Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
562 Lycksele.
Lycksele.
ken, flyter sedan under Furs bro åt
Baggetånga i Blekinge, vidare in uti
Kalmar län, men återvänder till
Blekinge, på egorna af Leka, Flaken och
Långsmåla. Den förenar sig med Hulla
sjö i Augerums socken, flyter derifrån i
Wermasjön i Bödeby socken, går
slutligen genom Hafsjön åt Augerum,
Beseboda och Lyckeby, der den faller ut i
Saltsjön.
Lycksele- Lappmarkspastorat med
Ohrträsks kapell, hörande till Södra
Lappmarkens kontrakt af Hernösands stift,
med 67 qvadratmil vidd, innefattar den
närmast landsbygden belägna delen af
Ume lappmark, gränsande i sydost till
Degerforss socken, i nordost till Burträsk,
Norsjö och Arvidsjaur, i sydvest till
nedra delen af Åsele lappmark och i
nordvest till Sorsele och Stensele socknar;
förut innefattade Lycksele hela Umeå
lappmark och 192 qv.mil. Östra delen är
jemn, bestående till en stor del af
slättmark och hedar, myrar, stora
odlingstält, hufvudsakligen i elfdalarna, med en
mängd större och mindre sjöar samt
åtskilliga här och der strödda berg. Vestra
delen mot Norge är bergigare, till stor
del uppfylld af fjäll, med mellan dem
liggande sjöar, träsk, hedar och oländiga
platser. Utom Windeln och Uman, hvilka
på ungefär 3 mils afstånd ifrån
hvarandra genomskära socknen, upprinner
här Ohe elf, ifrån Stöttingsfjellet, genom
trenne grenar, Granån, Norrån och Oran,
förstärkes sedan af Wänjaur- och
Waj-bäckarna och förenar sig i Öhrträsk med
Wargan. Nedanom Brattfors by gör
elfven ett 50 fots fall, och nedanför
Långsele faller den i sned rigtning 240
fot djupt. Der nedanföre äro elfvens
omgifningar ganska fruktbara, och vid
Öhrträsk finner man föga spår till en
fjälltrakt. Vid sistnämnda sjö är Öhrträsk
kapellkyrka (se den art.) för ett tiotal
af år sedan uppförd, den vackraste bland
träkyrkor i Lappmarken. Socknens
hufvudnäringar äro boskapsskötsel och
åkerbruk. Ar 1848 beräknas skörden varit
90 t-.r råg, 3,750 t:r korn, 3,500 t:r
potates. Tjäru-, salpeter- och
pottasketillverkning samt sågtimmerhygge och
nedflottning för de större sågverkens vid
hafskusten behof äro binäringar. Inom
Lycksele pastorat, som är det folkrikaste
i Svenska Lappmarken, finnas nu mer
inga Lappska nomader; men Fjäll-Lappar
ifrån de öfra socknarne i samma
lappmark uppehålla sig här under vintern
och under sina flyttningar nedåt landet.
Socknens folknummer 1825 var 1,842,
år 1848: 3,232 och 1862: 3,770.
Socknen uppgifves år 1848 hafva 51
mant., med 326 åboer, hvarförutan 100
nybyggare åtnjöto frihetsår; år 1830
funnos 77 bvar med 264 åboer, skatt-
7
lagda till 41u/i2 mant., samt 67
oskatt-lagda nybyggen med 70 åboer. Ar 1861
bestod socknen af 4 lappmarksbyar med
97 Lappar, betalande i ordinarie ränta
104 rdr 62 öre, af mant. skatte,
19}5| krono, skattl. nybyggen på 144
byar med 405 åboer, betalande i ordin,
ränta 614 rdr 64 öre; oskattlagda
nybyggen och lägenheter voro 92. Samma
år erlades till kronan 1,373 rdr i stubb-
o
öresafgift. Ar 1804 var hela skatten af
Lappmarken 255 rdr 10 sk. bco. —
Lycksele var kapell eller annex under
Umeå till 1673. Den första kyrkan skall
hafva blifvit upprest omkring 1600; ny
kyrka invigdes 1737, och den nuvarande,
uppförd ett stycke i sydost från gamla
kyrkoplatsen, invigdes 1799 och
reparerades 1850. Hon är belägen 12 mil
från Umeå på södra stranden af Uman,
3V2 från gränsen till Westerbotten,
har 64° 34’ polhöjd. Af pastorer må
nämnas Olof Graan, död 1690, infödd
Lapp, och Pehr Fjellström, död 1764;
den sistnämnde var först skolmästare i
Lycksele under 20 års tid, med mycket
små inkomster, åtskilliga år uppgående
till endast 13 t:r spannmål. Under denna
tid sysselsatte han sig vid lediga
stunder med att utarbeta en grammatik och
ett lexikon öfver Lappska språket, för
att sedan med så mycken större
säkerhet kunna på detsamma öfversätta
Bibeln och de i vår Svenska församling
allmänt begagnade religionsböckerna. Men
ett sådant arbete förskaffade icke bröd
åt den fattige skolmästaren, hvarföre
han såg sig, af brist på uppmuntran,
nödsakad att dermed upphöra, tills några
år derefter friherre Gyllengrip blef
landshöfding i länet, och på hvilkens
uppmuntran det påbegynta verket fortsattes,
så att det kunde 1738 på allmän
bekostnad utgifvas på trycket, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
