Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
Linde.
Lini]e.
år 1825 tillhörde det jemte 1 mant.
frälseladugård Lundby kammarherren Ludvig
Schildt; nu sammanlagdt med Hofsta
säteri.
Liüde eller Lindesberg. Bergstad i
Örebro län, 4l/2 mil från Örebro, 2l/g
mil från Nora, 20% mil från Stockholm,
belägen nära ändpunkten af det från sjön
Rossvalen strömmande segelbara
vattendraget, på sluttningen af en höjd, vid
Lindesjöns östra strand, uti en naturskön trakt,
är en bland Sveriges yngre städer; men
innan staden anlades befanns härstädes
en gammal marknads- och mötesplats,
kallad Lindesåås, der Arboga borgerskap
i långliga tider idkat handel med
bergsmännen, ehuru borgrarne dock torde hafva
vistats der endast tidtals, enär Carl 1X:S
resolution, dat. Nyköping den 25 Maj
1597, förbjuder dem att oftare än hvar
Lördag uppresa till Nora och Lindes
kyrkor, »och böra deras salubodar ej
längre än till klockan tu eftermiddagen
vara öppna». Imellertid hade stället
redan långt före Carl IX:s tid varit en
handelsplats för den kringliggande
bergslagen och blef 1354 delaktigt af samma
stadgar som då utfärdades för Noraberg
och Silfverberget. Ar 1549 funnos
derstädes 40 gårdar; år 1625 hade detta
antal uppgått till 60, hvilka alla
utgjorde kolforor till Guldsmedshytte
kron-bruk, hvilken skyldighet dock aflöstes
vid stadens grundläggning. Ett hemman
härstädes, kalladt Lindesås, som tillhört
kungliga familjen, skänktes år 1624 af
Gustaf den Store till Uppsala akademi,
men öfverläts åt staden år 1688, sedan
gården på detsamma nedbrunnit, och
hemmanet blifvit förstördt genom
arrendatorernas vårdlösliet. Linde stad betalar
ännu för detsamma 60 rdr årligen till
akademien. Redan under Gustaf Adolf
var det i fråga att här anlägga en stad;
men krigen hindrade verkställigheten af
planen, hvilken utfördes först under
Christinas förmyndare-regering (de första
privilegierna äro daterade 1643 och 1645),
sedan ett förslag att vid Jerle
sammanbygga städerna Linde och Nora blifvit
öfvergifvet. Redan 1644 nedbrann
imellertid hela Lindesås by, och på den
nedbrunna byns tomter reglerades staden af
markscheiderti, ingeniören Thomas
Christofferson, hvarefter privilegier utfärdades
i Nov. 1645 och staden fick skattefrihet
under 5 år. Imellertid hann staden
knappast komma sig i ordning, förrän
den på nytt hemsöktes af samma slags
i ^ ^ ^ ’ " g n
10 Juli 1688. Anledningen
till denna eldsvåda var en af stadens
egna rådmän, en Skotte, vid namn
Peder Welamsson, som i förtreten öfver att
hans gård blifvit tagen i mät, antände
den och dermed hela staden. Han var
icke allenast mordbrännare, utan sannolikt
också sjelfmördare, ty bredvid lemningarna
efter hans kropp fanns en värja, som
sedan länge förvarades på rådhuset. I
denna eldsvåda nedbrunno 23 gårdar,
deribland prestgården, och dervid
förlorades äfven det äldre kyrk-archivet, till
oersättlig skada för forskaren i denna
trakts äldre historia. Carl XI icke
allenast vägrade alla bidrag till stadens
återuppbyggande, utan år 1689
utfärdades till och med ett kungabref, enligt
hvilket de brandskadade icke skulle
erhålla någon hjelp, om de icke ville flytta
till Arboga eller Örebro. Först vid Carl
XI:s död råkade det kongl, förbudet i
glömska, och ehuru ännu vid 1719 års
riksdag yrkanden framställdes om att
staden borde läggas öde, började dock
Lindesberg småningom uppblomstra i och
med jernhandteringens utveckling i dessa
nejder. Det nuvarande Lindesberg består
af en hufvudgata om 1400 alnars längd,
anlagd i sydost och nordvest, och en
dermed parallelt löpande, men blott föga
bebyggd gata, bägge korsade af 12
tvärgränder, af hvilka fem gå upp till den
vester om staden belägna skogbeväxta
bergshöjden, hvarifrån man har en af
de vackraste utsigter i Sverige. De
publika byggnaderna äro häradets tingshus,
med dermed förenadt komministerboställe,
kyrkolierdeboställe, rektorsgård och
rådhus; de återstående bebyggda tomterna
utgöra 116, hvartill komma 19 obebyggda,
1860 värderade till 242,582 rdr rmt;
tillhörande jordar utgöra 1,517 tunnl.,
hvaraf 791 åker, värderades till 143,965
i rdr rmt. Kyrkan belägen midt i staden
vid torget, är i det närmaste fyrkantig,
40 alnar i längd och 38 i bredd; hon
är synnerligen gammal, sannolikt sedan
år 1354, då ortens äldsta privilegier
utfärdades, men sedermera tillbyggd, såsom
1658 och 1683, då tornet uppfördes,
hvilket 1744 försågs med slagur. —■
Lin-i desbergs stads- och landsförsamling ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
