Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Lexa-&.
Lexberg.
1 Hållnas; smidesstämpeln är L.
Bi-stänipel Sy hes. Vidare höra till bruket
2 qvarnar, såg, tegelbruk, kalkugn, allt
på Skärsäters egor, samt fiske;
taxeringsvärdet 1861 var 596,477 rdr rmt.
Härdarnes antal är tid efter annan minskadt
genom nedläggning eller förflyttning,
såsom till Carlholm 1728, äfvensom en
här förut befintlig masugn flyttades till
Tobo 1676; men genom flerfaldiga
förbättringar i smidet har dettas både
qvantitet och qvalitet vunnit. En olägenhet,
som i ej ringa mån hämmat brukens gång,
har, åtminstone hvad dessa samt Gimo
och Österby bruk angår, för framtiden
blifvit aflijelpt genom anläggande af
ånghamrar vid dessa bruk, hvilka
hamrar dock användas endast när vattenbrist
inträffar och smidet sålunda icke kan
drifvas med de vanliga vattenhamrarna.
iexa-a upprinner vid Åsele samt
förenar sig efter 8 mils lopp med
Gideå-elf. (se den art.)
Lexberg (Leksberg). Regalt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till Södra
Wadsbo kontrakt och Skara stift, består
af en enda socken, belägen uti Wadsbo
7 o
härad och Skaraborgs län, är
angränsande till Mariestad och sträcker sig i
norr till sjön Wenern, i öster till
Mariestad, i söder till Ullerva och
Björsä-ters socknar. Hufvudsträckningen af
socknen är i norr och söder, från sjön
Wenern till Kjekstads gräns, och utgör
% mil; största bredden är uti öster och
vester från ån Tidan vid Lefverstad till
sjön Wenern vid Björsäters gräns,
utgörande 7/16 mil. Socknen, som med
undantag af några holmar i sjön
Wenern, utgöres af fast land, upptager
inom rågångarna en areal af 5,281%
tunnland. Af nämnda egogrund utgöra
42% tunnl. tomtplatser och trädgårdar,
1,961 % tunnl. inegor, deraf åkern
upptager 1,037 tunnl. och ängen 882 tunnl. ;
3,320% tunnl. äro skogs- och betesmarker,
hvaruti äro inbegripna vägar och
samfälda platser. Socknen torde hafva fått
sitt namn af de gamles kämpalekar,
som våra förfäder sökte, för att af
andra helsas som tappert och manhaftigt
folk; så anställdes ock på vissa orter
kämpningar, som kallades lekar, för att
derigenom blifva vige och skicklige att
tappert gå fienden till mötes. Af så-
dana lekar tros stället, der kyrkan står,
hafva fått sitt namn. Namnet skrifves
i gamla handlingar äfven LJggesberg,
Liksberg och Liæberg. En emot sjön
Wenern och ån Tidan sluttande, dels
skogbeväxt, dels jemn mark, utmärker
egentligen landet. I öfrigt ligger den
uppodlade marken till största delen i
söder af socknen. Något större
vattendrag än ån Tidan (som angränsar
socknen) finnes ej. Socknens läge och
omvexlande natur framställer för åskådaren
en vacker vue; sålunda visar sig, dä man
anländer från Björsäter och kommer till
den så kallade Leksbergs backe, först
Mariestad i fonden, till venster sjön
Wenern samt Thorsö med dess kyrka
och flera vackra åbyggnader, till höger
ån Tidan med Hinsbergs, Karleby och
Kjekstads bördiga åkerfält, hvilka på
detta afstånd otvifvelaktigt fägna hvarje
åskådares öga. Nära Leksbergs kyrka
delar sig vägen så, att en går åt
Kjekstads och en åt Björsäters
gästgifvare-gårdar. — Folkmängden, som år 1749
utgjorde 438 personer, har betydligt
förökats, så att densamma utgjorde 1860:
921 personer. Hela delen af socknens
befolkning kan anses såsom arbetande
vid åkerbruket eller hufvudnäringen.
Några bruk, qvarnar eller andra
vattenverk finnas ej inom socknen, med
undantag af en nybyggd qvarn vid
Mariæ-fors, hvarest lärer fordom ett jernbruk
varit beläget. Tjenstefolket består
hufvudsakligen af personer som äro i
husböndernas bröd, samt till ringare del
så kalladt statfolk och lösa legohjon.
Detta tjenstefolks uppförande är i
allmänhet sedligt och nyktert. Endast i
vanliga gröfre landtbruks- och
hushållsgöromål finnes hos den arbetande klassen
inom socknen någon vana. Hemmantalet
är 10% mant. skatte, 7 mant. krono,
% mant. frälse, tax., jemte 15
lägenheter och 1 manufakturverk, till 195,112%
rdr rmt. — Socknens hufvudsakliga
näringar äro åkerbruk och boskapsskötsel
samt till någon ringa del
skogshandte-rino- och fiske. Jagt idkas af högst få
personer, mer för nöje än såsom
näringsfång; men skogarne sakna icke tillgång
på villebråd. Biskötseln är hos
allmogen alldeles försummad. Åkerbruket har
i sednare tider märkbart förbättrats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
