- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
469

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och fått en hviloplats. — På något
öfver 1000 alnars afstånd från Gjöholms
gård uti Brunnsviksgärdet, på höjden af
en långsluttande backe, omgifven af
löfskog på de cvänne sidorna, men öppen
mot den straxt nedanför belägna
Brunnsviken, ligger, på en rund platå, grefliga
Pukeska familjegrafven. Öfver ingången |
till grafchoret, mellan 4 st. pilastrar är
innefattad en släthuggen sten med
följande inskrift: »En af Bikets Herrar,
general- amiralen m. m. grefve Johan
Puke önskade detta hvilorum för sig
och sin ätt. Dess sörjande maka och
barn läto uppföra det 1817.» Amiral
Puke var född 1751 och dog år 1816.
Han var en af de utmärktaste bland
Sveriges sjöhjeltar; bivistade såsom
befälhafvare på liniefregatten Fröja det
bekanta sjöslaget vid Högland d. 17
Juli 1788 och var, såsom chef på
örlogsskeppet Dristigheten, ledare för Svenska
flottan i träffningen vid Öland den 27
Juli 1789 och i de år 1790 förefallna
sjödrabbningar, äfvensom vid utgången
ur Wiborgsviken, då han af kon. Gustaf
III fick den uppmuntran att våga sitt
lif för konungen, likasom hans fader
uppoffrade sitt lif för konunges fader,
jemte löfte, att sådant ej skulle
glömmas. Sonen Folke Magnus, contre-amiral,
död 1857, slöt såväl adliga som grefliga
ätten Puke.

Någon betydlig skillnad i godhet vid lika
beskattade hemman förefinnes icke; dock hafva
med afseende på lika hemmantal, M 37, iU
mant. Ryd, Jtë 40, 1/2 mant. Bökenäs, Jtë 41,
V2 mant. Slenaby, Jß 42, 3/g mant. Lunnatorp,
JK 48 k 49, 1 mant. Fällö, och JYt 64, 2/3
mant. Oxlaby, företrädet mot andra lika stora
hemmau i socknen och alltid ansetts för de
bästa; men deremot tä 38, V2 maQt. Kettilsäng,
M 50, 5/8 mant. Korsanäs och.*? 51, V2
mant-Millegarne för de sämsta. Såsom exempel på
olägenheterna vid jordafsöndringen må hemmanet
Korsanäs, med en befolkning af 63 personer,
tjena. Detta hemman, som euligt
mantalslängden är styckadt uti 12 åbolotter, innehar ej mer
än 45 tunnland utegor och betesmark, hvaraf
under senare åren minst ’/j af egovidden
blifvit uppodlad. Jordmåuen består af hvit fin
sjö-Baud nästan ända upp i ytan, hvilket haft till
följd, att under torkår ringa afkastning kunnat
påräknas, isynnerhet som åkerjorden, hvilken
alla år besås, icke erhåller erforderlig gödning
på de små hemmanslotterne, ty minsta
hemmantalet är ,/9ß mant. med en egovidd ej stort
öfver 2 tunnl., hvarpå ej några kreatur kunna
födas, och således dessa s. k. åboer icke
skäligen skulle kunna anses vara besuttne, om icke
fiskfångsten jemväl togs i beräkning, och
onekligen utgör en del i deras alltid knappa
lefnads-förråd. Deremot kan ej nekas, att egoskifteu
på större jordrymder haft åsyftade fördelar med
sig. Af statsutskylderna anses kostnaden och
sättet för rustning och rotering af båtsmän samt
väghållniugsskyldigheten, med dervid förknippade
utgifter för broars underhåll, vara de mest
tryckande, hvaröfver hemmansegaren i allmänhet,
beklagar sig. Då antalet båtsmän, som socknen
ärligen måste underhålla, öfverstiger 46 st.,
uppgående till den ingalunda obetydliga summan
af 4,500 rdr rmt, och härtill lägges kostnaden för
väghållning och broars underhåll, utgöraude 1,100
rdr, eller in summa 5,600 rdr rmt, så tyckes
denna klagan ej vara utan grund. Vägarnes
längd, som socknen måste underhålla, utgör 3 ’/g
mil. De broar, som socknen måste bygga och
årligen underhålla, dels enskildt, dels gemensamt
med andra socknar, äro: l:o Snarebro, som år
1848 ombyggdes af sten; 2:o Rouneby köpings
norra bro, till hvars vidmakthållande 6 socknar
blifvit anslague. Denna senare bro, som äfven
för ej så långt tillbaka blifvit nybyggd, är
uppförd af sten med jeruräck och 3:ne hvalf öfver
Rottne å, cirka 1 50 alnar sydvest om vattenfallet,
samt kostade 3,000 rdr rmt. Presterskapets och
kyrkobetjeningens aflöning är bestämd pä
nedan-nämda sätt: Kyrkoherden, som har till boställe
2/3 mant. krono, hvilket med säkerhet renderar
600 rdr rmt årligen, erhåller derjemte uti
ordinarie inkomster alla år af bägge församlingarne
löningsspannmål: 16 t:r S1^ kappe råg och
32 t:r 2V4 kappe korn. I stället för
qvick-tionde betales 75 öre pa hvarje helt mantal,
utgörande, då prestbostället frånräknas, c:a 40 Vg
rdr. För s. k. påskmat gifves af hvarje
hem-mansegare och brukare 6 sk. — utgörande
omkring 37 rdr rmt. Då sillfångsten är gifvande,
erhålles från och med 140 till 160 hvalar sill.
Lin gifves endast af dem, som hafva jordbruket
till hufvudnäring, och uppgår vanligen till 10 à 12
Ht.] ost 9 à 10 lit. Extra inkomsterna kuuua
ej uppskattas till mer än 500 rdr, således
kyrkoherdens inkomster tillsammans 1,800 rdr rmt.
Kantorn har ej boställe med hemmansbruk, utan
endast tomt uti kålhage, erhåller af bägge
för-samliugarne 20 t:r korn, 2 lit. lin, 4Vo 1$.
ost, 50 valar sill, offer och extra inkomster, så
att dess aflöning utgör omkring 400 rdr rmt.
— Af gårdar märkas: Gjöholms herregård, l3/g
mant. frälse med 26 inb., 5003/4 tunnl. egor,
hvaraf 98V4 åker, har cirka 60 t:r säds och
70 t:r potates utsäde, tax. till 31,500 rdr, och
har c:a 220 rdr i utskylder. Det ena af de två
i socknen varande tröskverken finnes vid denna
gård. Enligt pä stället befintliga köpehandlingar
är förste kände egaren en vid namn Taube,
som tillbytt sig egendomen mot en af konung
Carl X gjord förläuiug till honom på Seland;
sedermera innehades egendomen af landshöfding
Adlersten, derefter af amiral Sjöstjerua,
Lilljen-ankar och Löfvensköldska arfvingarne, af hvilka
f. d. amiral Puke inköpte den år 1790. Han
har låtit, enligt inskrifter på en öfver ingången
till huset inmurad granitsten, 1799 uppföra
maubyggnaden, som är af tegel på gråstensmur.
Innehades sedermera af dess enka grefvinnan
Puke, död 1859, hvarefter 19/22 mant. eges af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free