- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
413

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liden.

Lidén.

413

De öfriga hemmanens namn äro: Bodacke,
Byn, Klärke, Norrniis, Näcksjön, Qväcklingen,
Skälsjön, Uneàsen, Westanà, Atervänningen,
Öster-flygge, Anundgård, Fagerviken, Tlissjön,
Hullsjön, Lillhullssjön, Sunnansjö, Wike, Westbyn,
östbyn, Östanbäck. — Af sågar märkas:
Östanbäcks, tax. till 24,000 rdr; Oxsjö, tax. till 12,000
rdr; Sillre, tax. till 18,750 rdr; Fagerviks, tax.
till 11,050 rdr; Böda, tax. till 4,500 rdr. —
Vg Prestbordet, tax. till 675 rdr; 1/12
Prest-bordet, boställe för kapellanen i Holm; V^g
Klockareboställe. — Nilsböle och Ofverböhle
hemman hafva i kyrkligt hänseende sedan urminnes
tider tillhört Liden, men i administrativt till
Indal. Genom K. Bref d. 21 Jan. 1861 höra
de numera endast till Liden. — Vid Liden är
en färja öfver Indalselfven med af K. Maj:t den
20 Sept. 1861 fastställd taxa. En
mineralkälla finnes vid byn Asen. Några
malmanledningar hafva hittills icke blifvit här funna. —
Adress: Sundsvall.

Lidell. Annex-socken till Resele, i
södra Ångermanlands fögderi af
Wester-bottens län; innefattar 350V4 seland eller
14l9/3o mant., uppskattade till 59,800 rdr,
42 lägenheter, tax. till 7,200 rdr, och 11
qvarnar och sågar, tax. till 30,300 rdr,
samt 6 fabriksinrättningar, taxerade efter
klasser med 30: 25 afgift.
Folkmängden, som år 1776 blott var 270
personer, uppgafs 1805 till 450, 1810 till
469, 1830 till 636, 1850 till 910, 1855
till 1,027 och 1862 till 1,159. —
Socknen är belägen på ömse sidor om
Angermanelfvens norra gren, gränsar i
norr till Junsele, i vester till Edsele, i
söder till Resele och i öster till
Anund-sjö; är 23/4 mil i längd och 2V2 „ mü i
bredd. Södra hufvudgrenen af Änger- j
manelfven delar sig vid Stamsele, nära |
Jämtlands gräns, i tvenne grenar, hvaraf
den södra flyter förbi Ramsele, Edsele,
Helgum och Långsele samt förenar sig
ofvanför Sollefteå med den norra, som
förut vid Nordanfjäll förenat sig med
den norra hufvudgrenen eller
Fjellsjö-elfven och vid Liden, litet ofvanför
kyrkan, med Junsele- eller Asele-elfven från

0

Åsele Lappmark. Ifrån Liden till
Re-sele är elfven uppfylld af strida forssar,
som göra båtfarten omöjlig, utom i de
sel eller lugnvatten, som här och der
förefinnas. Till rensning af elfven för
timmerflottning, enär förut en mängd
virke årligen dels skadats, dels förstörts

1 forssarne, anvisades af K. M:t genom
bref af den 18 April och 12 Oct. 1856
ett statsbidrag af 4,500 rdr. Enligt ett
nytt K. Bref af den 27 Sept. 1860

skulle arbetet vara verkstäldt sist den

o

1 Oct. 1862. Åsele- eller
Junsele-elfven är ifrån Liden, oaktadt smärre
forssar, farbar för båtar ända till Junsele
kyrka, 23/4 mil; deremot hindra strida
fall och forssar båtfarten härifrån på
Fjellsjöelfven. Mellan Forssås och
Näsåker är färja öfver elfven. Kilforssen,
% mil från kyrkan, hindrar laxen att
gå högre upp i elfven. Laxfångsten,
som redan förra århundradet sades vara
betydligt mindre än fordom, har
sedermera än ytterligare aftagit till följd af
en sedan århundraden tillbaka fortsatt
misshushållning med fisket, som i oförnuft
endast kan jemföras med den här såsom
annorstädes rastlöst fortgående
skogsförödelsen. Fisket sker förnämligast vid
Nämndforsseu, Brådön och Bäcken,
kronolaxfiske på prestgårdens egor.
Brådöns-fallet, V2 mil nedom elfvarnes förening,
20 alnar högt, är, ehuru något
långsluttande, det största i elfven.
Nedanför detsamma ligger Håfskottet, en trång
bassin med lugnvatten, mellan tvenne
klippor. I denna bassin hvilar laxen
ut, sedan han uttröttat sig med fåfänga
bemödanden att komma uppför den
branta klippan i fallet. Bassinens
utgång tillstänges, och laxen uppfiskas
sedan med en stor håf, hvaraf platsen fått
sitt namn. Vid Nämndforssen var
laxfisket förr så rikligt, att deraf
uppkommit ett ordspråk, att »laxen måste till
Nämndforssen, om han än skall gå dit
landvägen.» — Bland sjöar i socknen
märkas: Omsjön, 1 mil lång med 32
holmar, och Wigdsjön, som har sitt
ut-lopp 1/2 mil ofvanför kyrkan genom
Wigdån. — Den förnämsta
näringsgrenen är här, såsom i de öfriga utmed
elfven belägna socknarna,
skogsafverk-ning och timmerflottning, hvilka till
men för jordbruket och sedernas
enkelhet ifrigt bedrifves; dernäst åkerbruk,
boskapsskötsel, laxfiske, tjärubränning och
djurfångst, lledan på 1770-talet funnos
här 5 grofbladiga sågar. Numera
flottas största delen af bjelkarna och
såg-stockarna till de längre ned vid elfven
belägna stora sågverken. — Klimatet
här är betydligt kallare än i det
närliggande Resele, så att på våren, då
kärra begagnas derstädes, måste den här
ofta utbytas mot släddon. Jordmånen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free