Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lunds landsförsamling.
Lund. 539
ledning till många tvister. Vid
reformationens införande nedlade den siste
ka-tholske erkebiskopen, Thorbern Bilde, sin
befattning, mot det vilkor att ban till
sin död skulle bekomma inkomsterna af
dekanatet i Lund och Bosjö kloster.
Från denna tid buro föreståndarne för
stiftet titel af superintendenter. Detta
fortfor ännu en längre tid efter sedan
Lund kommit under svenska kronan, till
dess Hahn år 1680 utnämndes till biskop
i Lund. — Stiftet är väl icke nu mera
hvad erkestiftet under en längre tid i
sin början varit, då det innehade
primatet i norden och dermed icke allenast
hade under sig alla Danmarks biskopar,
utan äfven erkebiskopen i Uppsala, samt
sedermera, ända till freden i Roskild,
bestod af Skåne, Halland, Blekinge och
Bornholm, (1646 lades Halland till
Göteborgs stift), men det är dock ännu
dubbelt så stort, som nuvarande erkestiftet,
och ej långt ifrån 6 gånger så stort,
som de minsta biskopsstiften; det bestod
1860 af 24 prosterier, som innehålla
227 pastorater eller 415 socknar, med
7,931 mant. (deraf 27/8 af Hishult höra
till Göteborgs stift), och 17
landsförsamlingar. Kyrkornas och kapellernas antal
äro 435. Af pastoraterna äro 129
re-gala, 32 konsistoriell, 31 patronella, 18
alternativt regala och patronella, 4
alternativt konsistoriell och patronella, 1
ärftligt och 12 præbenden. Endast 13
komministraturer finnas, deraf 11 i
städerna. Biskopen öfver Lunds stift är
Lunds akademi-prokansler. Biskopens lön
utgöres af, jemte tvänne
landsförsamlingar såsom præbenden, det s. k. S:t
He-lenæ eller Allhelgona kyrkas säteri,
hvartill hörer Östra Torns b v. Folksskole-
v
undervisningen i stiftet bestreds 1859 af
684 examinerade och 259 oexaminerade
lärare för omkring 90,000 barn.
Lunds landsförsamling uti Toma
härad af Malmöhus län, omgifver staden
i öster och har i allmänhet en höjd af
80 fot öfver hafvet, samt omfattar 4,929
tunnl. fast land. Socknen, som utgöres
af Östra Torns by, på 18 mr, af 49/i6
mant. skatte, Lilla llåby 3 mant. uts.
frälse, ett hospitalshemman 3/8 mant.,
Helgona kyrkans grund 3V2 mant.
kr.-säteri, alla med god och bördig
åkermark och taxerade 1860 till 179,610
rdr rmt, beboddes 1805 af 337 och
1860 af 899 personer. Församlingen
har med staden gemensam kyrka och
utgör med domkyrkan ett
præbende-pastorat till domprosten.
Gårdar: I byn Råby egas 5 mr på l^|^maut.,
tax. till 18,340 rdr, af faktor Borgs arfvingar
i Lund, 15/64 mant. ibm eges af professor
Bruzelius i Lund, mant. eges af Råby institut,
ipj-å mant., tax. till 5,730 rdr, eges af exc.
grefve Wachtmeister. — Kjellby qvarn samt
Puggängen egas af akademien i Lund. —
Helgonagården samt Torns by (fordom Skinnartorn, skall
varit konungasäte), tax. till 115,000 rdr, äro
anslagne till biskopen. Kjellby mark, 18 tunnl.,
eges af Lunds skola. Hospitalsgården 3/g mant.,
tax. till 21,750 rdr, tillhör Malmö hospital.
En äng i Torns by innehafves af kyrkoherden i
Kloster. — Adress: Lund.
Lund. Helsobrunn i Skaraborgs län,
på säteriet Mariedals egor i Öfva
socken och Kinnefjerdings härad, 1 mil
från Skara, 1% från Lidköping och 3
mil från Sköfde jernvägsstation, är
belägen uti en täck dal, omgifven af större
barrskog och löfängar. Detta
helsovatten har blifvit begagnadt sedan lång tid
tillbaka, och torde denna källas betydliga
ålder någorlunda kunna inses af dess
benämning: Odens källa. Den äldsta på
stället befintliga urkund om dess första
bruk är en tryckt brunnslag af år 1649,
men brunnen nyttjades icke stort före
1735, då assessor von Coelln åtog sig
att upphjelpa densamma. Anda till
början af detta århundrade funnos der inga
andra byggnader, än en liten brunnssal
och ett obetydligt fattighus; men år 1811
upprättades ett bolag, efter på 50 år
afslutadt arrendekontrakt, till uppförande
af nödiga byggnader och beredande af
andra beqvämligheter för
brunnsbesökande, hvarigenom ock stället vann
förtroende. Brunnen försåldes 1813 med
privilegier och byggnader för 13,333 rdr
16 sk. bco till mjölnaren L. Frisk. Ar
1817 stiftade öfverste kammarjunkaren,
grefve Gustaf Piper här till åminnelse
af sin fru, en fröken du Reitz till
Heden sberg (död 1816), ett lazaret för 30
fattiga sjuka, hvilka kostnadsfritt der
genomgå brunnskur, samt ett fattighus
som kan inrymma 50 sjuka. Lazarettet
har öfver porten en slipad granitsten
med inskrift: »Jacquette du Reitz’
fattigförsörjning.» På senare åren har ett
nytt allmänt lazarett blifvit uppfördt.
Helsokällans vattenåder är ganska rik.
Vattnet är färglöst, klart och luktar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
