- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
460

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ett lejonhufvud, som är en afbild
af Kristus. De fyra rosor, som omgifva
skölden, skulle beteckna evangelisterna,
och det bela, som liknar ett kors,
kristendomens grundtecken.

Nedan om staden, 1/8 mil norr ut,
ligger stadens hamn, Nyqvarn, med en
kajbyggnad af huggen granit, som kostat
60,000 rdr rmt. I stadens närhet finnas
tre helsobrunnar: Ladugårdskällan,
Lugnet
och Ekkällan, med
promenad-anläggningar. En artificiel brunnsinrättning
är äfven anlagd i slottsträdgården.

Linköpings Län, se Östergötland.

Linköpings Stift. Det andra i
ordningen, består af hela Östergötland och
norra delen af Småland, eller 1) hela
Linköpings med Wadstena län, utom
Qvarsebo socken, hvilken tillhör
Strengnäs stift, samt dessutom 2 1/8 hemman
af Norra Tjusts, 19 3/4 af Tunaläns och
Sevedes prosteri i Kalmar län, samt 23 3/4
hemman af Norra Wedbo prosteri uti
Jönköpings län; utgörande tillsammans
108 pastorat, eller 155 socknar: 2) af
Kalmar län: Norra och Södra Tjusts,
Tunaläns och Sevedes samt Aspelands
prosterier, och 2 3/4 hemman af Skärkinds
prosteri, tillsammans 26 pastorat, eller
37 socknar; 3) af Kronobergs län: 1/2
hemman i Uppviddinge härad; och 4) af
Jönköpings län: Norra och Södra Wedbo
prosterier, 5 3/8 hemman af Trehörna
socken i Lysings prosteri, Hessleby socken
i Tunaläns och Sevedes prosteri samt
15 hemman i Aspelands prosteri, hvaraf
12 hemman i Östra härad höra till
Wirserums och 3 hemman till Lönberga
pastorat, tillsammans 3 pastorat, eller 22
socknar. Alltsammans omfattar en areal
af 145 qvadratmil land och 15
qvadratmil sjö samt beboddes 1844 af 341,188
och 1862 af 368,068 personer, hvaraf
kommo c:a 242,000 på Östergötland,
91,000 på Kalmar län, 34,000 på
Jönköpings län och 500 på Örebro län.
Folkmängden har på de tre sista åren
ökats med 15,000 personer. — Stiftet
har ifrån början varit mycket
vidlyftigare; ty utom hela Östergötland,
hörde dertill äfven Gotland och Öland
samt hela Småland. Den första brytningen
i detta stiftets område gjorde Stenarus,
som blef biskop här 1159 (den förste
biskop anses Herbertus varit mellan åren
1082 och 1092), och hvilken, i förtrytelse
deröfver, att han ej blef vald till
erkebiskop, öfvergaf biskopsembetet och gick
i kloster, men utverkade sedan sjelf och
genom sina vänner hos konung Carl
Sverkersson, att han sattes till biskop
i Wärend, hvarigenom ifrån Linköpings
stift drogos tio härader, af hvilka
bildades Wexiö stift och Tio Häraders
lagmannadöme. Petrus Caroli, konung Erik
XIV:s forne rådgifvare, erhöll 1582, för
sin ifriga förfäktan af liturgien,
Linköpings stift, och som ytterligare belöning
lades dertill Kalmar och Öland. På
biskopsstolen beskrifves han för efterverlden
såsom baktalare, hycklare, girigbuk,
lismare och mutkolf. På de sista åren
blef han blind, vände då åter från
liturgien och dog 1587. Ännu tvänne af
detta stifts biskopar må nämnas, den
sista katholske, den lärde och mäktige
biskop Brask, som dog 1538 landsflyktig
i ett kloster i Polen, och den första
lutherske biskopen Claus, om hvilken
berättas, att, som han varit en klosterbroder
och trodde sig kunna öfvervinna Martin
Luther samt beveka honom till återgång till
katholska tron, reste han derföre till
Wittenberg, men lyckades icke bättre, än att
Luther vann honom till sin lärjunge.
Återkommen till Sverige, satte konung
Gustaf honom till öfverhufvud för detta
stift; men biskopen var nöjd att blifva
förflyttad till Söderköpings pastorat, der
han vann församlingens kärlek, och då,
vid hans död 1567, allt mankön var
utgånget i kriget, måste han bäras af
qvinnfolk till grafven. — Stiftet är
fördeladt i 21 kontrakt, utgörande 147
pastorat, ibland hvilka 35 äro regala, 86
konsistoriela, 16 patronela, 1 vexelvis
konsistorielt och patronelt samt 9
præbenden. Derunder lyda 60 annex och
6 kapell, eller tillsammans 214 socknar.
Efter nu gällande klassifikation, höra 28
pastorat till 1:sta klassen, 46 till 2:dra,
och 72 till 3:dje. Biskopen åtnjuter i
kronotionde-spannmål 393 t:r 21 kappar.
Stiftets läroverk bestå af Högre
Elementar-läroverk
i Linköping, Norrköping och
Westervik; Lägre Elementar-läroverk i
Söderköping, Wadstena, Skeninge, Eksjö
och Wimmerby; Ljungstedska friskolan i
Linköping samt i Norrköping Swartziska
friskolan, Gustavianska barnhusskolan och
Ebersteinska skolan, hvarförutan finnas
195 fasta och 127 flyttbara folkskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free