Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doneradt till majoren Schulman, utbyttes
från reduktionen af Gyllenståhl, tillhörde
som frälse Johan Svanhals 1725, P.
M. Spaak 1825 och 1861 orgelnisten
Bergqvist; taxeringsvärdet s. år var 4,730
rdr rmt.
Linneryd. Konsistorielt pastorat af
1:sta klasen, hörande till Konga
kontrakt af Wexiö stift, utgöres af Linneryd,
moderförsamling, och Sandsjö, annex, samt
innefattar 95 1/4 mantal. Marken i
pastoratet är mer jemn än bergaktig.
Jordmånen består mest af sandblandad
svartmylla. Skog växer till nödigt
behof. Folkmängden för år 1860 uppgick
till 5,939 personer. — Linneryd, socken
uti Konga härad af Kronobergs län,
ligger 3 1/2 mil s. s. o. från Wexiö — vid
480 fots höjd öfver hafvet, — gränsar
i öster till Ljuder och Elmeboda, i
söder till Sandsjö, i vester till Tingsås
och Nöbbeled, samt omfattar på en längd
af 2 1/2 mil en bredd af 3/4 mil en
areal af 33,789 tunnl., hvaraf 3,078 äro
insjöar. Wiren, Widen, Wikholmen,
Rösjön, Linneryds och Rolsmo sjöar äro
rikare på malm än fisk. Rottneå går
genom socknen. Hemmantalet är 61 1/4,
hvaraf 46 1/4 sk., 5 1/2 kr., 9 1/2 fr. I
socknen finnas 2 lägenheter, 6
manufakturverk, 9 qvarnar och sågar. Ordin.
räntan är 524 rdr 28 sk. 2 rst. I
bevillning erlades 1860: 495 rdr 89 ore.
I goda år är spannmålsutförseln
betydlig; ängsodlingen är deremot försummad.
Här finnas sockenmagasin och
brandstodsförening. Folkmängden, som år
1750 utgjordes af 1,962, år 1805 af
2,028, uppgick 1860 till 3,319
personer. — Linneryd synes vara det
Lynandruth, som erkebiskop Andr. Sunesson
nämner i ett diplom (n. 119 i Sv. Dipl.),
liksom ock det Lindirydh, hvars prest
nämnes i n. 1448, hvarest Wärends
lagman beseglar brefvet 1304; äfvensom
Lynderyth i n. 1705. Kyrkan, nybyggd
1797—98, invigd 1806, är af sten, 36
alnar lång, 26 alnar bred, 11 alnar hög,
med sakristia i öster, 14 1/2 alnar lång,
18 alnar bred. Lanternan ombyggdes
1833, då hela kyrkan undergick en större
reparation. Altartaflan föreställer Christi
bespisande af folket i öknen.
Orgelverket innehåller 13 stämmor.
Predikstolen är gifven af ogifte säteriegaren Lars
Bolin i Skogsnäs. Nära Fryggestorp
står en s. k. Lyftesten, om hvilken en
berättelse finnes i Palmsköldska
samlingarna, hvari Geijer hör en »efterklang
af Eddiska myther.» I denna berättelse
är Jätten hemma här, och Thor vandrar
från Asa gård (i Wärend) till Walhall (i
Bleking). Thor, den främmande, och
Jätten, landets son, täfla om att lyfta
lyftesten. Thor är segraren, och Jätten
faller.
Gårdar och byar: Skogsnäs, säteri, se den
artikeln. — 1/4 Korred, har qvarn med 3 par
stenar, ett grynverk, egare f. fanjunkaren J.
W. Erdtman; på egorna finnes dessutom ett
lädergarfveri och ett färgeri. Minsta
brukningsdelen är 1/64 mant. i Bastanäs, tax. till 98
rdr. — 1/2 mant. Hult; här bodde 1820 en
korporal Folcher, — ett namn — skrifver
Wieselgren — som antyder, att ättlingar ännu här i
trakten finnas af martyren professor Folcher på
Professorsgården i Asarum, som förföljdes af
sedermera biskop Humble och Ingemar Bröms
för asketiska uttryck, förut begagnade af Joh.
Gerhard m. fl. stränga Lutheraner, men hvilka
af dem hårklyfdes till »pietistiska», hvilket då
var detsamma söm kätterska. Professor Folcher
kastades i fängelse, der han länge måste
förblifva, afsattes från sitt theol. professorat i
Pernau, tills han 1719 gafs lös och bodde på nämnde
gård till sin död 1729, prydande sin
gudsfruktan med en oklanderlig vandel, enligt Gezelius.
— 1 mant. Svartabeck; här dog 1769 en handl.
Jon Sörensson, 106 år gammal, sedan han 53
år skattat för sin borgerliga rörelse i Wexiö; flera
exempel på personer med hög ålder, som lefvat
i denna socken, finnas under artikeln
Stångsmåla, gymnastikern Lings stamort. — 3/4 mant.
Linneryd, prestgård; 3/4 mant. Randö är
mönsterskrifvare-, 1 Wirshult sergeants-, 1 Gölgahult
fanjunkare-, 1/2 Kålshult fanjunkare-, 1/2
Kålsnäs och 1/2 Hästön äfven militiæ-boställen. —
Af öfriga hemman må nämnas: Bistershult,
Grefvamåla, Häddamåla, Hästeskallen, Långelycka,
Norratorp, Rollsmo, Rufveboda, Rånnemåla,
Skogsryd, Wrångeboda, Wieboda, Öljemåla,
Öljeholm, alla skatte; Askunnemåla, Bredebeckshult,
Gatehult, Hvitahult, Lindholmen, Trollekulla, alla
frälse. — Adress: Wexiö.
Linneröd. Annex-socken till
Esphults regala pastorat, är belägen uti
Gärds härad af Christianstads län, 2 1/2
mil v. s. v. från Christianstad — vid 175
fots höjd öfver hafvet — samt omfattar
8,155 tunnl. fast land. Marken är
backig och stenbunden, blandad af grus
och mvlla. Socknen, som år 1805
beboddes af 613 och 1860 af 914
personer, består af 11 7/8 mant., hvaraf 9 5/16
skatte, 3/16 krono, 2 3/8 frälse. Kyrkan
är belägen 2/5 mil från moderkyrkan,
ungefär på midten af den mer än tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
