Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
538 Lund.
Lunds stift.
ornamenter dekorerndt tak, vid
högtidliga tillfallen en bländande glans.
Föreningen sönderfaller i trenne stora
afdel-ningnr. Den sociala upptager största
rummet, hvarest föreningens alla
medlemmar dagligen kunna träffas. Den
andra afdelningen: Atheneum, erbjuder
tidningar och tidskrifter för vetenskap
och konst på Hera språk och slutligen
uti Convictorium tillhandahålles kroppslig
föda mot billigt pris. Kathedralskolan \ar
ända till 1836 uti stadens nuvarande
vågbod, sedermera uti den förut
omnämnda byggnaden, der Carl XII bodt
under sitt vistande i Lund.
Lärjungarnes antal uppgår till omkring 300.
Småbarnsskolan blef uppförd 1852. Förutom
dessa skolor finnas en folkskola och en
flickskola. Rådhuset. Det efter branden
uppförda rådhuset blef ombygdt 1840.
Stadshuset uppfördes 1836 vid stora
torgets östra sida. Fattigskolan och
Arbetsinrättningen. — Cellfängelset. —
Stadens Fattighus. — Akademiens Fattighus.
— Torssloiüska Fattighuset. —
Akademi eg år den.
Hvad angår handel och
handtverkerier så egde staden 1765, då jordbruket
var hufvudnäringen, endast 11
handlande, hvilka icke vunno synnerligen på
sina varor, som de hemtade från
stapelstäderna och erhöllo först i 3:dje
eller 4:de hand. (Fordom lärer staden
haft utskeppningsrätt på Köpenhamn
öfver lastageplatsen Lomma.) Ar 1860
hade staden deremot 110 handlande,
dock i detta antal inberäknade 63
qvinnor, hvilka idkade handel enligt 4 §
handelsordningen; afsättningen af in- och
utländska varor är ej obetydlig till följe
af universitetets närvaro. Af
fabriksinrättningar finnas 21, dock af ringa
betydenhet, Berlingska boktryckeriet och
stilgjuteriet intaga främsta rummet;
deremot äro handtverkerierna i fortfarande
tillväxt. År 1860 funnos 160
handtverkare. Jordbruket är ej obetydligt,
Insättarnes fordran uti stadens sparbank,
stiftad 1833, utgjorde 1860: 1,608,522
och dess egen fond 162,087 rdr rmt.
L’tgifterna för fattigförsörjningen uppgå
ända till c:a 18,000 rdr rmt. Lund,
som hörer till 3:dje klassens städer och
hvars ordningsnummer vid riksdagarne
är 22, är ett slags hufvudort för de
skånska länen derigenom, att här finnas
utom biskop och universitet, Skånes
hypotheksförening och
brandförsäkringsinrättning samt filialbank; staden
beboddes 1805 af 3,224, år 1862 d. 1 Juli
af 8,680 personer, och 1860 af 9,300, i
senare summan inberäknadt
akademistaten och studenter, (professorernas antal är
f. n. 27, de studerandes mellan 4 à 500).
Sina första privilegier erhöll Lund af
danske konungen Waldemar Atterdag
år 1360, förut styrdes orten af s. k.
Birkerätter. Staden har två
jurisdiktio-ner, den akademiska, i likhet med
Uppsala, och stadens magistrat, som består
af 1 borgmästare, 3 rådmän och 1
notarius publikus. Under den tiden staden
tillhörde Danmark hade lion 2
borgmästare. Marknaderna, hvilka förut hållits
Christi himmelsfärds- och
Larsmessoda-gen, hafva alltsedan 1755 blifvit hållna
1 Juni och September. De utanför
stadens norra och östra tullar belägna
allmänningar, hvilka förut varit
begagnade till lertägt, hafva blifvit på de
sednaste åren planerade och försedda
med trädplanteringar samt upplåtne till
promenadplatser. I Lunds grannskap
ligga Lybergs högen och Råby institut
samt helsokälla, Dalby och Alnarps
kungsgårdar, Svenstorp, Trolleberg m. fi.
herregårdar. Statens Södra stambana
mellan Lund och Örtofta 0,9 mil
öppnades d. 23 Dec. 1857.
LUüdS Stift. Detta stift, det 7:de i
ordningen, innefattar landskaperna Skåne
och Blekinge, med en areal af 2,744,366
tunnl. fast land och 8,525 tunnl. insjöar
samt beboddes 1860 af 610,414, år 1855
af 576,040 och 1810 af 343,530
personer. Stiftet förmodas blifvit upprättadt
först sedan christendomen redan herrskat
2 sekler i dessa bygder, näml. år 1046,
då Henrik, förut biskop på Orknejöarne,
utnämndes till biskop af danske
konungen Sven Estridsson, och 74 år härefter,
eller år 1120, förvandlades detta
biskopssäte till erkebiskopsdöme, under Erik
Eyegods regering, då biskopen i Lund,
Ahasverus, vanligen kallad Adzer eller
Assarus, blef den’förste erkebiskopen och
följde 28 andra efter honom. Lunds
erkebiskop förde länge titel af Primas
Regni Suio Gothici, och hans anspråk
på supremati öfver erkebiskopen gaf an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
