Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ullo.
Lima. 431
trädgård, ingen skog, men ymnigt
hö-bol; taxeringsvärdet år 1860 var 59,070
rdr rmt. Gården liar tillhört Ulfeldska
slägten, men blef reducerad d. 30 Jan.
1682 och följande år indelad till
majorsboställe vid Södra Skånska
kavalleri-regimentet. Här hade hertigen af
Södermanland, prins Carl, såsom befälhafvare
öfver trupperna i Skåne, Halland och
Blekinge, sitt högqvarter, vid den år 1772
af Gustaf 111 utförda
regementsförändringen. Vid denna gård ligger en hög
kulle, Blacke kallad, kringfluten på alla
sidor af förutnämnda å, hvarpå Lillöhus
(eller Lillöslott, de fordom mäktiga
Tottarnes stamslott) legat. Det
uppbyggdes i slutet af 1300 talet af Axel. Tott
och förbättrades betydligt af sonen Ivar
Axelsson, på sin tid Danmarks
mäktigaste ädling, och ehuru han tappert
värnat Skåne vid konung Carl Knutssons
härjningar 1452, så förklarade han
likväl sedermera, förbittrad öfver en
reduktion, sin konung Christian I öppen fejd
och inkallade, jemte brodern Erik,
svärfadern, Carl Knutson, till konung för
tredje gången. Då lät Christian I
genom unions vän nen Magnus Green och
Thure Thuresson (Bjelke) 1467 belägra
Lillöhus, hvilken belägring fortfor ett
helt års tid, utan att slottet kunde
intagas, men öfverlemnades genom vänlig
öfverenskommelse, hvarpå det raserades
följande år; blef dock någon tid
derefter åter iståndsatt. Ar 1612 belägrade
Svenskarne, under Gustaf Adolfs
anförande, detta fäste, hvilket då af
egarin-nan Beata Hvitfeldt försvarades så med
eget folk, att belägringen måste
upphäfvas. Men deremot skola Svenskarne hafva,
den 7 Sept. 1658, intagit, afbränt och
sedermera raserat Lillöhus, emedan det
ansågs kunna af en fiende begagnas vid
belägring af Christianstad. Utaf
Erik-Dalbergs teckningar af detta slott,
utgifna af S. Pufendorf, jemförda med de
grundvalar, som ännu qvarligga af
Lillöhus, har prof. Brunius (se Skånes
konsthistoria för medeltiden) slutat, att detta
herresäte bestått af en aflång fyrkantig
byggnad, som hållit 100 fot i inre längd,
44 i inre bredd och haft 5 våningars
höjd samt tvänne ansenliga gafvelrösten,
hvardera med nio tinnar och en hög
fronton midt å framfapaden. Tvänne
i rundtorn, det ena i byggnadens östra
hörn, det andra å midten af nordvestra
gafvelmuren, hafva äfven funnits här.
i Hörntornets grundvalar visa en tjocklek
i af 6 fot. Vid sydöstra gafvelmuren låg
ett litet tvåvåningars korsverkshus och
helt nära byggnadens norra hörn var ett
tämligen ansenligt tvåvåningars stenhus.
Alla byggnaderna omgåfvos af ansenliga
jordvallar och höga pallisader och
grafvar. Midt framför lmfvudfapaden låg
en vindbrygga och vid sidan derom en
byggnad. För nära hundra år sedan
qvarstod ännu en betydlig lemning af
Lillöhus. Nu består borgruinen af en
gräs- och trädbevuxen kulle, som höjer
sig ungefär 15 fot öfver åns vattenyta,
och omgifves med breda, tämligen djupa
vattengrafvar. Der ligga ännu fasta
grundmurar, hvari tegelstenen håller 11 x/2 tum
| i längd, 5 i bredd och nära 4 i
tjocklek och är af synnerligen god
beskaffenhet. Landsvägen skall före
Christian-i .
j stads anläggning gått tvärsöfver holmen,
; hvarpå Lillöhus legat, och man har i
! sednare åren funnit på södra sidan af
ån borrade stockar, hvarigenom vatten
varit ledt under jorden och förmodligen
äfven under ån till fästet.
LillÖ. Ett insockne frälsehemman
j af 2/3 mant. uti Bosjökloster socken,
Frosta härad och Malmöhus län, lyder
under Bosjökloster säteri.
Lim. O utanför staden Gefle,
horan-| de till Hille socken af Gestriklands
fögderi och Gefleborgs län, har lotsstation.
Här finnes kalksten, som uppsköljes från
hafsbottnen af vågorna; kalken brännes
på stället, och behållningen är anslagen
till lön åt landshöfdingen öfver länet.
Denna, jemte öarna Granskär och
Bönn-, målen, tillhörande lotsåldermannen, tax.
1861 till 1,500 rdr rmt.
Lima. Konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande t.ill Wester-Dals
kontrakt i Westerås stift, utgöres af Lima
socken och Transtrands kapell (enligt
Kongl, bref af d. 6 Aug. 1859 komma
de vid blifvande pastorsledighet att
åtskiljas) samt innefattar 23% mantal.
’ Folkmängden år 1860 var 3,684 personer.
— Lima, socken uti Wester-Dalarnes
fögderi af Stora Kopparbergs län, ligger
19 mil v. n. v. frän Falun, 33 mil från
Westerås — vid 1,450 fots höjd öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
