Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stortorget, är ett präktigt trevånings stenhus,
uppfördt 1851 och 1852 af ett bolag;
kostnaden uppgick till 200,000 rdr rmt.
Det uppgifves af Rudbeck vara ett bland
de vackraste och största hoteler i Sverige.
Lazarettet, inrättadt 1850.
Länslazarettet, der utrymme finnes för mer än 50
personer, och der i medeltal vårdas årligen
2 till 300 personer med en kostnad af
5 till 6,000 rdr. Nya cellfängelset,
öppnades 1846. Det är uppfördt i
anglosachsisk stil, innehåller 102 ljusa och 3
mörka celler samt är 180 fot långt, 41
fot bredt och af ungefärligen samma
höjd. Korrektionshuset. — Slottet, som
ligger ett par hundra steg sydvest från
domkyrkan, intager högsta platsen i
staden. Detta slott utgöres af en hufvud-
och två sidobyggnader, hvilka i förening
med en portmur bilda en aflång fyrkant,
som åter afskäres med en mindre
tvärbyggnad. Att denna fasta byggnad,
hvilken före femtonde seklets utgång
uppfördes af biskop Henrik Tidemanni,
varit beräknad på försvar, synes både af
densammas läge och anordning. Genom
Westerås Recess blef det förvandladt
till kungshus. Gustaf I vistades der
ofta och Johan III lät betydligt
reparera det.
För undervisningen har staden, förutan
ofvan upptagne gymnasium och
lärdomsskolan, Ljungstedska friskolan, grundlagd
1818 af generalkonsuln i Macao A.
Ljungstedt genom en donation af 100,000 rdr
rmt och öppnad 1824. Undervisningen
bestrides af 4 lärare. Bland välgörande
inrättningar till de fattiges vårdande må
i första rummet nämnas den s. k.
Mörnerska stiftelsen för husvilla och
nödlidande i staden. Den grundlades 1812
af majoren, friherre Hampus Mörner, som
dertill skänkte en egendom vid
Humblebergsgatan jemte något öfver 7 tunnl.
jord. En flick-skola är nyligen inrättad,
som underhålles genom en af enskildes
sammanskott bildad fond och genom
elevernas arbeten. Två lärarinnor äro vid
skolan anställda, och elevernas antal har
uppgått årligen till 50. Stadens
sjukvård bestrides af en stadsläkare samt
lazaretts-, provincial- och regementsläkare.
Staden har telegraf.
Linköping idkar ansenlig landthandel
och sjöfart på Göta kanal samt har på
senare åren förkofrats i välstånd.
Omsättningen af landtmannaprodukter har
varit särdeles liflig, och allmogens stigande
välstånd har inverkat fördelaktigt på
stadens handel och rörelse. Den förut svåra
segelfarten mellan sjön Roxen och
stadens hamn vid Nyqvarn, som länge
utgjort ett hinder för utvecklingen af stadens
sjöfart, har blifvit afhjelpt genom
Stångåns rätniug och farledens förbättring,
hvartill ständerna anslagit ett bidrag af
25,000 rdr rmt. Staden egde 1862: 2
ångfartyg, hvilka göra regelbundna resor,
det ena på Stockholm, det andra på
Göteborg. Antalet af handlande, som
år 1815 var 12, uppgick 1861 till 44
med 47 personers betjening;
handtverkarnes antal uppgick till 141 med 351
arbetare; samma år funnos 17 fabriker
med 102 arbetare. Bland fabriker
nämnas 2 strumpfabriker, 1 möss- och 1
kemisk fabrik, 1 instrumentfabrik.
Fabrikernas tillverkningsvärde uppgafs 1861
till 182,304 rdr rmt. Antalet af
personer, hvilka såsom försörjningsmedel med
egna händer 1861 åstadkommo
handtverksarbeten, var 140 män och 146 qvinnor.
Östgöta privatbank har sitt
hufvudkontor i Linköping. Hypotheksföreningen,
som bildades 1845, har med hvarje år
ökat sin verksamhet. Östergötlands
hushållssällskap, stiftadt 1813, har sitt säte
i Linköping. Länets sparbank, stiftad år
1833, räknade vid 1850 års utgång
4,548 insättare, som derstädes egde ett
kapital af 166,372 rdr 23 sk. bco; år
1860 hade delegarnes antal uppgått till
10,046, med en kapitaltillgång af
499,507 rdr rmt. Sparbankens egen
behållning, som 1847 endast utgjorde 5,668
rdr, uppgick 1850 till 10,000 rdr b:co i
rundt tal och 1860 ända till 55,660 rdr
rmt. Folkmängden, som år 1810 var
3,285, hade 1862 d. 1 Jan. uppgått till
6,306 personer. — Marknaderna äro
årligen 5, af hvilka den i Juli
förekommande Persmessan är den största; en
institution, så gammal, att den lärer vara
nämnd redan i landskapslagen. Stadens
sigill föreställer ett lejonhufvud, omgifvet
af fyra rosor i form af ett kors. Kring
kanten läses mellan dubbla ränder:
sigillum civitatis Lincopensis.
Uppkomsten häraf anser professor Brunius vara
uppenbar deraf, att Linköping
uppblomstrat genom biskopsstolens upprättande,
hvarför ock stadens sigill fått en sköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
