Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Loos.
Lottefors.
515
doneradt Hans Torstensson Hillesköld, men re-
’ i
duceradt 1682. — Adress: Håkantorp.
LOOS. Konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Helsinglands Westra
Öfre kontrakt af Uppsala stift, utgöres af
en socken, Loos, och är bildadt genom
kongl, resolution af den 30 Okt. 1845.
Socknen, som år 1830 beboddes af 261,
år 1855 af 1,087 och 1860 af 1,260
personer på en areal af 87,087 tunnl.
(dessutom upptaga insjöar 3,749 tunnl.),
består: af l3/64 mant. (f. d. Loos kapell
med utbrutna delar af Färila och
Ytter-Hogdal socknar) med 515 inb.: af lV24
mant., i jordeboken förda under
Ofvan-åkers socken, med 115 inb.: af en areal,
som förr tillhört Orsa socken, med 457
inb., samt en del af Fogelsjö by,
hvilken af ålder ansetts tillhöra Mora
socken, med 99 inbyggare. Enligt
tax.-längden bestod socknen af 6 mant. 9 i
öresl. 14 pgl., tax. till 20,430 rdr rmt.
De från andra socknar utbrutna delarne
höra dock blott i kyrkligt hänseende till
Loos pastorat. Bergarten Hyperit eller |
Diorit förekommer blottad i socknens
hela norra del, hvaremot i sydligare
delen finnes en tunnbladig glimmerschiffer,
som der och hvar innesluter små
bildningar af pegmatitgranit. De
kopparmalmanledningar, hvilka här äro
påträffade, hafva dock blifvit öfvergifna, såsom
Nätsjö koppargrufva samt i
Ställstens-berget, Loos koboltgrufvor, som redan
i början af 1700-talet blifvit bearbetade
på koppar. Endast vid dessa grufvor
skall arsenik-nickelglansen förekomma i
Sverige; den innehåller 32 proc. nickel,
48 proc. arsenik och 20 proc. svafvel.
Den har ljus blygrå färg och sprakar
om den kastas på glödande kol. —
Kyrkan är belägen 4 mil från Färila, 15
mil från Hudiksvall, 32 mil från
Uppsala, vid 1,470 fots höjd öfver hafvet.
Bland de högsta punkter, till hvilka
odlingen nått, äro inom detta pastorat,
såsom Karsvalls hemman 1,520,
Gam-meltorp under samma hemman 1,684
fot högt.
Byar och hemman äro: Karsvall, Ryggskog,
Grufbyn, Kyrkbyn, Norrbyn, Fetingsberg,
Carlsberg, Hornberg, Hässjaberg, Tenskog; vidare
finnas: Tenhuset, ålfiske, Carlsfors mjölqvarn
och vattensmedja, en bebyggd gård i Kyrkbyn.
— Adress: Ljusdal.
Loringe. Säteri, se Sjogerstad ß:n.
Lospånga. Ett mantal skatte uti
Dingtuna socken, Tuhundra härad af
Westerås län, egdes 1861 af notarien
C. Karleson; taxeringsvärdet var 13,200
rdr rmt.
Lotorp, eller Lortorp.
Stångjerns-bruk och manufakturverk, belägna å
Lo-torps frälsehemmans egor, mellan
Orm-lången och Gron, uti Risinge socken,
Finsponga-läns härad i Ostergöthland
äro anlagda 1635 af brukspatron Gilles
de Flon, bördig från Bordeaux Sonen
Johan adlades med namnet Adlercrona
för de ansenliga försträckningar han
gjort kronan, död 1687, slutande sjelf
sin ätt. Stångjernsbruket har 2 härdar,
1 hammare, manufakturverket liar 6
hamrar, hvarvid manufakturerades 1861:
3,444 godsets tax.värde 1861 var
91,520 rdr, hvaraf 4,940 rdr för latorps
hemman, 3,200 rdr för ett fiske och
en-bladig såg, 1/3 Ofvertorp med ålfiske.
Se vidare Finspångs bruk. En del af
hemmanets egor, jemte 4 tunnl. af Skirs,
begagnas till lastageplats för Börjöhls
bruk. Jernväg går häremellan och
Finspong; vid vägens ändpunkt vid sjön
Dofvern ombesörjes varutrafiken af
ångfartyget Finspong. Loreborg eller
Lor-torpeborg på detta bruks egor är ganska
hög och har öfverst 2:ne runor och
längre ned ett kors.
Lottenbergs källa, kallad
snfver-Brimn, är belägen vid Tållaröds gård i
Risteröds socken af Bohus län, 1V4 mil
från Uddevella; har fordom blifvit
vidskepligt brukad, men i reformationstiden
igenkastad. Ar 1756 ånyo upptagen,
då en hop mynt träffades. Blef
god-käud 1761, och hafver ett klart och
ständigt vatten. Norr om denna källa
på Borråsen skall finnas konung Bores
graf och lemningar efter en borg; hvad
desse sednare beträffar, påstår G.
Brusewitz, som besökt stället, att der synes
icke ringaste spår efter menniskoverk.
Lottæfors. Ett finbladigt sågverk
uti Bollnäs socken i Gestrikland, tax.
1860 till 7,500 rdr, eges jemte
tillhörande fiske och Finnviks såg, af
intres-sententer. Enligt kollegii utslag af d. 2
Maj 1843, fastställdes räntan till 3V3
tolfter fullgoda 7 alnars långa 3-tums
furubräder, att antingen in natura eller
med penningar efter markegång jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
