Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
Lindholmen.
Lindholmen.
tillhörde hrr A. Andréasson och A.
Magnusson med hälften hvardera; till
säteriet, hvars hela tax.värde var 28,500
rdr rmt, hörer betydligt höbol. På en
holme, tillhörig säteriets egor, men skiljd
genom en arm af Göta elf från den
fordom s. k. Svenska Hisingen, midt
emot gamla amiralitetsvarfvet på ett högt
berg, har man anmärkt lemningar efter
Lindholms slott, med murar, vallar och
grafvar; det lär fordom varit en
fästning emot Danmark och Norge innan
gamla Elfsborg blef anlagdt. Ar 1254
undfägnades här kon. Håkan af Norge !
hos sin svärfader Birger Jarl. På en
hög kulle, eller det s. k.
Lindholmsberget på Hisinglandet, anlade löjtn. vid
amiralitetet, Adolf R. Rosensvärd, år 1789
på kon. Gustaf IILs befallning, ett väl
befästadt batteri om 16 svåra kanoner,
för att dermed försvara det dyrbara Göte- !
borgska skeppsvarfvet för en från
Hi-singsö-sidan väntad och staden hotande j
fiende. — På Lindholmens egor finnas
dessutom flera fabriksanläggningar, som
torde inom en ej så aflägsen tid bilda
på andra sidan Göta elf, midt emot
Göteborg, en ny stad för fabriker. Bland
dessa må nämnas: Ramsbergs
manufakturverk, se den artikeln. — TJndholmens
mekaniska verkstad, skeppsvarf och
jern-gjuteri, taxerades 1859 till 320,053 rdr,
och sysselsatte 172 arbetare; 1861 års
tillverkningsvärde, för såväl mekaniska
verkstaden som varfvet och slipen,
uppgifves till 270,000 rdr rmt; sedan
slipen anlades, eller för ungefär 5 år
sedan, har den varit begagnad af 131
fartyg. Egare: Motala verkstads bolag.
— Lindholmens ångsåg, tax. till 12,000
rdr, tillhör grosshandl. C. Kruse i
Göteborg. En fabrik för tillverkning af
cokes har under senare åren blifvit
anlagd på Lindholmens vass.
Cokesug-narne, 24 till antalet, äro uppförda i
cirkelformig byggnad, alla uppgående i
en gemensam från midten af bygnaden
uppstigande skorsten. Afsättningen har
så stigit, att då tillverkningen var
beräknad till 150,000 Ur. pr år, så
halden ej varit tillräcklig för åtgången,
hvadan i vår (1863) ytterligare 24 à 48
ugnar komma att uppföras. Af den i
cokes, som hittills blifvit tillverkad, har j
»törsta delen blifvit levererad till vestra !
stambanan, som äfven fortfarande
härifrån erhåller sitt behof.
Transporteringen vid fabriken af såväl kol som cokes,
vatten, m. m. sker på dels rörliga, dels
fasta jernvägar.
Lindholmen och Falun. Ett mant.
säteri uti Ströö socken, Kållands härad
(det gamla Qvaldingsö) och Skaraborgs
län, är beläget vid en vik af Wenern
och omgifvet af en grönskande skärgård
samt löfrika stränder; det har tillhört
slägten Tre Rosor, som år 1561
upphöjdes i grefligt stånd, och af denna
slägt först Nils Boson, riddare och
riksråd 1419. Bland öfriga egare af denna
slägt må nämnas den mot konung
Gustaf I upproriske rikshofmästaren Thure
Jönsson, som, missnöjd dermed att
några gods, hvilka han innehade efter
gamle Sten Stures husfru, Ingeborg Tott,
blefvo honom fråndömda och konungen
tillerkända, utlofvade att hämnas, skulle
det än kosta hans välfärd. I detta syfte
höll lian ock här på sin gård
sammankomster med andra, som voro missnöjda
med konungen, och gingo hans
stämplingar derpå ut, såsom af historien är
kändt, att uppresa folket till att
uppsäga konungen tro och lydnad. Mäns
Bryntesson Liljehöök, som utsågs af dem
till att blifva Gustafs efterträdare,
ut-korades här hemligen till konung.
Emellertid fick sammansvärjningen ett
snöpligt slut och Thure Jönsson, som väl
på sin moders förbön blef till lifvet
benådad, fick dock erlägga en dryg
lösepenning; äfven de andra herrarne
und-gingo icke förrädarnes lön, ehuru de
vid sammansvärjningens misslyckande
sökte, genom att ställa sig helt förtörnade
på Thure Jonson samt sköflade och
uppbrände denna hans gård, till att dermed
vinna nåd och anseende hos
konungen. I slutet af 1500-talet tillföll
säteriet hertig Carls förtrogna råd, friherre
Bengt Oxenstjerna, genom gifte med
grefvinnan Sigrid Gustafsdotter (Tre
Rosor). Uti 2:dra giftet, med Brita Posse,
föddes den under namnet »Resare Bengt»
för sina vidsträckta resor beryktade,
friherre Bengt Oxenstjerna, hvars namn
blifvit af andra resande funnet ristadt i
ett kloster vid Julfva och i Bagdad, vid
Ispahan samt på ruinerna af Persepolis.
En brorson till denne, riksskattmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
