Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
509 Lohärad.
Lohärad.
Hemmantalet är 21/* fr.-säteri, 2V4
allmänt frälse, 45/8 sk.- frälse, 25V4
kronoskatte, 2 mant. ecclesiastik-boställe;
taxeringsvärdet 1861 var 275.340 rdr
rmt. År 1800 var invånarnes antal
717, har sedan varierat dels under och
dels öfver detta antal; var 1849: 745
personer, hvaraf husböndernas voro 54
sjelfegande, 11 brukare, 20
jordtor-pare, 65 tjenstehjon; år 1860 var
folkmängden 797. Folkets lynne är mer
gladt än trögt, klädedrägten till en del
en efterhärmning af herreklassens och
det föränderliga modet. Männernas
högtidsdrägt är till färgen blå, och kläde
börjar uttränga vadmal; hufvudbonaden
fällhattar. Det gamla bruket, att
Wal-borgsmessoafton på höga bergskullar
upptända eldar, dervid ungdomen samlas
och dansar ring- eller långdans omkring
elden, fortfar ännu; men dessa nöjen
hafva betydligt förlorat sin fordna
dragningskraft. En plägsed, att aftonen och
natten före H. Trefaldighetssöndagen
samlas vid en källa i Rimbo socken,
Trefaldighetskällan kallad, bibehålles
ännu, och besökes denna källa af många
äfven från denna socken.
Hufvudnäringarne äro åkerbruk och
till en del boskapsskötsel. Den sednare
är dock mycket försummad.
Hötillgån-gen är för nävarande alltför knapp mot
hvad den borde och kunde vara.
Skogs-handtering är för en del af socknen
eller skogsbyarna Kragsta, Hållsta, Råby
och Söderby en indrägtig binäring.
Hushållningen med skogarna tyckes hittills
varit lämpad efter tillgången, så att
denna näringsgren med samma
hushållning bör framgent ega bestånd. Tall
och gran äro de trädsorter, hvaraf
skogarne mest bestå, dock finnes deribland
björk, asp och al samt stundom ek;
synnerligast är löfskogen rådande uti
inhägnade beteshagar och ängsbackar. För
skogens återväxt anses erfordras 80 år.
Ungefärliga beloppet för år 1850 utom
socknen försålda produkter ansågs
uppgå till 18,360 rdr rmt.
Kyrkan, hvars ålder hvarken af
några derstädes befintliga handlingar eller
på annat sätt kunnat upplysas, är byggd
af sten, 42 alnar lång, 16l/2 alnar bred
ooh försedd med 6 fönster samt en dörr
å vestra gafveln inom vapenhuset. Al-
tartaflan består uti ett dels försilfradt
och dels förgyldt crucifix, omgifvet af
10 englabilder. Predikstolen är uppsatt
1762. På dess yttre sida stå Moses’
taflor och på dess andra: »Smaker och
ser, hum ljuflig Herren är, predika
ordet, hållt på i tid och otid, straffa» etc.,
2 Tim. 4: 2. — Inanför dörren i
sakristian finnes en runsten med 18 hela
runor utom dem, som äro förnötta, för
öfrigt oläslig. I choret ligger en större
i grafsten. Midtför altaret finnes en dylik
mindre. Kyrkans silfver, 201 lod, är
allt inköpt för kyrkans medel. På
kyrkogården finner man en grafhög af murad
sandsten, öfvertäckt med jord och gräs
j och omgifven af 12 planterade träd. Den
utgör kyrkoherden Gedners och hustrus
graf. Nyby, V>2 mant., anslogs till
komministersboställe 1696.
Barnundervisningen besörjes vid en fast skola, hvilken
grundlades år 1826 genom donation af
enkefriherrinnan Gustafva Oxenstjerna,
som dertill förärade 1,500 rdr rmt. Secl-
i ’
nare har komministern Joh. Logren, född
i härstädes 1760, skänkt till samma skola
2,250 rdr rmt. I anseende till att
Christineholm ligger aflägset från den fasta
skolan, håller samma lärare skola
derstädes. Här undervisas hälften så stort
antal barn som i fasta skolan.
Fattigförsörjningen bestrides på det sätt, att
hel fattigdel är bestämd till 1 t:a råg,
7/g t:a korn, 1/8 t:a ärter och 3V2 rdr
; rmt i penningar, hvilket belopp de
fattigaste åtnjuta, hvaremot de mindre
behöfvande undfå i proportion mindre.
Någon gemensam fattigstuga finnes icke.
Sockenmagasin finnes. Häradets ting
förrättas i Norrtelje, der lokal för detta
ändamål å rådhuset upplåtes. — Af
fornlemningar nämnas tvänne runstenar,
hvaraf den ene uppgifves af någon
författare stå mellan Kragsta och
Rimsjö och den andra på Hållsta egor, de
återfinnas dock nu mer icke på dessa
ställen; deremot finnes en i Kragsta by,
der den nyttjas till trappa utanför
för-, stugudörren till en bondgård, en annan
finnes åter i Himmine, der den begagnas
till spiselliäll. Bautastenar, större och
mindre, 7 till antalet och stående utan
ordning, finnas på en backe vid sidan af
landsvägen uti Nyckelby åkergärde; 13
dylika stenar, jemväl stående utan ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
