Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgörande 551 lod, ej kunnat tillrättafås.
Kyrkoherden åtnjuter i lön, utom
1/4 mant. Ljusnarn eller Mårtenstorp,
kontant 4.300 rdr rmt, 14 tunnor råg, 3 1/2 t:r
hafre; komministern, utom bostället 21/544
mant., 2.155 rdr, 100 dagsverken och
3 t:r råg af pastor. Orgelnisten eger
ett obetydligt boställe, bestående af 1/136
mant., samt kontant lön 645 rdr rmt.
Kyrkokassan eger 18.700 rdr och är den
rikaste i denna domsaga. Afgiften för
fattigvården, som från 1833 till och
med 1848 uppgick till endast omkring
1.500 rdr rmt om året, har uppgått på
sednare åren till 5 à 6.000 rdr pr år till
fattig- eller rothjonen; utom denna
utgift hafva de s. k. extra utgifterna
varierat från 1853 till 1859 mellan 3.000
och 5.500 rdr, och då man beräknar de
ej obetydliga kostnader, som rothjonen
ofta utom taxeringen ådraga sina rotar,
kan man för närvarande ej upptaga
församlingens fattigvård under 10.000 rdr
rmt. En fond finnes till ett belopp af
4.000 rdr, skänkt af åtskilliga personer,
och hvaraf räntan skall tillfalla
gudfruktiga enkor. Barnundervisningen bestrides
uti en fast och 7 flyttbara skolor i 3
skolhus af 1 examinerad, 5 oexaminerade
lärare och 1 oexaminerad lärarinna;
barnens antal utgjorde 1862: 1.148, deraf
dock 311 undervisades i hemmet.
Genom en gåfva af 500 rdr af mamsell
U. Eriksson har sockenbibliothek blifvit
grundadt 1858. Sockenmagasin
inrättades år 1760. Sparbank inrättades 1858;
den hade vid 1860 års slut 236 delegare
och en kapitaltillgång af 22.526 rdr rmt.
Ehuru man kan antaga, att större
delen af befolkningen härstammar från de
under Carl IX:s tid till Wärmlands och
Dalarnes skogar inkallade Finnarne,
inkommo hit derjemte i och för
kopparverket en mängd verkliga Svenskar samt
i sednare tider utländningar, mest Tyskar
samt äfven några Holländare. Finskan
kunde med sådana förhållanden ej länge
fortfara att vara folkets språk, och ehuru
till 1653 gudstjensten förrättades både
på detta och svenska språket, har det
sedermera så försvunnit, att ättlingarne
af dessa främlingar nu mer ej förstå sina
fäders tungomål. Obetydlig var äfven
folkmängden vid kyrkans byggande. År
1635 äro antecknade 56 bergsmän och
250 mantalsskrifna personer; år 1785
nämnas 1.681 mantalsskrifna på 466
hushåll; år 1805 antecknas 4.173 inbyggare,
för sednare åren är folkmängden redan
uppgifven; dess tillväxt är att söka i den
ringa dödlighet, som i förhållande till
de föddas antal här eger rum; från 1706
till och med 1749 omnämnas 12
personer, som aflidit vid 100 à 111 års ålder.
Pål Pålsson Wintermossen, död 1717,
var 115 år. Ett mindre ordentligt
lefnadssätt och isynnerhet förbrukningen
af spritdrycker nedsätta lefnadslängden,
så att i sednare tider ingen uppnått en
så ovanlig ålder. Folklynnet eger en
raskhet och liflighet, som man förgäfves
eftersöker i grannsocknarna. Inom
allmogens klass visar sig under fyra år
(1855—58) en ökad skuldsättning af
89.641 rdr samt fastighetsförminskning
med 202.900 rdr rmt.
Under den tid, då bergsfrälsefrihet
egde rum, beräknades kronans inkomster,
med undantag af mantalspenningar,
hufsakligen af kopparverkets afgifter; de få
skattlagda hemmanen, år 1785
beräknade till 75 5/8 mant., erlade en obetydlig
hemmantalsränta, nämnda år i kronans
inkomster upptagen till 43 rdr 26 sk. 8
rst. bco; likaledes lemnade dessa
hemman, jemte skattevedstorpen, kronotionde,
enligt den 1756 bestämda tiondesättningen
45 t:r 4 kappar strid säd. Med
tackjernsblåsningens införande år 1767
uppstod en ny inkomstkälla för kronan
i tiondetackjernet; detta uppgifves för år
1785 hafva utgjort 251 skeppund 17 lispund.
Sedan enligt kongl, bref den 8 Maj 1829
bergsfrälserätten upphört och socknen
blifvit förklarad för jernbergslag, hafva
andra beskattningsgrunder inträdt, och de
1.307 1/2 dagsverken samt 455 stafrum
ved, som skattevedstorparne dels till
Segersforsverket, dels till koppargrufvan
utgjort, blefvo frånkände grufegarne,
hvaremot dessa s. k. torpare skattlades till
hemman i likhet med fjerdepartsegarne,
efter den för Savolax och Carelen under
den 28 Juni 1775 fasställda method,
och utgör nu hvarje fjerdapart 1/4-dels
hemman med 680 tunnl. fullgradig mark
och de s. k. torpegendomarne, utgörande
224 st. med en areal af 19.577 tunnl.
9 kappl., i proportion derefter.
Hemmantalet var vid 1858 års slut 40 917/2040, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
