Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elf, V4 mil v. om Långå skans. Vidare
Tefådalen, der Tefån, 1 mil från sin
början i moraset Tefängen, mellan
On- och Lillfjällen, sträcker sig till
Ljusnedals bruk. Ljusnans elfdal är af
gammalt, enligt ett i orten gängse (redan
under art. Ljungan anfördt) uttryck
bekant för sina gifvande ängsmarker. Flera
ättehögar finnas i densamma, utvisande,
att dalen ganska tidigt varit bebodd.
Folkmängden, som år 1790 var 150,
1805: 344, hade 1858 uppgått till 396
personer, hvaraf 175 mantals- och
skattskrifna; år 1862 var folkmängden blott
ökad med 3 personer. Kyrkan är
uppförd af trä 1757. Första egna
predikanten tillsattes 1770.
Barnundervisningen bestrides i en fast småbarnsskola af
en examinerad och en oexaminerad lärare;
år 1862 var skolbarnens antal 86, hvaraf
31 undervisades i hemmet. —- Om
bergverkets ålder, upptagning och
beskaffenhet märkes följande: Någon kopparmalms
upptäckt har för omkring 180 år
sedan gifvit första anledningen till ortens
bruksrörelse. En i Messlinge boende
Hans Olsson Blix skall, omkring år
1686, gjort sig till uppfinnare af den
s. k. Blixgrufvan, som dock förut blifvit
honom anvisad af en på sin tid
namnkunnig och förmögen Lapp, Jonas Jonsson
eller Rik Jonas kallad, och om hvilken
berättas, det han begärt af Carl XI
att få blifva »konung i den fjäll»; men
hvartill konungen leende skall hafva
svarat: »Det kan ej låta sig göra, att två
kungar skola vara i Sverige; men du
skall få blifva general i fjällen.» Första
byggnaden anlades då vid
Messlingesjön, hvarföre ock verket i början kallades
Messlinge bruk, hvilket sedan förändrades
till Ljusnedalen. Vid samma tid
upptogs den nära derintill belägna
Gammalgrufvan, hvilka begge i början gifvit god
malm, men efter någon tid utgått. På
samma sätt förhöll det sig med de
senare upptagna Solbergs- och Sörgrufvorna.
Dessa skärpningar upptogos åter 1736
och drefvos till 1748, hvarefter grufvorna
öfvergåfvos. Ar 1739 erhölls först
privilegium till en knipphammare, sedan gafs
1764 ytterligare tillstånd att uppbygga
ämneshammare med 1 härd. Bruket,
beläget i Ljusnedalen, norr om Ljusneelfven,
3 mil från norska gränsen, är för
närvarande privilegieradt på 400 skeppund ämnes-
och stångjärnssmide, med rättighet att
deraf i mån af afsättning tillverka
manufaktur. 1860 års tillverkning var 489
Centner manufaktur och 836 Centner
stångjern. Här brytes s. k. Ljusnedala
Marmor, bestående af Dolomit (kolsyrad
kalkjord och kolsyrad talkjord), stundom
gulaktigt hvit, oftast brokigt grå och
svart, till och med alldeles svart af
inblandad hornsten. Verkstäderna äro
följande: En masugn, en nybyggd smedja
med 2:ne tyska härdar och 1 hammare,
en manufaktur smedja med en härd och 1
ämneshammare samt 2:ne knipphammare,
en nybyggd spiksmedja med 2:ne hamrar,
en dito qvarn samt en såg. Under bruket
höra 55 st. större och mindre hemman
med torp, å hvilka gemensamt blifvit
framfödda (på 1850-talet) cirka 66
hästar, 69 oxar, 330 st. kor, 150 ungnöt
och 984 får och getter. Spannmål
produceras högst ringa, emedan inträffande
nattfroster som oftast skada sjelfva
kärnan, då deremot halmen vanligen frodas
här bättre än på andra orter. Potates
och alla andra sorters rotväxter samt
lin och hampa odlas ej obetydligt.
Grufvorna ligga 2V2 mil från bruket. Brukets
areal är 111,000 tunnl., hvaraf 3,000
tunnl. höslotter, 21,000 tunnl. betesland
med löf- och barrskog, 14,000 tunnland
furuskog, 15,000 tunnl. betes- och
mossafjell, resten 58,000 tunnl. utgöres af
vatten och odugliga fjell. Ar 1850
betaltes i skatt till kronan och andra onera
c:a 840 rdr; bruket var då fritt från
tiondeafgift för tackjernsblåsningen.
Bruket, jemte allmänningen på 204 trög,
taxerades 1861 till 60,000 rdr rmt,
underl. 1% i Funnäsdalen till 450 rdr.
All brukets tillverkning afsättes på Rörås
i Norge, beläget 7 mil härifrån. Sedan
1852 har ny väg blifvit anlagd till den
4 1/2 mil härifrån belägna Långå
gästgifvaregård. Bruket jemte de högsta fjällens
höjd öfver hafvet äro redan uppgifna under
art. Ljusnan. — Adress: Tännäs.
Ljusnefors Såg, se Woxna socken.
Ljustern, en sjö i Säthers socken af
Dalarne, har utmärkt rikt sikfiske.
Ljusterö, Norr och Söder. Socken i
Åkers och Wermdö skeppslag af
Stockholms län, belägen 5 mil nordost från
Stockholm i Skärgården — vid 60 fots
höjd öfver hafvet — omfattar alla de
nordligaste öarne af skeppslagen, förde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
