- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
463

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mil breda åsen i en högst ödslig,
stenbunden och ofruktbar trakt å en liten
kulle. Den består af två qvadratiska
skepp med ett qvadratiskt chor och
rundel med hjelmhvalf, är uppförd i
rund-bågsstil af tuktad gråsten med sockel
och hörnstycken samt omfattningar af
huggen sandsten. Då denna kyrka —
skrifver C. G. Brunius — ofelbart
tillhör en aflägsen forntid, hvarunder denna
fjälltrakt varit till största delen
skogbevuxen och ganska få inbyggare
kunnat der lifnära sig, så väcker det
förundran, att en så välbyggd och kostsam
kyrka kunnat der uppstå, enär man med
rika kassor i våra dagar uppförer
helgedomar, som i alla afseenden äro
skröpliga. När vi åter besinna, att på den
tid, hvarunder Skånes många herrliga
tempel uppstodo, enhvar lifvades af det
sannaste intresse för helgedomars
byggande, och att presterna ensamt ledde
dylika företag, samt att en högre konst
ej medgaf något fuskeri i denna väg,
så är dylika kyrkors tillkomst i högst
ofruktbara nejder lätt förklarlig.

Socknens byar och hemman: Största
possessionen är 3/8 Knopparp, V2 Byrhult, torpet
Linneröd, tax. till 6,800 rdr, som eges af grefve
A. R. Hainmilton. — 3/l6 mant. kr. Linneröd
är pastors annexhemman. — Bjära, Boarp,
Byrhult, Bosarp, Knopparp, Linneröd, Loarp,
Pàrup, Spångarp, Torastorp, Tàgarp, Ylleröd,
Akarp. — Adress: Engelholm.

Linnäs. Egendom uti Misterhult
socken af Kalmar län, med vackert läge
söder om Westervik, utgöres af 1 mant.
skatte Imbremåla (tax. till 22,500 rdr),
V2 Arfvidsmåla, 3/s Hunö, V2 Skafvetö,
med tullmjölqvarn med 3 par stenar;
egdes 1861 af handl. J. G. Engström.
Här tillbragte ingeniören Samuel Owen
åren 1844—45 och byggde under
tiden ett tröskverk samt uppsatte en
ångmaskin för uttappning af en mosse.

Linnäs, gård; se Tjärstads socken.

Linsäll (Linsell). Kapells:n till Sveg,
belägen i Herjedalens fögderi af Jämtlands
län, 13 mil s. s. v. från Östersund; hör
i juridiskt hänseende till Svegs
tingslag och Jämtlands södra domsaga, i
ecclesiastikt till Jämtlands södra
kontrakt af Hernösands stift. Socknen
består af 239,468 tunnland, inberäknade
sjöar och vattendrag, fördelade på 313 1/2
trög eller 4 5/9 mantal, hvaraf 3 4/9 mant.
skatte och IV9 krono. Häraf
innehafvas 5 trög (kapellpredikants-boställe), tax.
till 450 rdr, af ståndspersoner, och
308V2 d:0, tax. till 21,750 rdr, af
allmoge. Dessutom finnas 16 lägenheter,
uppskattade till 2,200 rdr. Största
bruk-ningsdelen är 9V2 trög Linsäil, tax. till
1,200 rdr, och dernäst 7V2 trög
Ransjö, tax. till 1,050 rdr; minsta äro: 1
trög Glöte, och 6 trög Ransjö, hvardera
tax. till 100 rdr. — Socknen gränsar i
norr till Wemdalen, Hede och Tennäs,
i vester till Idre kapellförsamling i
Dalarne, i söder till Lillherrdal och Sveg
och i öster till Sveg; har ungefär 5 mils
längd och l1/*—2 V4 mils bredd och
var 1805 bebodd af 233, 1830 af 363,
1850 af 488 och den 1 Juli 1862 af
601 personer. Folkundervisningen
bestrides i en flyttbar folkskola af en
examinerad lärare. Skolbarnen voro sistn.
år 71, utom 27, som undervisades i
hemmen. Kyrkan är gammal och
skröplig; har ett söndrigt och sjunket trätorn,
till sin byggnad högst anmärkningsvärdt.
Ännu i slutet af förra århundradet hölls
här endast 4 gånger om året ordentlig
gudstjenst. — Af fornlemningar finnas
här ringa, utom vid byn Lofsdalen, der
en stenvård finnes. Enligt en gammal
sägen skola Helsingar och andra, som
färdats denna väg från och till Norge,
då de på hemvägen från sina
pilgrimsresor till Trondhjem lyckligen passerat
fjället och ankommit hit, här uppstämt
högtidliga lofsånger, hvaraf dalen och
byn fått sitt namn. Ett stort kors skall
fordom äfven hafva varit upprest här,
der de vallfärdande gjort sin andakt.
Lofsdalen skall ock, enligt sägnen, först
hafva blifvit bebygd af två norske
adelsmän, med namnet Withatt, som för 300
år sedan här nedsatte sig. — Byar och
gårdar äro: i östligaste delen, utmed
Ljusnan, Ransjö med 9 och TJnsüll med
18 åboer; i söder Glöte, vid Glötesjön,
med 15 och Lofsdalen, vid Lofsjön, med
5 samt Djur svallen med 2 åboer; i norr
Bolberget med 2, i vester, nära Idres
gräns, Sörvattnet med 5 och i sydvestra
hörnet, vid Fjet-elfven, Häggberget med
1 åbo. — Bland de många bergen må
anföras: på östra sidan om Ljusnan
Mossberget och Knyfvelberget; på vestra,
i gränsen mellan Hede och Linsell, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free