Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lule-elf.
Lule-elf.
521
Omkring 8 à 9 mil från riksgränseu
har landet omkring nyssnämnda sjöar
fullkomlig fjällnatur, hvarefter
vidsträcktare skogbeväxta fält vidtaga, in ed ett
och annat fjäll här och der samt
genomskurna af oräkneliga kärr och
myrar. Den första fasta bostad i dessa
ödemarker anlades på 1800-talet af den
om Norrbottens och Lapplands odling
högt förtjente baron Hermelin, 1 mil
ifrån utloppet af Lule-träsk, der den
ifrån Kajtoms träsk i norr kommande
elfven Sjaunja utfaller i stora Lule-träsk;
men detta nybygge öfvergafs snart. Der
detta träsk slutar och den egentliga
elfven vidtager, gör den ett till 40 alnar
beräknadt våldsamt fall, Luspakoski och
längre ned fallen Porjos, Napar och
Niaumelsaskas, hvilket sistnämda är det
största icke blott i elfven, utan äfven i
riket (se artikeln Niaumelsaskas). lV2
mil ifrån Niaumelsaskas är elfven trångt
hopklämd mellan de inerändels nakna
klippväggarna, så att man ej utan största
svårighet kan framtränga längs stranden
och ännu mil, eller till Missouri
nybygge, är elfdalen ganska trång;
elfven är nästan alldeles ofarbar, uppfylld
af häftiga forssar och med branta
stränder. Bergsträckningen på norra sidan bär
i sin början namnet Norra Ananas, hvars
fortsättningar längs elfven sträcka sig 8
mil, eller ända till Storbacken och
Porsi-edet, der de upplösas i lägre åsar och
spridda kullar. Norr om Norra Ananas
utsträcker sig till 4—5 mils längd och
nära lika stor bredd den väldiga, flacka
myren Stora Mudclus, som genom
Mudd-usan Edno i flera fall afbördar sitt
vatten i Lule-elf. Norra stranden af
elfven är nästan alldeles otillgänglig
ända till Suolovolli, under det den
södra väl är brant, men ett stycke ifrån
elfbrädden jemn och långsluttande,
betäckt med förträfflig svartmylla och
beväxt med reslig och tät skog af löf- och
barrträd. De första båtar i elfven, söder
om Lule-träsk, finnas vid Anajok-selet,
det första ställe, der lugn vatten
förekommer. Ett dylikt sel är äfven vid
Suolovolli, ett båtställe och öfverfartsort, IV2
mil från Anajok-selet, der de höga
bergen vid stränderna efterträdas af höga
och branta sandbankar af stundom ända
till 120 fots höjd. Nedom detta
båt-IV.
ställe vidtager den grunda och af sten
uppfyllda Thoraforssen, som fortsättes
en mil till Kaskajärvi. Här är åter ett
»sel» af V4 mils längd, hvarefter en ny
fors, Kirkerimqueika eller Stenforssen,
vidtager af en mils längd och lika
ofarbar som Thoraforssen, samt slutar med
en »stråke», V4 mil lång, ett mellanting
mellan forss och sel. Här upphör den
långa raden af forssar, och på de
återstående 16 milen, till elfvens utlopp i
hafvet, förekomma endast trenne forssar
af tillsammans 1V4 mils längd.
Härifrån till Porsi-edet, 2% mil, är elfven
spak, med undantag af den 1/4 mil
långa, tämligen strida Asspströminen, men
kan utan hinder befaras med lastbåtar.
Vid Porsi-edet utfaller Lilla Lule-elf i
den större elfven, och på samma ställe
börjar ock den betydliga, V4 mil långa
alldeles ofarbara Porsi-forssen. Stränderna
äro ganska branta och bestå af sten
eller stenbunden sand. V4 mil nedom
forssén kommer man till Storbacken,
lastageplats för Gellivare-malm, också en
anläggning af baron Hermelin. Elfven
är härifrån farbar 2V2 mil till den vilda
och brusande Edeforssen, förbi hvilken
malmtransporterna måste föras på
körväg. Edeforssen, 68 fot hög och nära
V4 mil lång, vild och brusande, är icke alis
farbar, ej ens flottbar, till stor olägenhet
för upplänningarne, såsom de ofvanföre
denna forss boende benämnas.
Tjärflot-tarne måste söndertagas ofvanför forssén,
tjärtunnorna transporteras V4 mil
landvägen och så åter fästas tillsamman i
flottar, för vidare transport.
Timmer-och bjelkflottar släppas väl utföre
forssén; men då de under färden alltid gå
i sär, så måste stockarne eller bjelkarne
sedermera hopsamlas och till flottar åter
sammanläggas. Allt är förenadt med
stor möda och kostnad. Den längsta
sträcka, som utan uppehåll och våda
kan befaras, är mellan Edeforssen och
Wettjerfsforssen, cirka 6 mil, pä
hvilken väg ock ali från Gellivare
malmberg kommande, för Selets masugn i
Neder-Luleå erforderlig malm
transporteras med ganska stora farkoster. Annu
en forss finnes, nämligen Hedforssen,
som begynner strax nedom färjstället
mellan Bodens och Hedens byar. —
Nedom dessa forssar framflyter elfven
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
