Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lvsvik.
v
Lysvik.
571
1 patronelt pastorat (se art.
Östergötland), med en folkmängd år 1860 af
12,575 personer, på 1840-talet var
folkmängden 10,635.
Lysvik. (Lyssevik i 1825 års
jordebok). Annex-socken till Frvksände
pastorat, är belägen uti Carlstads län,
Fryksdahls härads nedre tingslag, 7%
mil nordvest från Carlstad — vid 208
fots höjd öfver hafvet och 60 fot öfver
Wenern — gränsar i norr till
Fryks-ände, i vester och söder till Sunne samt
i öster till Ekshärads socken i Elfdals
härad. Dess längsta sträckning är i norr
och söder från hemmanet Löfåsen till
o o
Asegårds utskog (Afveråds-skogen kallad),
utgörande en längd af 34,500 alnar och
största bredden 31,500 alnar mellan
Elfdals rå vid sjön Jangen och vestra delen af
socknens utskog, vid den s. k. Stöpelfven,
som utgör gränsen mot Sunne socken i
vester. Socknens hela areal utgör 40,527
tunnl., hvaraf 5,710 inegor och 30,123
skogs- och betesmark; den inom socknen
belägna delen af sjön Fryken upptager en
vattenyta af 3,728 tunnl., af sjön Jangen
403 tunnl., af Elgsjön 184 tunnl., Stora
Lisjön 277 tid, samt Stensjön 102, eller
tillsammans 4,694 tid vatten. Socknen,
som har en regulier tigur, sträckande sig
på båda sidor om den för sin
egendomliga skönhet vidt kända sjön
Fryken, är, som Fryksdalen i allmänhet,
utmärkt för sin herrlisra natur; här om-
v. *
vexla löfskogar, dalar, kullar och berg,
hvarimellan slingra sig bäckar,
bekransade med älskog. Rådande jordmånen
är närmast sjön Fryken uti åkerjorden
lermylla utaf bördig beskaffenhet, men
i de härifrån aflägsnare trakter
förnämligast sand. Ängsmarken är mycket
olika, men består merändels af sand och
myrjord. Betesmarken är fullt
tillräcklig, men i allmänhet mycket stenbunden.
Odlingslägenheter till mindre omfång
finnas på flera ställen, och hafva under
senare åren en mängd sådana blifvit
bearbetade och odlade till åker; men
några af större omfång tjenliga finnas
icke till följe af den stenbundna
marken. — Den herrskande bergarten är
granit eller gråsten utan några hittills
kända spår till malmledningar. En
helsobrunn finnes inom Östra Bergås område
på en egendom, kallad Wåhlberga. Att
denna brunn varit mvcket besökt och
t!
högst välgörande, synnerligast dess gyttja,
bevisar den mängd kryckor, som i
badhusets förstuga förvaras, och hvilka
blifvit qvarlemnade efter återvunnen helsa
af deras egare. Socknen, som innefattar
9u/12 mant. skatte, 1 jernbruk, 5 sågar,
13 qvarnar, taxerade till 326,840 rdr
rmt, beboddes 1805 af 1,655, år 1850
af 3,222 och 1862 af 3,714; år 1856
beboddes socknen af 3,432 personer,
hvaraf 1,801 befriade från erläggande
af mantalspenningar, 543 par gifta;
husbönder funnos 549, hvaraf 5 voro
ståndspersoner, 311 bönder på egna hemman,
93 jordtorpare, 1 stattorpare, 14
smeder, sågare och mjölnare, 8
backstugu-och 108 inhyseshjon, 9 soldater.
Tje-narnes antal var 719. Dessa äro svåra
att bibehålla i tjenst hela året, emedan
de flesta vanligen om våren begifva sig
till andra provinser att söka
arbetsför-tjenster, och för de flesta lyckas det
äfven att om hösten medföra till hemmet
en ej så obetydlig sparpenning. De
äro kända för sin ihärdighet, arbetsflit,
beredvillighet och skicklighet i slö jd ning
och timring samt sitt i allmänhet goda
uppförande. Lönevilkoren utgöra
omkring 100 rdr rmt för en dräng och
30 rdr för en piga. Lyxen tyckes icke
fått här det insteg, som i socknar
närmast städerna. Hufvudnäringen är
jordbruk, hvilket, oaktadt sednare årens
förbättringar härutinnan, likväl ej uppfyller
socknens sädesbehof. Största orsaken till
jordbrukets hittills befintliga låga
ståndpunkt ligger uti de förutnämnda
utvandringarne till andra provinser,
hvarigenom uppkommit brist på arbetsstyrka.
Allmogen fortfar ännu att bruka jorden
efter gamla sättet, de hafva ej indelt
sin åker uti några ordentliga trädes-lag;
dikning begagnas högst sällan och
otillräckligt, hvarför äfven den bästa jorden
är vattensjuk. Af råg beräknas
afkastningen vanligen till 6:te, af korn 5:te,
af hafra 4:de och af potates 8:de kornet.
Höskörden är i allmänhet tillräcklig.
Af åkerbruksredskap begagnas mest den
s. k. Fryksdahlsplogen. Tröskverk att
dragas af oxar begagnas på
herregårdarna, men allmogen begagnar endast
slaga. Af hästar förekommer vanligen
norska racen, som köpas på Grundset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
