- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
578

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller så vidlyftigt, att ej ögat kan fatta det.
Det är en äkta värmländsk natur, i hvilken
bergsmannayrket med jemna pulsslag
gjuter lif och rörlighet.

Tidpunkten för grufvornas första
öppnande är okänd. Då konung Magnus
Smek år 1345 förärade biskop Sigge i
Strengnäs jernhyttorna i Nerike, anser
man, att äfven dit räknades Långbans
jernhytta, ehuru detta ej är med säkerhet
kändt; men deremot har man full visshet
om att hyttan var i gång år 1550.
Malmuppfodringen, som i början af 1770-talet
uppgick till knappt 45,700 centner,
uppgick 1861 till 129,900 centner ur
3:ne grufvor, som då bearbetades, och
man har grundade förhoppningar om
dess framtida tillväxt. Långbans
tackjernshvtta i Fernebo socken taxerades
1860 till 48,000 rdr och hade samma
år 12 delegare; Långbans hyttegrufvebolag
egde 1/8, Lesjöfors bruksbolag
29/64; till hyttan hörer en tullmjöl-qvarn,
tillåten 1697, och ett garfveri,
båda taxerade till 2,500 rdr. Långbansände
halfva hytta i Gåsborns socken, tax.
1861 till 12,000 rdr och skiftad i 11
delar, hvaraf 9/64 tillhörde Lesjöfors
bruksbolag, skall blifvit uppförd 1638; men
jerngrufvorna voro redan i full gång
under Carl IX:s tid. Enligt grufvefogden
Johan Yngströms hållna räkning öfver
upptagen malm från 1764 till 1778
vanns under denna tid 4,955 t:r om
året. Grufvefältet har alltså i mer än
200 år varit bearbetadt och lemnat en
lika rik som godartad malm, synnerligen
tjenlig till ståljernsberedning; men
grufvefältet har likväl under de sednaste 50
åren oupphörligen aftagit i malmafkastning
och gifver nu knappt 2,000 t:r,
med föga hopp om förökad afkastning
en kommande tid. Silfvergrufvor hafva
ock här varit bearbetade redan i början
af 1600-talet, och på Långbansändes skog
upptogs omkring 1650 en silfvergrufva,
som 1687 fick tilldelad allmänningskog;
men hon har längesedan afstannat. På
sednare tiden har man gjort ett ytterligare
försök och byggt en hytta vid
Långbans sjö (se art. Lahälls silfverhytta).
Silfvermalmen ligger i talkhaltig kalksten
(dolomit) och är utblandad, utom af svafvel,
med mycket flusspat, arsenik och
kopparkis, zinkblende m. m.

Utom de rika underjordiska skatter,
som göra detta ställe märkeligt, är
Långbansändehyttan äfven i ett annat afseende
märkvärdig såsom födelsebygden för tvänne
personer, hvilka i vår tid ådraga sig en
utomordentlig uppmärksamhet.
Förutnämnde gruffogden Yngström, af en
wallonslägt, som förut hette Horn, hade en
dotter Sophie, hvilken blef gift med
grufegaren Olof Ericsson, hvars fader under
k. Carl X:s tid inkallades för bergsbrukets
upphjelpande i Norra Wärmland. I detta
äktenskap föddes sönerna John (1803),
bosatt i Amerika, och Nils (1802), egare af
Nygård vid Wenersborg. Bägge äro bland
vår tids utmärktare mekanici, den förre
genom sina uppfinningar, bland hvilka
Varmluftsmaskinen och Propellern intaga
första rummet, den sednare, nu frih. Ericson,
genom de af honom anlagda kanaler
och jernvägar. Äfven en tredje Ericsson är
född vid Långbans hytta; af naturen var
han begåfvad med utmärkta anlag, ehuru
de, icke odlade, aldrig förde honom längre
än till konstvaktare vid Långbans grufvor.
Hvad han uträttade är dock alldeles
tillräckligt för att i dessa grufvors
annaler skänka honom ett utmärkt rum.
Grufvorna hade nämligen blifvit nära
nog fyllda af is, och dennas massa växte
med hvarje år samt hotade att hindra
och i hög grad fördyra arbetet. Ericsson
ställde då luftdraget i grufvan så, att
isen efter några år var försvunnen och
grufvorna i ett förträffligt skick för att
kunna på vanligt sätt bearbetas. Äfven
andra byggnader utförde Ericsson med
i klokhet och omtanke, och hvarhelst han
använde sin tankeförmåga, vittnade dess
produkter om mer än vanlig djupsinnighet.

Vid Långbansände är gästgifvaregård,,
hvarifrån skjutsas till:

Gåsborn i n. o. ... 1 mil.
Dalkarshyttan i n. v. ... 1½ »
Onshyttan i s. ... 1½ »

Långboda eller Gibo (Långsbo). Ett
hemman af 1/4 mant. uti Fellingsbo socken
af Westerås län, försåldes till skatte
1702; egdes 1861 af Gammelbo
bruksintressenter och taxerades s. år till 6,600
rdr rmt; ord. räntan är 4 rdr 18 sk. 1 rst.
kronovärdi. Abraham Cauchois, som
begaf sig från Frankrike för religionsförföljelse
skull, nedsatte sig här under drottning
Christinas regering samt hade här
inseende öfver masugnar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:23:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free