- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
564

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

564

Lyckas.

Lydinge.

kom det icke. Enligt uppgifter från 1642
utgjordes godset blott af 8 mantal, och

1638 såddes der blott 7 skäppor hvete,
5 t:r råg, 26 t:r korn, 8 t:r hafre och
7Vo skeppor ärter, hvaraf kan synas, att
den tidens magnater ansett det tillhöra
de ringare egendomarna, som ej vore
värd någon större åbyggnad. Lyckås
har fordom hetat Hallösa, och Landsjön
gått nära derintill; men genom
sänkningar af sjön, först 1786 och sedan
1857, har en betydlig egorymd god
jord erhållits från sjöns botten, sista
gången c:a 200 tunnl. I nära halfva
milen vidsträckta gärden finnes den
ypperligaste stenfria åkerjord på lerbotten
samt deremot svarande äng och
betesmark. På Lyckås och Drättinge (se
den aitikeln), hvilket sednare dock är
särskild bebygdt, men ligger i sambruk
med det förra, är åkerjorden indelad i
cirkulation, den styfvare jorden i 8 och
den lättare i 6 säden. LTtsädet är c:a
300 och afkastningen 3,000 t:r. 1637
års skörd var endast 140l/3 t:r säd. På
gårdarna födas 12 å 14 hästar, 200 kor,
45 par oxar, 110 ungnöt och 225 får;

1639 föddes på egendomen 4 par oxar,
32 kor, 2 tjurar, 30 stutar, 11 kalfvar,
25 qvigor, 14 qvigkalfvar, 76 får, 39
lamm, m. m. Nettobehållningen af
egendomen uppgifves nu i medeltal årligen
till 50,000 rdr rmt. Vid mangården
finnas tvänne stora trädgårdar, med
orangeri och drifhus, samt såsom
särskilda verk ett tegelbruk och qvarnverk
i Hanefors-ån. Vid egendomen finnes
ett statens stamholländeri af Ayrshirerace.
— Det hela är taxeradt till en summa
af 241,250 rdr rmt, för säteriet ensamt
45,150 rdr. — Lyckås har tillhört riksdr.
gr. Magnus Brahe, som här emottog (1609)
kon. Carl IX på hans eriksgata. Derefter
blef Pehr d. Y. egare. Det af grefvarne
Brahe förstorade godset förskingrades
omsider. "Riksmarsken Jacob de la Gar-

o

die skall äfven egt Lyckås. Ar 1758
innehades Lyckås af riksrådet C. G.
Löwenhjelm, år 1770 af kammarherren E.
Reutercrona samt på 1780-talet af vice
presidenten, baron A. I. von Köhler,
hvilken inköpte Drättinge by och
förenade den med herresätet samt satte
egendomen i det goda skick den nu
innehar. Ar 1790 köptes Lyckås af

Öfversten, baron E. G. Adelsvärd; ärfdes
1810 af sonen, statsrådet, grefve E. R.
Adelsvärd, som lät börja den förut
omnämnda byggnaden och afyttrade år 1822
egendomen, sedan flera godshemman
förut blifvit sålda derifrån, till nuvarande
egaren, f. d. öfverstått i Stockholm,
generalmajoren gr. Jacob Essen Hamilton,
gift med öfverhofmästarinnan hos H. M.
drottningen, Stephania Fredrika Giesecke.

Här på Lyckås var det, som Gustaf
II Adolf och Ebba Brahe första gången
sammanträffade. Drottning Christina var
ofta en gäst hos Brita Lejonhufvud,
riksdrotsets gemål, och särdeles af glädje
strålade den lilla Ebbas ögon, när hon
såg det ljuslockiga sköna konungabarnet,
Gustaf Adolf, i drottningens sällskap. Då
lekte de glada barnen tillsammans,
ströf-vande omkring på Landsjöns gröna
stränder i den friska sommarvinden, uppsökte
de skönaste blommor åt hvarandra, och
barndomskärlekens fröjd spred sitt behag
öfver deras första lefnadsvår. — Aret
inan Gustaf Adolf drog ut mot
kejsaren i Tyskland till ärofulla strider, skola
några bönder vid gården Lyckås, en
afton, fjerdedag Pingst, då de voro
sysselsatta med fiskande i Landsjön haft
följande syn:

När de med sina nät sysslade som bäst, sågo
de svarta skyar uppstiga i norden och snart
insvepa hela himmelen i tjocka moln, hvilka
slutligen utgjöto sig i ett hällande regn; men
med regndropparna följde glödande eld, så vidt
sjön sig sträckte. Hvad af elden i sjön föll,
slocknade; men det, som föll på fiskrarnes
kläder, brände hål, och eldflagor, som föllo i båten
och på kläderna, syntes liksom fnas efter
för-bräuda löf eller blad, af hvilken händelse
bönderna sa förskräcktes, att de insjuknade och
kommo med möda hem derifrån; en blef
vansinnig, och några af dem togo döden af denna
färd. *) Folket sade, att sådana järtecken
bebådade örlig och blodsutgjutelse.

Lydde. Jacquardfabrik uti Örby
socken, Marks härad och Elfsborgs län,
jemte V4 mant. i Lydde och färgeri, tax.
1861 till 59,250 rdr; egdes s. år af
fabrikör F. F. Packendorff; tillverkningsvärdet
var 4,554 rdr. Hemmanet Lydde är
V2 mantal.

Lydinge. Två mant. frälse-säteri uti
Stafby socken, Olands härad af Uppsala
län, med Ormeryd, har varit till kronan
indraget, men utbytt af kongl, rådet Göran

*) Baazii Invent. Enl. Sv. G., sid. 788.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:23:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free