Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 Ljusdal.
Ljusfors.
men Ljusdalsboerna anmälde genom
sändebud hos konungen, att imellan dessa
pastorer öfverenskommelse blifvit träffad,
att den gamle skulle få behålla
Sunnanås-fjerdingen samt en äng vid prestgården,
benämnd Rasleängen, men resten jemte
annexen Färila skulle den nye pastorn
erhålla och efter den gamles död hela
pastoratet. Konungen lemnade
stadfästelse å denna öfverenskommelse den 5
Februari 1542. — Enligt en forntida
sägen har en skans, 1 mil från
Ljusdals kyrka, varit uppförd mot fiendtliga
anfall från Jämtland och Norge.
Stället kallas ock ännu Skansen; men några
lemningar af skansen synas nu mera
icke. Äfven berättas, att en fiendtlig
fördelning, från ettdera af dessa land,
för flera århundraden tillbaka funnit sin
graf i sjön Hännan genom isens
söndersågande af dervid boende folk.
Såsom något skäl för denna förmodan
anföres, att en pilbåge af stål blifvit funnen
på sjöbotten. Denna båge har flera
mansåldrar igenom blifvit förvarad och
förvaras ännu uti en bondgård i Wälje
by. En ytterligare sägen om denna
händelse förmäler, att några man af den
fiendtliga truppen, under tåget öfver
vestra delen af sjön, ingått uti en vid
stranden belägen gård, för att der söka
underrättelser, men der endast träffat !en
gammal qvinna, som icke, jemte det
öfriga husfolket, förmått undfly fienden.
Bland frågor, hvilka framställdes till
henne, var den: huru stort afståndet var
från den tätare bebodda delen af
socknen? Svaret blef: »tre mil.» Dervid
skulle någon i den fiendtliga hopen
hafva yttrat: »Äh, då hinna vi till nästa
natt att inqvartera våra hästar i
Ljusdals kyrka!» Gumman sade då: »Ja,
det kan ingen veta hvad liünna (hända)
kan.» Händelsen blef derefter, att hela
truppen, genom den söndersågade isen,
nedstörtade i djupet. Stället, der sådant
skall hafva inträffat, erhöll sedan
namnet Hufvudskallevikeh, hvilken, genom
ordets sammandragning, ännu benämnes
Hnskallviken och stranden deromkring
Huskallnäset, samt hela sjön, i anledning
af gummans yttrande, Hännan.
Byar och gårdar: Prestgården, 1 mant. 4
öresl., tax. till 4,460 rdr. — 1 1 öresl. 6 pgl.
Westernäs; 9 öresl. 19 pgl. eller mant. Gärde;
11 öresl. Sjulhamre äro militiæ-boställen. —
Största brukningsdelarne äro: 4 öresl. i
Nore-kämsta, tax. till 0,720 rdr rmt, 12 öresl. i
Skogsta, tax. till 2,880 rdr, 8 öresl. Slotte. —
minsta brukningsdelen 2 öresl. i Storhaga, tax.
till 360 rdr. Kongl. Hushållnings Sällskapet
har anslagit 500 rdr rmt för hvartdera af åren
1860 till och med 1864 till understöd för en
rationelt ordnad, mindre mönstergård inom
socknen, hvarvid redan år 1861 hela dikessystemet
-var ändradt från det gamla ofullkomliga och
grunddikning till stor del redan verkställd. Af
öfriga hemman må nämnas: Wåxång, Tegeltjär,
Böda, Lack, Storhaga, Klösbo, Sjövästa,
Kalmyra, Ilamre, Yg, Wallén, Staf sätter, Sunnanäs,
Bår, Lillhaga, Nore, Måga, Rolfhamre, Ygsbo,
Heden, Nyàker, Letsbo, Strömsholm, Sillerbo,
Letsberg, Hedstu, Wattuvalla, Bäckebo, Ede,
Ràg-gärde, Ängssätter, Kohlsvedja, Sjöbo, Hojsberg,
Höga, Östernäs, Kläppa, Hybo, Edänge, Akersta,
i denna by erhöll en ryttare räntefrihet å sitt
hemman af konung Johan, äfvensom
höfvidsmannen Måns Gudmunsson å hemmanet Wij, på
491/5 mål. — Ramsjö kapellförsamling
innefattar byarna Nybo, Gåda, Wiken, Finneby, Sillerbo,
Wås, Ramsjö, Hedsjö och Naggen, dessutom
finnas tullmjölqvarnarne Sillerbo, Edänge och
Edeforss; Edeforss såg, tax. till 6,000 rdr.
En timmeruppfordringsmaskin i Hybo, tax. till
5,000 rdr, en såg och qvarn i Wälje by;
Bäckebo och Hybo spikhamrar, taxerade till 980 rdr
rmt; Lillhaga stamphammare i Sillerbo;
Forsnäsets laxfiske; ålfiskena Kohlsvedjebäcken,
Bäckebo, Gråströmmen, Höjebo, taxerade till 1,350
rdr. — Garfveri och färgeri i Nore. — En gård
och qvarn i Ramsjö innehafves af
kyrkobetje-ningen. — Adress: Ljusdal.
Ljusfall. Pappersbruk i Hellestads
socken af Linköpings län; här har
funnits en bergsmanshammare.
LjUSforS. Manufakturverk uti
Kul-lerstads socken af Memmings härad och
Linköpings län, byggdes 1828 på
hemmanet Ljusfors’ egor vid Motala ström
af fabrikör Pamp i Norrköping, som s. år
erhöll tillstånd att här anlägga
manufaktursmedja med en knipp- och
räckhammare samt 2 spikhamrar å en stock,
jemte dertill hörande eldstäder, och att
af köpt ämnesjerri årligen tillverka och
vågföra 100 skU diverse manufakturer
och spik. Ljusfors, 1 mant. frälse, var
1683 ladugård under Ribbingsholm; det
hade tidigare varit bland Hogenskild
Bjelkes förbrutna gods, donerades 1620
till Seved Ribbing, utbyttes från
reduktionen; lydde år 1726 under Grensholm.
Vid början af innevarande sekel egdes
Ljusfors af And. Egge; kom genom
köp på 1820-talet till brukspatron C. C.
Pamp, hvars enka 1861 egde godset,
bestående af 1 mant. Ljusfors (tax. till
9,330 rdr), 2 mant. Hagen och manu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
