Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404
Lexberg.
Lexberg. 404
föll genom Gustaf I:s testamente af år
1560 hans son hertig Carl. Kyrkan är
belägen på en hög kulle utmed
landsvägen, något öfver V4 mil från
Mariestad. Att nämnda kyrka blifvit
uppbyggd under påfviska tiden, torde bevisas
af följande, framlidne kyrkoherden
härstädes Mag. Laur. Alméns, år 1738
gjorda anteckning:
»Till välment underrättelse i framtiden
varder anuoteradt, att när gamla choret, som var
mycket trångt både uti breddeu och längden,
1738 nedrefs, befanns uti muren, i synnerhet på
norra sidan, mycken forbränd kalk och sten
samt bränder af stockar, hvaraf man kuude
sluta, att kyrkan i fordna tider varit uti eldfara;
dock kunde ingeu af socknemännen påminna sig
hafva hört någon berättelse derom af sina
förfäder. När gamla altaret nedrefs, befanns
der-ofvanuppå en huggen sten eller hall, små kol
och under densamma åt öster en fyrugn,
hvaruti äfven lågo kol, som förmodligen munkarne
brukat till rökelsens förrättande under den tiden
påfviska gudstjensten var här i landet. Emellan
choret och kyrkan stod en stor hvalfmur, som
räckte neder uti grunden, och nedanföre dessa
pelare, åt den sidan som viste åt kyrkan, voro
2:ne uppmurade små stenaltaren, ett åt norr och
ett åt söder, men ofvanföre hvartdera af dessa
altaren var ett uti muren uthugget eller muradt
rum, dock utan dörr, i hvilket stodo 3:ue st.
af trä målade Mariebilder, ganska gamla;
äfven fauns en stor träbild, som folket kallar
Sanct Olofs bild, och förmenar folket kyrkan af
densamma haft sitt namn och i fordna tider
varit kallad Sanct Olofs kyrka.»
Kyrkans nuvarande chor är
åttkantigt och uppbygdt år 1738 samt
bredare än sjelfva skeppet. Tornet,
fyrkantigt, uppmurades vid kyrkans vestra gafvel
år 1760. En tillbyggnad på kyrkans
södra sida, som tillförene varit
vapenhus, uppförd år 1742, hvarifrån ingång
varit till kyrkan, men hvilken nu är
igen-murad, begagnas till materialbod. A den
större klockan finnes i basreleif Sanct
Eriks bild med krona på hufvudet,
hållande i högra handen spiran och i den
venstra en bila. Taket både uti kyrkan
och choret är år 1741 med vacker
målning i oljefärg försedt och förtjenar
uppmärksamhet i synnerhet i afseende
på de arabesker, som omgifva 3:ne större
stycken med figurer, föreställande
Nattvardens instiftande, händelsen, som
beskrifves uti Luc. 7: 30—50, samt Jesu
liknelse i Luc. 18: 10—14. — Några
märkliga grafvar eller griftstenar finnas
icke hvarken i kyrkan eller å
kyrkogården. Sockenmagasin inrättades år 1762.
— Här föddes prosten Harald
Hasselgren, som särdeles vinnlade sig om de
i Orientaliska språkens studerande, så att
han kunde både tala och skrifva de
Hebreiska och llabbinska språken. Genom
honom blef ock en jude omvänd till
christna religionen, såsom christen kallad
Johan Kemper, en man med alldeles
ovanliga insigter i Österländska språken
(Biogr. Lexik., 6 bd.). — Kyrkoherden
Olof Warholm hade sonen Clas Gustaf,
född här den 19 April 1786, hvars
både gerningar och ord böra lefva i
åminnelse; han höjde länge ensam rösten
i inot det bränvinssupande, som sedan fått
allmänna röster emot sig, och på
dödsbädden sade lian de märkliga orden:
»Jag vill ej lia något försvar inför
verlden. Jag ångrar icke, här jag nu ligger,
att jag följt min öfvertygelse och icke
gifvit vika för menniskors omdöme; men
skulle mycket ångra, om jag för
menniskors bifall gått ifrån hvad jag efter
Guds ord och samvetet a?isett för rätt.»
De hemman, som nu utgöra Leksbergs
pastorat, hafva af ålder hört till
Uller-vads socken; men först 1557 nämnes
Leksberg såsom enskild socken, hvilken
dock lydt till Ullervads pastorat,
hvarföre ock kyrkoherden derstädes innehaft
nuvarande prestebolet i Leksberg såsom
stom. Men år 1584 blef socknen
söndrad från Ullervad och anslagen till
kyrkoherden i Mariestad, sorn då ej
hade annat præbende-pastorat. Ar 1614,
då superintendenten i Mariestad fick
Tliorsö till landsförsamling, blef
Leksberg præbende till Mariestads skola,
hvilket varade till slutet af 1650-talet,
då Leksberg blef förenadt med
predikantsysslan vid hospitalet i Mariestad. Ar
1670 blef socknen åter præbende till
skolan, hvarvid det förblef till 1687,
då den lades under Ullervads gäll. Ar
1724 blef Leksberg tredje gången
præ-bendepastorat till skolan. —
Fornlemningar. Denna socken, som har ett
behagligt läge emellan sjön Wenern och
ån Tidan, har säkerligen i fordna tider
utgjort en tummelplats för krig och
härjningar, hvilket af åtskilliga
minnesmärken synes bestyrkt. Sålunda finner
man omkring 50 alnar från
kyrkogårdens sydöstra hörn en hög och
välbe-hållen runsten med vanlig ormslinga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
