Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 Ljustorn.
Ljustorp.
mant., hvaraf 2423/32 mant. äro vanliga
skattehemman, 7/g6 mant. krono, 6T-gh7n
mant. recognitionshemman och l49/96 mtl
kyrkoherdeboställe, taxerade jemte bruk
och inrättningar till 338,946 rdr rmt,
beboddes 1805 af 921 och 1862 af
1,969 personer; år 1855 funnos 348
hushåll; enklingar voro 35, enkor 82 och
ungdom under 15 år 574. Folket är
till lynnet sjelfständigt; på senare åren
fallet för lyx och beqvämlighet. En
ovanlig skrifkunnighet råder ibland allmogen
här på orten. Rörande byggnadssättet
så finner man ej sällan en
tvåvånings-byggnad eller ock 2:ne mindre
mangårdsbyggnader uppförda å hvarje hemman.
Rummen, ehuru icke dragfria eller väl
ombonade, äro oftast försedda med
tapeter, men mer sällan med kakelugnar.
Uthusen uppföras gemenligen utan plan
eller ordning. Allmogens dagliga föda
består af kornbröd i mycket tunna kakor
och derföre kalladt tunnbröd, strömming
och potates, gröt och mjölk. Kaffe och
socker saknas äfvenledes sällan till och
med hos backstugusittaren. En drängs
lön varierar mellan 80 à 90 rdr rmt,
en pigas mellan 40 à 45 rdr rmt,
inberäknadt klädespersedlar. Allmänna
priset å mandagsverken är vintertiden 67
öre och sommartiden 84 öre à 1 rdr,
samt för qvinndagsverken 38 öre om
vintern och 67 öre om sommaren, jemte
ko3t. Ett ökedagsverke betalas med lV2
rdr. I de år, då arbetsförtjenst finnes
vid skeppsvarfven och sågverken, uppgå
dagsverkslönerna ofta till dubbelt.
Huf-vudnäringarne äro åkerbruk och
boskapsskötsel, hvaraf det förstnämda är i
tilltagande, troligen tillfölje dels af de
betydliga afsöndringar från hemman af till
odling tjenlig mark, dels af spridda egors
sammanföring genom laga skiften till för
odling beqvämligare figurer och lägen.
Åkerjorden, som upptager 1,985 tunnl.,
brukas allmännast i träde, i förening med
något vexelbruk, och besås den öppna
åkerjorden årligen till hälften. Korn,
hvaraf sås 2,940 kubikfot, är
hufvudsä-det och trifves bäst; af råg sås 170, af
blandsäd 677 kubikfot, obetydligt hafre
och ärter. Lin odlas allmänt, humle till
husbehof. Ängsmarken upptager 2,920
tunnl., och uppgår dess medelafkastning
till 3 à 4 lass pr tunnl. Om
fäbodevallarna hänvisa vi till en uppsats under
artikeln Delsbo. Ehuru boskapsskötseln
öfverhufvud är mycket försummad,
afsät-tes dock något af dess produkter utom
socknen. Af binäringar stå främst
försäljning af skogseffekter, kolning samt
flottning af trävirke. Tillgången på
skogsprodukter har blifvit mycket medtagen,
isynnerhet på lättast åtkomliga trakter.
Vanliga tiden för barrskogens återväxt
är från 80 till 150 år. Några anstalter
för skogarnas indelning i årshyggen samt
afbrukade trakters instängning och
beså-ning hafva vidtagits. Skogen och
utmarken upptaga 83,311 tunnl. Af
linne-väfnader afsättas årligen omkring 5 à
6,000 alnar till länets städer samt
hufvudstaden. Salpetertillverkningen har
alldeles upphört och mycket litet af tjära
och pottaska tillverkas. — I judicielt
hänseende lyder pastoratet under Medelpads
domsaga och Ljustorps tingslag, hvars
vanliga tingsställe är Fjäls
gästgifvaregård, den enda i pastoratet. Kyrkan,
som är ganska vacker, byggd af gråsten
och tegel, med hvalf af tegel, är belägen
på en höjd, 3 mil från Hernösand, och
tros först vara anlagd vid slutet af 15:de
århundradet, blef reparerad 1646,
nybyggd 1757, tillbyggdes och blef med
torn försedd år 1841, då hon äfven fick
orgelverk. Såsom den förste kyrkoherden
i pastoratet omnämnes Olaus Olai,
hvilken underskref Uppsala Mötes beslut
1593. Folkskolan är dels fast, dels flvtt-
’ 4/
bar med en lärare. Undervisningstiden
för den fasta skolan är 22 veckor.
Distrikten för den flyttbara skolan äro
tvänne, det ena innefattar Bredsjö by,
och det andra bvarne Lagforss, Ås,
Nyland och Fuske, med undervisningstid
för hvardera af 6 veckor om året. Den,
för folkskolans begagnande, i början
visade obenägenheten är nu mer
öfvervunnen, och skolan temligen talrikt besökt.
Tiden, när socknen först blifvit bebodd,
är okänd. En tradition förmäler väl, att
trenne personer, nämligen Knut i Sanna,
Pihl i Åhs och Rågg i Rågge, varit de
första, som nedslagit sina bopålar här;
men intet om hvarifrån, eller när dessa
personer dit anlände. Uti
skattläggnings-handlingarna, som uppgjordes på
1500-talet, finnas, med undantag af Bredsjön,
Mjölsäte och Sann, alla nu befintliga
byars namn med deras åsatta skattetal,
i de flesta fall öfverensstämmande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
