Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
486
Ljungby.
Ljungby.
insatta. Den nedre mellanringen, hvilken är
vida smalare än de öfriga, har inunder ganska
små lejon med framåtvända hufvuden. Spetsen
är trekantig, men kulan derpå klotformig.
Hornet, som kan på benen och på lejonen sättas i
upprät ställning, håller längsefter 8 tum, vid
brädden 6, vid spetsen 4Vj i lodrät höjd.
Pipan, som är väl skuren af elfenbeu samt
alldeles rund och halfcirkelformig, håller fyra tum
i rakt längdmått samt i den ena ändan 5/fi tum
i genomskärning och i den andra föga derunder.
Det tyckes, att den föreställer en liten drake,
emedan liksom små öron förmärkas nära den
tjockare ändan, då deremot inga sådana finnas
vid den smalare. Samma pipa, som kan blåsas
från båda ändar, ger ett entonigt och skärande
ljud. Då C. von Linué ej trott sig kunna med
någon säkerhet uppge, hvad djurslag hornet
tillhört, så lemna vi den frågan till framtida
un-dersökniug af naturforskare; men hvad ingen oss
veterligen vidrört, nämligen arbetets hållning och
ålder, bör icke här med tystnad förbigås. Hornets
beslag vittuar om en utbildad medeltidsstil och
eu öfvad hand. Om ifrågavarande sirater, som
iugalunda angifvas i ofvanberörda ritningar,
sammanhållas med likartade konstformer å nordiska
byggnadsverk, hvilkas ålder man känner, så
synes detta arbete ha omkring år 1300
tillkommit. Pipan, som företer ett ganska rent snitt,
tyckes jemväl ha en hög ålder, och den lärer,
om man får odöma af dess ljud, varit begagnad
på jagt.» — A Ljungby förvaras jemväl en
tämligen ung, men ganska ovanlig fornlemning
nämligen en kopparplåt, 1 fot 4’/2 tum bred, 1 fot
8»/2 tum hög. A densamma finnas trettiotvå
vapeu med underskrifna namn.
Ljungby, Westra. Patronelt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Willands
kontrakt af Lunds stift, utgöres af Westra
Ljungby och Gualöfs socknar, med 3711/.3o
mant.*), bebodda 1860 af 2,668 personer.
— Westra Ljungby, modersocken, är
belägen uti Willands härad af Christianstads
län, 1 mil från Sölvesborg, l3/4 öster
från Christianstad, 11/4 från Åhus, vid
Östersjön och 45 fots höjd öfver hafvet;
omfattar en areal af 10,605 tunnl., hvaraf
23 äro insjöar (750 tunnl. beräknades
af Forsell vara sjöar och kärr). Marken
består dels af sand, dels af lera uti
vestra och östra Ljungby byar; men uti
de andra byarna, Wanneberga och
Toste-berga, är sandmylla rådande. Ingen skog
finnes, utom en liten björklund och några
furuplanteringar. Hemmantalet är 28^
mant., hvaraf 29/16 sk., 1 kr., 2537/60
fr.; taxeringsvärdet år 1860 var 222,960
rdr rmt, och inbyggarnes antal, som på
50 år ökats med 640 personer, uppgick
1860 till 2,044. Ljungby kyrka har ge-
*) Efter F. A. Westerlings matrikel, men 351 ’/30
efter taxeringslängden.
nom äldre och nyare utvidgningar, ehuru
väl underhållen, dock fått ett föga
upplyftande utseende. Der förefinnes en
gammal dopfunt af sandsten. Jus
patronatus innehafves af egarne till
Trolle-j Ljungby säteri. Bland kyrkoherdar må
nämnas Zacharias Munck, som hade så
stort anseende för sin lärdom i
österländska literaturen, att han 1732 utan
ansökan sattes på förslag till
professionen i österländska och grekiska språken.
I Han var fader till biskop Petrus Munck,
som åter var fader till den store och
vidtfrejdade professorn Eberhard
Zacharias Munck af Rosensköld. — På säteriet
Trolle-Ljungby förvaras ett urgammalt
dryckeshorn och en jägarpipa, hvarom
sägnen förmäler, att de tillhört troll,
som om Jularne dansade under
Magiestenen och Tippelstenen, samt att vid ett
dylikt tillfälle, år 1490, de haft besök
från närbelägna gården Ljungby af en
af svennerna, hvilken i stället att
efterkomma trollens önskan att blåsa i
pipan och dricka ur hornet, som räcktes
honom, med dem i största hast ridit
hem. Dessa saker lära likväl icke
medfört någon lycka, ty väpnaren skall hafva
aflidit på tredje dagen och gården
åtskilliga gånger uppbrunnit. Nämnda
stenar, hvaraf Magiestenen är 10 alnar
hög, 15 alnar lång, 12 bred, som sagan
förtäljer först vara ditkastade af trollen
mot kyrkan, hafva troligen sedermera
varit föremål för folkets vidskepliga
dyrkan. Uti Kristni saga, sid. 10, omtalas,
att i Gilja, på Island, var en sten, den
förfäderna dyrkat och offrat till, emedan
de trodde, att en skyddsande bodde uti
densamma, och kan den hedniska
vidskepelsen under medeltiden, i anledning
af dryckeshornet och pipan, na
förvandlat sig uti ofvannämnda saga. Ar 1711
under krigsoroligheterna med Danmark,
fanns i socknen ett magasin för
krigs-förråderna.
Gårdar: Trolle-Ljungby, säteri (se den art.),
jemte säterierna Weiletorp och Gyetorp, 6,9/20
mant. ins. fr. i W. Ljungby hy, 413/4«mant. uts.,
1 Vj6 mant. ins. fr. i Ö. Ljungby by, 15/j2 uts.,
l19/48 ins. fr. i Tosteberga,!1 x/l6mant. i
Wanneberga, utgöra socknens största gods, taxeradt
till 188,270 rdr rmt. — M 11, 1 mant. W.
Ljungby, med eu utjord i Tosteberga, tax. till
5,070 rdr; en utjord i samma by är
klockaregård. — Adress: Christianstad.
Ljungby, Östra. Regalt pastorat af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
