- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
548

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548

Lundby.

Lundby.

nämnes Långängarne, hvilken slätt för
ett par årtionden tillbaka ofta
öfversväm-mades af vatten, men sedermera, i den
mån de gamla tegskiftena upphört och
i följd deraf en allmännare odlingsflit
tilltagit, genom afdikning bringats
derhän, att densamma nu är nästan helt
och hållet uppodlad, ehuru afdikningen
ännu ickc är så fullständig den borde
vara. På flera ställen har man börjat
införa ett rationelt brukningssätt. —
Markens lutning är ock så ringa, att
det fordras mycken kostnad och arbete,
innan vattnet kan hastigt afledas, då
starkare regn eller flöde inträffa. De
enda vattendrag, som finnas inom
socknen, utgöras af vanliga afloppsdiken,
hvilka, sedan flera sammanflutit, i
socknens östra del få namn af
Kapellbäcken, som utfaller i Mälaren i
närheten af Johanisbergs kungsgård.
Jordmånen är i allmänhet god lera. En
analys af förekommande mergel utvisar
3,81 procent kolsyrad kalk. —
Boskapsskötseln är i tillväxt. — De enda
hemman, som hafva skog till husbehof, äro
Bärby och Kanik-Lundby. —
Johannisberg har vedbrand och virke från Bidön
i Mälaren, belägen inom Barkarö
socken, men de öfriga hemmanen från
hä-. rådets allmänning, belägen i nordvestra
delen af Lillhärad socken, omkring lV2
mil från Lundby. — En betydlig areal
består af steniga, med endast enbuskar
och hagtorn beväxta backar, så att
socknens utseende är mycket enformigt, dock
är att hoppas, att inom eu icke så
aflägsen tidrymd en tilltagande hog för
skogsplantering skall förse äfven dessa
spridda backar med löfskog, hvarigenom
Lundby socken kan komma att förete
en ganska omvexlande och rik natur.
Hemmantalet är 343/8 mant. (217/s mant.
enl. Jandshöfdinge-embetets
femårsberättelse 1856—60), hvaraf 81/2 skatte, 187/8
krono, 7 frälse, tax. 1861 till 215,695
rdr rmt. Folkmängden utgöres af 504
personer; folkökningen på 50 år utgör
blott 15, men sedan 1855: 32 personer.
Åkerbruket är hufvudnäring. — Lundby
nämnes på 1300-talet, och äfven några
af dess kyrkoherdar, dock såsom
præ-bendarii. Kyrkan är gammal; på
kyrkogården finnes en graf för Bärby gårds
egare. År 1860 var början gjord till |

inrättandet af ett sockenbibliothek.
Åtskilliga fornminnen finnas; så
omnämnes härstädes en stenläggning, l3/4 aln
bred och 2 aln. djup, nedsjunken i jorden,
och som tyckes, i anseende till de många
ruinerna af borgar, hafva varit fordna
krigares bröstvärn. År 1812 fanns vid
gräfningen af en stenbacke bland annat
krigsredskap, dalpilar, karbinhakar,
rad-bandskulor af agat i åtskilliga färger,
gamla mynt af konung Sverker, Sten
Sture, Margareta, Johan III m. fl. En
stensättning på högra sidan om kyrkan
gifver Grau anledning till förmodan, att
der varit en offerlund, af hvilken
kyrkan ock förmenas fått sitt namn. På
ett berg i närheten antändas ännu
årligen Walborgsmässo-eldar. På Hammarby
gärde, vid allmänna landsvägen, synas
lemningar efter en byggnad af gråsten
(se Dybeck, Buna, 1844, sid. 53), som
anses varit det S:t Ursulas kapell,
hvilket biskop Carl Helsingsson år 1270
skall låtit uppföra. En äldre, mindre
trolig berättelse föregifver, att det varit
ett kapell till Dingtuna socken.
Kapellet lärer blifvit ödelagdt vid
reformationens början. Ännu år 1500 predikade
derstädes en munk, vid namn
Stephanus, hvilken, enligt Messenius, förutsagt
katholicismens undergång. I nämnda
kapell skulle vägfarande från och till
Westerås ingå, för att gifva sina offer
och renas, hvartill vattnet hemtades ur
en nära belägen källa. leke långt
härifrån, vid den s. k. Saltängsbron, står på
hvar sin sida om vägen, midt emot
hvarandra, en rest sten, af hvilka den ena
eger kring ett inristadt stort kors en
runskrift, hvaraf inhemtas, att en vid
namn Gisl låtit göra bron efter sin son
Ost (Osten P), som vardt död i England.
Den andra, hvars ristning är i det
närmaste utplånad, anser Dybeck sannolikt
tillhöra äldre tider. Onstensborgen, redan
omnämnd under Johannisberg, anser
nämnde fornforskare hafva vida högre
ålder för att kunna hafva varit någon
fästning för Johannisborg. Öster om
Igelsta (Ingelsta?) märkas på en
upphöjd kulle 9 st. uppresta stenar, som
förmodas utmärka en tingsplats, och
sägnen berättar, att då parter, hvilka
ärnade sig till tingsstället, efter uppropet
befunno sig hitom dessa stenar, undgin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free