Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 Lådeby.
Långared.
disputationer; öfversatte ellofva tomer af
svenska lagen på latin, m. m. Låeksta
egdes 1772 af Gröning, 1849 af Zacco,
1861 af hr H. Hammarschöld, jemte ll/4
Mälsta, vattenqvarn med 2 par stenar,
såg, 4 lägenheter, alltsammans taxeradt
till 50,250 rdr (hvarf 27,000 rdr för
säteriet). Till gården hörer ymnigt
hö-bol, ansenlig skog. Betydliga utdikningar
af kärr å godsets egor hafva blifvit
verkstälda sedan år 1841, och välberäknade
skogshushållnings-methoder antagna af de
sednaste egarne.
Lådeby. Två egendomar uti Torpa
socken, Åkerbo härad och Westerås län,
belägna omkring 3/4 mil från Kungsöhr,
hvaraf den ena består af 1 mant. rusth.
och 7/i2 mant. krono-skatte med eu areal
af 86 tunnl. 30 kappl. tomter och åker,
184 tunnl. 2 kappl. ängsmark, 87 tid
7 kappl. odlingsmark samt 693 tunnl.,
18 kappl. skog; 1861 års taxeringsvärde
var 22,117 rdr, egare rådman Windrufva
i Waxholm. Den andra egendomen
består af 1 mant. Lådeby och 1 mant.
Lund, taxerades 1861 till 10,950 rdr
och tillhörde hr Ludv. Berg.
Lågfors. Jernbruk uti Hedemora
socken af Stora Kopparbergs län, beläget
3/g mil sydvest från Hedemora, med
privilegier från 1679, har nu
trecylin-drisk blåsmaskin, tvänne
lancashire-smält-härdar, en räckhärd, 3.ne hammare, med
oinskränkt smidessrätt; egdes 1861 jemte
Presthvtte egendom (se den art.) af hr G.
Kjerrullf. 1859 års tillverkning uppgick
till 1,405 sktt stångjern, s. år tillverkades
970 sktt tackjern vid tillhörande Dräcke
masugn, som har 6,590 tunnland skog;
taxeringsvärdet 1861 var 155,316 rdr,
hvaraf 6,319 för Lågfors qvarn med 2 par
grofmälds- och 1 par sigtmäldsstenar.
Presthytte manufakturverk har på senare
åren blifvit hitflyttadt.
Låkan eller Seffle, hamn vid
Byelf-ven i Wärmland.
Lång. Ett mantal säteri uti Grums
socken och härad af Carlstads län, är
ett gammalt gods, som förmodas af
Fernow fått namn af den gamla slägten
Lange, hvilken redan fanns till före
digerdöden. Kongl, räntmästaren Peder
Pedersson, adlad Bergenfelt till Bona och
Lång, död 1651, köpte hemmanet till
frälse. Sedermera hafva majoren Johan
Cræmer af adelig ätt från Westphalen,
död 1692, och sonen öfverste-löjtnant
Fredric C., död 1717, skrifvit sig till
denna gård. Brukspatronen och assessoren
Johan Gustaf Linroth stiftade 1756 Lång
till fideikommiss för sina afkomlingar,
deraf dock blott V3 nu är fideikommiss
i grefliga Löwenhjelmska ätten, enligt en
ny stiftelse af år 1796 (efter Anrep).
Egendomen utgöres af 1 mant, Lång,
tax. till 56,625 rdr, l19/24 mant.
Långstad, O. Mallsjö qvarn, ett kalkbrott,
qvarn, som ligger i ett vattendrag,
hvilket skiljer hemmanet Markvatten inom
Grums socken från Frossnor i Frykerud
socken, allts. tax. 1861 till 104,830 rdr
och innehafves af omyndiga fröken Na
thalia Löwenhjelm.
Lång Jerngrufvor, se Svärta socken
af Nyköpings län.
Långaläst. Ett och V2 mant.
skatte-rusthåll uti Floby socken, Wilske härad
och Skaraborgs län, tillhörde 1861, jemte
6 mantal underlydande och Wist qvarn,
enkefru G. Fock; taxeringsvärdet var
29,260 rdr (hvaraf för Långaläst 5,180
rdr). Efter Tuneld skall hemmanet
fordom varit kungsgård; det har emellertid,
efter anteckning i jordeboken, varit
doneradt landshöfding Cronhjelm och dess
fru, sedermera öfversten Bossendorff;
hvarefter det blifvit indraget till kronan.
Hemmanet skatteköptes d. 15 Oktober
1731 af kammarherren, grefve Svante
Creutz för 300 daler smt; skattlades
1783 från 4 mant. till lV2 mant. (af
Tuneld uppgifves det alltså orätt till 4V2
mant. säteri). Ordinarie räntan är 15 rdr
43 sk. 8 rst. kronovärdi.
Långalöst. Ett frälse-säteri uti Floby
socken, Wilske härad och Skaraborgs län,
af 1V2 mant., tax. 1860 till 5,180 rdr,
utgör med 6 mant. underlydande, ett
gods, tax. till 29,260 rdr rmt, som eges
af enkefru G. Fock. Säteriet skall
fordom hafva varit kungsgård.
Långared. Ett mantal frälse-säteri
uti Ljurs socken, Gäseneds härad af
Elfsborgs län, har tillhört 1816 kaptenen
And. J. Lilljehöök af Gällared (se
Sällar-hög). Manbyggnaden är uppförd i början
af 1800-talet. Säteriet jemte Ljurs qvarn
och såg egdes 1861 af löjtn. A. Leijer;
taxivärdet var 7,450 rdr (deraf 4,900
rdr för säteriet).
Långared. Annex-socken till Lina
pastorat, är belägen i Kullings härad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
