Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 Lumshedcii.
Luuri.
hittade förblef obekant; men mannen
sålde kort derefter sitt magra hemman
Etebols, der ban knappast bergade sig,
och köpte 1788 af prosten Berg
Lund-bjerss % hemman för 500 rdr och
uppsatte der ett hederligt inventarium af
boskap och inandöme. Ar 1812
gjordes i sockneu ett fynd af 708 cufiska,
anglosachsiska och irländska mynt till 163
lods vigt. Ar 1842 i Okt. fuunos i en
potatesåker vid hälldammen för Martebo
myr, eller i Dammhagen, tillhörig Kams
hemman i denna socken, 249 romerska
mynt, hvaribland några af kejsar
Vespasiani och hans närmaste efterträdares. Flera
hittades sedan strövis på samma ställe.
Gårdar och hemman: 1 mantal Tjols, tax.
till 20,000 rdr, 5/8 Kambs, V2 Kinner, egas af
myrodlingsbolaget. 1 mant. Lummelunda, eller
Öfversteqvarn, tax. 1860 till 6,000 rdr rmt,
uppgifves 1818 som socknens betydligaste gård. Den
är belägeu 1 mil från Wisby nära hafsstranden;
har präktig manbyggnad, förbi hvilken flyter
Lummelundsån, som faller ut i Martebo träsk,
fordom har här varit jernbruk, hvilket ödelades
1712. Sedan har der anlagts sågverk, qvarnar
och pappersbruk, tax. 1860 till 4,450 rdr; egare
är grossh. Jacobsson. — 1V4 Lundbjerss, med
5 åboer. — lVg Etebols, med 4 åboer. — x/2
Burges egdes af tullinspektor Landergren. —
Minsta brukningsdelen är V16 mant.
Skomakare, tax. till 130 rdr. — Öfriga hemman äro
Nygranne, Smitts och Björkome. — V4 mantal
annexhemman skall ock finnas här, men är ej
upptaget i tax.läugden, åtminstone under denna
socken. — Adress: Wisby.
LlimshedeQ. Gästgifvaregård i
Svärdsjö socken, Kopparbergs fögderi och Stora
Kopparbergs län, hvarifrån skjutsas till
Svartnäs i norr.....2V2 mil.
B or g gärdet i vester. . . . 2 V4 »
Hedensjö o. s. o. (i Gestrikland) 23/8 »
Inom Dalarne passerar man genom
fjällbygd med höga tall- och granbeväxta
berg, och deremellan sträcka sig bördiga
dalar med slingrande åar. Vägen har
häremellan och Falun blifvit omlagd
under åren 1840—47, hvartill statsbidrag
erhållits. Vägen har derigenom blifvit
något förkortad och befriad från derå
förut varande svåra och många backar.
Inom Gestrikland blir trakten flackländig
och mindre skogig. Man omgifves af en
mildare natur, der mer odlingsbara trakter
och åbyggnader ligga hvarandra närmare.
På Lumshedens egor finnes en såg.
Lund. Säteri, se Gerdhems socken.
Lund. Nordens äldsta
ärkebiskopssäte och Sveriges andra universitets-stad,
belägen i Skåne, Torna härad och
Malmöhus län, på en vidsträckt slätt nära
Wärpinge å, under 55° 42’ polhöjd och
30° 51’ longitud, 60% mil från
Stockholm och 1V2 mil från Malmö, med
uppstads rättigheter, är beskrifven i de
isländska sagorna under namn af Lundo
eller Lunda, hvilket antyder, att här varit
en hednisk offerlund. Staden omtalas
redan under Harald Gorm sons tid, eller
985, såsom en rik och mäktig stad, och
första gången den omnämnes i häfderna,
omkring 920, är den utsatt för plundring
af den bekanta vikingen och skalden Egil
Skallagrimsson och hans broder Thoralf.
Enligt Saxo skall Lund då varit sjöstad,
hvilket bekräftas i Egils saga, der det
heter: »Lunda at Eyrarsundi», Lund vid
Eirarsund, det nuvarande Öresund. Förut
skall staden, efter Adamus, varit rik på
guld, samladt af sjöröfvare, hvilka betalte
danska konungen skatt för att fritt få
plundra. Man finner staden snart åter
hafva repat sig, då den ej så långt efter
nämnda plundring blef biskopssäte (den
förste biskopen var Egino) och efter ej
fullt ett århundrade, eller 1104,
förvandlades till ärkebiskopssäte, då primatet
utsträcktes såsom ett öfverprimat öfver
hela Norden, i hvilken egenskap det i
4 sekler bibehöll sig, tilldess
reformationen gjorde ett slut derpå. Staden
tillväxte alltså i anseende, flera kloster
inrättades derstädes, och Lund blef
brännpunkten för nordiska bildningen under
medeltiden samt kallades till och med:
»Metropolis Daniæ.» Flera danska
konungar uppehöllo sig före Köpenhamns
uppkomst såsom hufvudstad här, och många
af dessa hyllades på en utanför staden
belägen kulle, kallad Lybergs hög (se
den art.). Efter biskop Matthias’ uppgift
skola i staden hafva funnits 23 kyrkor
och 7 kloster, förutom de många kapell,
som funuos inom de med 4 portar
försedda murarna. Bland kloster må
nämnas det äldsta Benediktinerklostret, äfven
kalladt S:t Lars kloster, der undervisning
meddelades ungdomen. Ett minne af
detta kloster säges qvarstå ännu i en
stenhusbyggnad, hvars ursprungliga
benämning Libraria antyder dess bestämmelse
såsom bibliothek. Detta i så fall äldsta
bibliothekshus i Norden håller 68 fot i
längd, 27 i bredd, är 2 våningar högt
och har höga nischprydda gaflar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
