
vederlag för deras den 22 Oktober 1698
reducerade köpegods (se Red. Commis.
bref 28 Okt. s. år). Bland arfvingarne
var Barth. Hartvijk, som förmodas varit
son af fältsekreteraren hos Joh. Banér
och Lennart Torstensson, adlad 1651,
men bör namnet då skrifvas Hartvigk;
denne, heter det, köpte halfva Lesebo
bruk af kronan 1698. En Emmertz
sålde det 1727 till Dan. Schröder från
Wärmland. Han satte bruket i godt
stånd. Ar 1762 köptes bruket af
kommersrådet och borgmästaren i Carlskrona
Paul Pilgard; af sonen köpte Anders
och Pehr L. Eneström bruks- och
landt-esrendomen år 1793, hvilka åter år 1802
O ’
försålde Lesebo till bergsrådet och
me-dicinæ-doctorn Johan Loricli Aschan,
hvars arfvingar, under firma Lessebo
Bruks Bolag, äro närvarande egare.
Bruket, som förut haft privilegieradt 900 skU
stång-, ämnes- och manufakturjern, har
nu, enligt Bergmästare-embetets
tillståndsbevis af den 29 Mars 1858, oinskränkt
tillverkningsrätt; 1860 års tillverkning
var 5,571,87 eller 1,741 skU 4 Ut
4 U, deraf ha 198 skü 18 lü 2 U
blifvit förädlade till manufaktur, 163 skU
till bult- och bandjern, spik och diverse
svartsmiden vid 2:ne knipp- och 2:ne
spikliamrar. En kopparhammare anlades
för kongl, skeppsvarfvets i Carlskrona
behof, med 18 frihetsår från och med
1842; här har 1860 åstadkommits 344
skit 13 IM kopparsmide. Dessa verk
beskrifvas af Tuneld gå under ett tak
och drifvas för öfverfall af 7 vattenhjul
och 9 eldstäder för bläster samt en
flammugn; alla till rörliga verken
hörande s. k. labroar äro af sten, hvaruti
ställningar af tackjern äro inhuggna.
Masugnen tax. till 4,500 rdr; under året
1860 egde här ingen blåsning rum.
Malmtägten är grundad på sjö- och
myrmalmer, mest af god beskaffenhet.
Pappersbruk upptogs på 1600-talet; men
sedan den 18 Maj 1836 har
maskinpappersbruk med 8 valsar varit anlagdt;
tillverkar årligen omkring 1,800 Ul
papper, sysselsättande 130 personer, till
större delen mindre arbetsföre;
taxeringsvärdet 1860 var 68,500 rdr, och
tillverkningen uppgick till 104,686 rdr rmt.
Landtegendomen består af 1 mant. sk.,
1 mant. fr. Lesebo, tax. till 12,380 rdr,
hvartill höra qvarn och såg, taxerade till
10,330 rdr; underlydande hemman i
samma socken 57/s mant.; jordmånen är
sandblandad svartmylla. Hela taxerings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
