Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lid.
före det ock uppgifves, att han omsider
af satan blifvit lefvande bortförd till
Kalmar slott. Dels namnet Galgö och
dels en i sjön från Husholmen till fasta
landet för väg- eller broanläggning gjord
pålning, som ännu är synlig, vittna om
att sagan till någon del kan hafva haft
grund i verkligheten, om icke den har
sammanhang med de här fordom hållna
tingen. Kyrkoherden i Sjösås, Ternerus,
död 1767, hade sett der fordom utgifna
fastebref. — Riksrådet Per Sparre skref
sig 1660 till Engsö och Lidboholm, då
han gaf mässhake till Sjösås. —
Gou-vernementssecreteraren Joh. Ornecrantz’
enka gifte sig med Per Cederschöld, före
adlandet 1697 kallad Garelius, hvilken
skref sig till Lidboholm. Från juris
professor i Uppsala blef han assessor i
Göta hofrätt. Hans dotter blef gift med
generalqvartermästaren Gerhard Ernst,
adlad Ehrenschantz, hvars son Gerhard,
född påo Lidboholm 1699, slöt ätten
1765. Ar 1758 egdes hälften af
öfverste-löjtnanskan Juliana Schmiedeberg och
hälften af adjutanten J. F. Cederschöld.
Här föddes 1774 professor Fr. J.
Cederschöld i Lund och 1782 professorn i
Stockholm P. G. Cederschöld; den
sednare var en af våra namkunnigaste män
° o
både som läkare och medborgare. Ar
1825 var postmästaren N. H. Wong
egare; derefter kapiten Charpentier,
hvilken efter få år sålde säteriet till major
Angerstein, som snart öfverlät säteriet
till sin måg, nuvarande egaren,
öfverstelöjtnanten och riddaren C. R. Hejdeman.
Såväl genom hans som hans frus milda
och menniskovänliga sinne har den
gamla föreställningen om egarens
grymhet och hårdhet helt och hållet blifvit
utplånad. — Uti ån är anlagd under
säteriet en tullmjölqvarn, med två par
stenar; höbolet är medelmåttigt; skogen
ringa. — Manbyggnaden, ehuru af trä,
iir ansenlig och prydlig, två våningar
hög. Tax.värdet år 1860 var 18,310
rdr rmt. Till säteriet höra 5 jordtorp,
2 backstugor; arealen är 891 tunnl. 18
kappl., hvaraf 53 tunnl. 18 kappl. åker,
257 tunnl. äng, 577 tunnl. 16 kappl.
betesmark. Egendomens onera omkring
345 rdr rmt. På godset bodde 1855
9 hushåll med 58 personer.
Lid. Annex-socken till Ripsa posto
Liila. 407
rat, är belägen uti Rönö härad af
Nyköpings län, 2 mil n. från Nyköping —
vid 110 fots höjd öfver hafvet —mellan
I Runtuna i sydost, Ludgo i öster, Ripsa
i nordvest, Råby i vester; upptager med
3/4 mils längd och 1/2 mils bredd en
areal af 8,192 tunnl., af hvilka 471 äro
insjöar. Utmed Glåttra och
Kappsta-I sjöarna samt Eknarn, som delvis utgöra
gräns i öster och sydost, finnes tämligen
jemn, småkullig bygd; sydvestra och
vestra gränserna upptagas af
skogsmarker, likaledes de nordvestra, men dessa
med mer bergländig natur, kring små
dalgångar och bäckar, från Alskagge
Såg- och Qvarnsjöarne till Kappstasjön,
och från Samlingssjöarue till Eknarn
inom Ludgo. Längst i vester ligger
Murpasjön, med utlopp till Råby.
Jordmånen är dels lera, dels jäsjord.
Socknen, som år 1805 beboddes af 591,
1860 af 619, men år 1850 af 637
personer, består af 163/8 mant. skatte, ]/2
krono, 3V2 frälse, och taxerades 1861
till 134,310 rdr rmt. Ordinarie räntan
är 257 rdr 44 sk. 5 rst kr.värdi. Enligt
1825 års jordebok finnas 5 qvarnar, 8
utjordar, 78 torp. Näringar äro
åkerbruk, ängs- och skogsbruk. —• Lyth eller
Liiæ förekommer 1279 och oftare;
synes omkring 1314 ha varit annex till
Ripsa, men i följande sekel modersocken,
i nyare tider åter annex. Kaplaner
förekomma från 1610. Kyrkan, belägen 9/lft
mil från moderkyrkan, är gammal,
troligen tillbyggd 1600. Filologen Gustaf
Gumælius (kyrkoherde i Örebro) är född
här i socknen 1780.
Gårdar och byar: Sex större egendomar
finnas, upptagande 108,000 rdr af socknens
taxeringsvärde, och äro: Åhnesta, 1 mant. skatte,
dertill köpt 1747 af Adlerbeth, tax. till 12,060
rdr, eges, jemte ’/4 Gålsjön, 2 Sparesta. i/8
Sparstastugan, x/2 Glåttra, x /,k Hökö, af
enkefru L. Wachtmeister. — 2 mant. Kappsta,
sk.-säteri,.se den art. — 1 mant. säteri Lundby
med Ohresta qvarn, 2 mant. St. Lundby, 13, 4
Sviesta, 1/2 Hålstorp, se art. Lundb). — i
Prestebolä, eges under Lindö i Runtuna socken.
— I mant. Öhresta, tax. till 4,620 rdr, egare
A. Gustafsson. — 1 mant. säteri Taxinge med
qvarn, såg och tegelbruk, till 17,400 rdr, se
den art.; härunder lyda: 1 Ökna, I Sanda. —
V2 Währinge, tax. till 2,260 rdr rmt, är
kom-1 ministersboställe. Öfriga hemman äro Torp och
Wahl/resta. — Adress: Nyköping.
Lida. Ett mantal ber. skatte-säteri
uti Qvillinge socken, Bråbo härad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
