Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Limä.
Lina.
435
hamrar vid sjelfva Limån samt 3
härdar med 3 hamrar och 3:iie
spikham-rar vid Brahammar, 3/4 mil söder om
Limån vid samma vattendrag, eller
tillsammans: masugn, 5 hamrar och 6
stångjernshärdar samt 3 spikhamrar för
1 stock. (År 1860 nedlades 3 härdar.)
I afseende på eganderätten till Limån
anmärkes, att redan innan privilegierna
för jernverksanläggningen utfärdades,
eller den 16 Dec. 1803, öfverlät assessor
M. Hellsén sin del på bergs-rådman D.
Ström och lagman J. Noræus, hvarefter
anläggningen i bolag med justitierådet
Sam. Noræus fullbordades. Andelarne i
närande bolag voro fördelade på
bergsrådman D. Ström för hälften,
justitierådet S. Noræus V4:del, lagmannen J.
Noræus V^del. Omkring 1823 öfvergick j
justitierådet Noræi andel på
bergs-rådman Ström och Lagman Noræus, så att
den förstnämnde blef egare af 2/3 och
den sednare af 1/3, och 1835 försåldes
lagman Noræi tredjedel till öfverstelöjtn.
baron G. A. Leijonhufvud, sedan förut,
eller omkring 1831, bergs-rådman D.
Ströms tvåtredjedelar t arf öfvergått på
kapiten Angersteins arfvingar till ,/3 samt
hrr C. D. och B. G. Ström till V3. Efter
det baron Lejonhufvuds tredjedel 1854
blifvit försåld till Forssbacka bruksegare,
men samma år i stöd af bolagskoiitrakt
af brukspatron C. D. Ström och
häradshöfding B. G. Ström återbördad;
försåldes 1855 hela Limå bruk med
dithörande hälft i Laxsjö masugn till Fahlu
bergslag för en köpesumma af 230,000
rdr rmt. Hälften uti Laxsjö masugn
erhöll Limå bruk i början på 1820-talet.
Tackjernet hemtas dels ifrån Laxsjö
masugn i Stora Tuna socken och dels ifrån
Tanså masugn i Mockfjerds kapell i
Gagnefs socken. — Blåsning i Limå
masugn har ej egt rum på nära 30 år;
men meningen lärer vara, att masugnen
skall repareras och blåsning deri
företagas på malmer ifrån egna grufvor i
Allis och Leksands socknar. Brukets
effekter ha fraktats på Siljan och
Insjön till Gråda i Gagnef, kördes der
förbi forssarna samt drogos sedan
Dalelfven utföre till Båtsta, hvarifrån desamma
sändes dels till Westerås och dels öfver
Smedjebacken till Strömsholm o. s. v.
— Gefle-Dala-jernvägen har troligen
förändrat detta. Vid Limån
tillverkades 1855: 4,203 sktt, 1856: 3,341 sktt
stångjeru. — Vid Limå äro betydliga
odlingar på myrar gjorda. Hela
egendomens areal utgör öfver 6,000 tunnl.
Betydliga skogstrakter äro genom
50-årigt arrende under brukets disposition.
— Från bruket leder en väs: till
Lek-sands kyrka samt en annan utefter
Siljans vestra strand till Mora kyrka. —
Vid Limån finnes en mjölqvarn för 2
par stenar.
Lina. Två mantal frälse-säteri uti
Södertelje landsförsamling, Oknebo härad
och Stockholms län, beläget vid
Linasundet, är ett gammalt herresäte,
hvartill Sigge Guttormsson, konungens råd,
som lefde fore 1276, har skrifvit sig;
torde sednare hafva varit kyrkligt gods,
med säkerhet krono på 1500-talet,
donerades till Södertelje stad 1593, men
.1629 till krigs-kommissarien Casparus
Kenig, adlad Lilljecrona, som kom till
Sverige 1603 och blef antagen såsom
dräng hos konung Carl IX, sedermera
hofapotkekare hos konung Gustaf II.
Han erhöll säterifrihet för Lina, som
sedermera skall hafva tillhört hans slägt
och fränder, dels af samma namn, dels
Cantersten, Olivecrantz, men försåldes
af sonens, öfverste-iöjtn. Casper
Lillje-cronas, barn till en herr Drakenhjelm;
likväl återgick det genom börd; egare
omkring 1780 var protokolls-sekreteraren
Johan von Engeström, som ansågs både
såsom en farlig och inflytelserik person,
hvilket bevisas af hans arrestering såväl vid
revolutionen 1772 som under riksdagen
1789 samt vid senare tillfället hans
förvisning från hufvudstaden; han dog
pä Lina 1807. Egare på 1820-talet
och ännu 1847 var kammarrådet Dufva
till Hanstavik, hvilken gjorde betydliga
anläggningar för ängsvattning o. a. Hans
enka innehade godset 1859;
överståthållaren, generalmajor G. Bildt år 1861
Vid Lina synas lemningar efter
befästningar; traditionen förmäler att drottning
Ragnhild här haft sitt slott. Dylika
minnesmärken finnas äfven på en nära
belägen holme i Mälaren.
Egendomen utgöres, utom säteriet, tax.
till 45,000 rdr, af V2 Bårstd, V* rå och
rör Linatorp samt qvarn, såg och
tegelbruk (tax. till 15,000 rdr); vid det sed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
