Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
406
liarcil.
Lidboholni.
ålder och belägen på en höjd nära
Tida-ån, raserades 1845. En ny
rymligare och herrlig tornkyrka uppfördes
pä samma ställe, men pä en utvidgad
grund, af byggmästaren Bergström från
Slötå, som för sin skicklighet gjort sig
förtjent af att här nämnas. Kyrkan har
en dyrbar altarduk, skänkt af
brukspa-tronessan Geijer, född Wästfelt, och en
orgel, betald med 2000 rdr, skänkt af
en gammal dräng, Sven Pettersson i |
Liared-stommen. A id gamla kyrkan fanns
Pilefeltska grafven, hvilken uppmurades
1652 af Gustaf Pilefelt, slottshauptman
i Jönköping 1647. Sockenmagasin
finnes, hvarur säden utlånas mot ränta.
Fast folkskola och sockenbibliothek äro
inrättade i socknen. Nära kyrkan mär- ,
v
kes en ännu ansenlig grönskande kulle,
kallad Kettiishög, hvarom traditionen
förmäler, att Kettil Ochristen, i harmen :
öfver sina samtidas affall från deras fä- |
ders tro, under christendomens kamp
med hedendomen icke iner ville trampa
samma jord eller lysas af samma sol
som de, utan gick lefvande in i sin
grafhög, der han blef i mörker till både i
själ och kropp intill sin död. Enligt
krönikorna skall Kettil haft sin ättehög ;
• I
vid Kaga kyrka. Af märkvärdighet är,
ock Rolandsbacken, belägen på egorna
till Lindås Börjagärden. Enligt
folksägnen har den fått namnet af Roland,
en christen, som stupade i en kamp mot i
hedningen Kettil. Troil skola hafva
visat sig i Narfåsen, och det berättas, att !
»Narfåsajungfrurna» fråntagit en girig j
bondgumma i Tyskan välsignelsen af
hennes helgdagsarbete, hvarom är sägen,
att hon brukade låta sitt tjenstefolk om
nätterna till Söndagarne baka bröd och
om Söndagen tjerna smör, tills hon
en gång fick höra jungfrun i
Narfås-berget ropa till jungfrun i Råberget och
fråga: »Hvad ger du dina barn att äta?»
och denna sednare svara:
»Lördagsba-kadt bröd och Söndagstjernadt smör.»
Gårdar och byar: Det gamla herresätet Gu- j
debo (se den artikeln), hvarunder lyda 3/s
Jgelsered, säteri, tax. till 1,500 rdr. — 1/2 j
Skeppsholmen, tax. till 6,000 rdr, har vacker be- i
lägenhet vid södra ändan af sjön Jogen, nära
kyrkan; det har ofta lydt under Arås-godset. {
Handlanden J. Hallin har uppfört här år 1812
en prydlig sätesbyggnad; gården, jemte 3/8 mant.,
qvarn och såg, egdes 1861 af hr H. Spaak.
Vj Lida, med angenäm utsigt, tillhörde år
1816 kommissionslandtmätarcn J. N. Segerdahl,
var 1861 tax. till 1,800 rdr. x/2 Lindas Sveusg.,
komministerboställe, eger svag, af sandmylla
bestående åkerjord, mager äng, tillräcklig
barrskog, men föga löfskog och svagt sommarbete.
Manbyggnaden jemte 16 andra hus i byn
ned-brunno 1862. I Liareds by hafva
hemmans-egarne med hr kronolänsman Volcker i spetsen,
och med sammanskjutna egna penningar 3,000
rdr, genom dervarande Tidans mader gräft en
större kanal för ån, hvarmedelst vunnits en
jordyta af 116 tunnl. odlingsbar jord. — a/8 Liar ed,
länsmansboställe, tax. till 900 rdr. — V4 mant.
Rönåsen skattskrifves här, men hör i kyrkligt
hänseende till Knätte socken. — Öfriga
hemman äro: Bransertd, Lundeskogen, Suabbo,
Stoms-åckra, Sätestorp, Telning ar uder, Tyskan,
Källe-ryd eller Gistås, Blekhult eller Brännered,
Glabbersered, Gårdaruderne, Gra/sjö, Skogen,
Holmåkra, IJndhult, Qvigården, Ryet, Svinåsen,
Stegelhult, Wallsjö. — Adress: Ulricehamu.
Lidtorp. Jern vägsstation på statens
Södra stambana, ligger i Småland, den
14:de i ordningen från Malmö, på 14
mils afstånd från nämnda stad.
Libbhult. Två mantal frälse-säteri
uti Nottebäcks socken af Uppviddinge
härad och Kronobergs län, har samma
egare som Klafrestiöms bruk; höbolet
räknas bland de bästa pä orten,
tillräcklig skog finnes; taxeringsvärdet år 1860
var 6,270 rdr rmt. Öfverste Joh. Drake
och Marg. Klingsporre tillbytte sig
Libbhult af kronan år 1683; egdes sedan af
kammarrådet von Düben, hans enka 1757.
Landshöfding J. A. Stedt har äfven egt
detta säteri.
Lidboholm. Två mantal fr.-säteri,
förut och i äldre jordeböcker benämndt
Lidhult och numera, enligt egarens
önskan, vanligen kalladt Ön, är beläget i
Sjösås socken af Kronobergs län, 3/16
mil från kyrkan. Såsom anledning till
dessa namnombyten förmäler traditionen,
att fordna egare derigenom hoppats
af-vända de lidanden och sorger, som
under en lång följd af år öfvergått ställets
egare; men sjelfva gårdens belägenhet
på en (medelst en graf på östra sidan
bildad) kullrig ö i sjön Örken ger
giltig anledning till sednaste benämningen.
Enligt sägen, skall gården för flera
hundrade år sedan varit anlagd på den i
sjön varande Llusholmen samt då
bebodd af en man, benämnd Röding, ännü
i folkets minne känd såsom en grym
och blodtörstig herre, hvilken på den
nära invid belägna Galgö lät halshugga
och hänga en mängd menniskor, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
