Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långenäs.
Långhalsen. 581
består af 237/i6 mant, hvaraf 7ll/X6 sk.,
ll/2 kr., 14l/4 fr-, och tax. till 183,610
rdr, hvaraf 17,170 rdr för 23
lägenheter, 1 bergverk och 7 qvarnar; dessutom
finnas i socknen 2 fabriksinrättningar,
taxerade efter klasser, hvarför erlades i
bevillning 5 rdr 62 öre. Ordinarie
räntan är 105 rdr 40 sk. 4 rst. kr.-värdi;
kronotionden 31 t:r ll/2 kappar säd.
Bevillningen efter II och III artikeln
er-lades 1860 med 233 rdr 48 öre.
Kyrkan, af sten, börjades uppbyggas 1830,
då den gamla uråldriga, af trä, var
alldeles förfallen.
Största possessionen för ett taxeringsvärde af
99,210 rdr, hvaribland märkes Ilornsö masugn,
eges af kammarherre Harmens arfvingar. — 1
mant. Bötterum, tax. till 18,420 rdr, och 1’2
Graneby, utgöra två egendomar, som egas af
herrar Engström. — 1 mant. Långemåla,
tax. till 8,930 rdr, eges af fältläkaren Engström.
— Jtä 2, 1 mant. Långemåla, är posthemman.
— Minsta brukningsdelen är V32 ibm, tax. till
270 rdr. — 1 mant. Wärlebo är indraget
mi-litiæ-boställe; V4 llultnäs, sergeant- och ,/4
Bötterum komministerboställe. Tillåtelsen till
inrättandet af särskild komministratur
meddelades i kongl, bref af den 13 Juni 1856. — V4
mant. Uddevallshyttan tillhör, enl. kongl, bref
af den 13 April 1840, i ekklesiastikt häuseende
Bäckebo socken. — Socknens öfriga hemman
äro: Böta, Elmhult med såg, Kjelltorp,
Elgsmå-sen, Herrstorp, Barnebo, Bökemåla, Flasjölerum,
Lamnehult och Osamåla. — Långemåla
pottaskebruk, hvarför erlades i bevillning 3 rdr 75 öre.
— Adress: Staby.
Långenäs. Ett mantal frälse uti
Ölme socken och härad af Carlstads län,
taxeradt 1861 till 6,000 rdr rmt, egdes
s. år af landtbrukaren D. Gyllander.
LåDgemm. Ëtt mantal skatte på
Oland i Källa socken och Olands Norra
Mot, med 3 åboer och tax. till 4,200
rdr rmt, har haft följande anledning att
tacka för sin skattenatur; enligt uppgift
i kyrkoherde Brusenii handskrift i Legat.
Wallenst. skall Carl Gustaf, som prins,
rest en gång norr åt landet, då
skjutsombyte gjordes här vid Långerum.
Bonden, som bodde här, hade eu vacker
häst, hvilken han inöfvat att falla på knä,
när egaren skulle sitta upp på honom.
Hästen framfördes till prinsen, och sedan
han blifvit sadlad, säger bonden: »Häst,
besinna nu hvad för en hög och stor
persou du skall bära, och var derför
ödmjuk!» Hästen föll på knä, hvilket
på det högsta förnöjde prinsen. Vid
detta tillfälle skall bonden fått hemma-
net till skatte. Enligt kongl, bref af d.
23 Juli 1847 är hemmanet befriadt från
utmarks-skatt.
Långeskog i Skåne är, liksom
Bratteskog i Bohus län och Brattingsborg i
Blekiuge, föremål för en gemensam saga
om grymma jättar, som skola der
uppehållit sig, men blifvit dödade af konung
Thidriks förnämste kämpe Widrik
Wil-landsson, eller, som han i sagorna
vanligen kallas, Widga Welintsson. Af
sagan om striden med jättarne har
uppkommit den folklek, som i åtskilliga
orter är bruklig: En af de lekande,
utklädd med luden pels, sitter eller ligger
och låtsar sofva. Imellertid anföres
ringdansen af någon handfast hufvudman,
under följande sång:
Banka, Banka, Räfveskall!
Räfven är inte hemma,
Räfven är åt Långeskog, äter stekta vingar.
Lärkan sjunger, göken gal, om sommaren i våra
Vak upp Räf! [ängar.
Bingdansen fortfar sedan (medan röfvaren
ännu låtsar sofva), och man sjunger:
Gullgåsen går i skogen och nappar grönt gräs,
Tvi vare den räfven, så falsker han är!
Då väckes röfvaren åter med ett långt
samtal, och striden begynnes.
Långevallspasset kallas det smala
näset mellan de bägge Bullarsjöarna i
Bohus län och är historiskt märkvärdigt
för det motstånd, de Skottska vikingarne,
hvilka plundrande framträngt ända hit
(se Grebbestad), rönte af de här
förskansade småkonungarne jemte allmogen, som
först borttagit alla farkoster ur
Bullarsjön. Skottarne måste här vika. Passet,
som har sitt namn af en lång stenvall,
af hvilken ännu synas lemningar, och som
säges af småkonungarne blifvit uppkastad
vid nämnda tillfälle, har alltid varit an
sedt för en vigtig militärisk position
och såsom sådan besatt med en truppstyrka
under alla fejder med Norrmännen.
Långhalsen. Sjö i Södermanland af
det för denna provins särdeles egna,
oregelbundet formade slaget; den består
af en nordlig del, fortsatt 2 mil i längd
åt vester och nordvest, med högst V4
mils bredd, och genom Ålspånga- och
Lagmansö-sunden fördelad i trenne delar,
utom flera mindre vikar; en
mellanliggande del af V2 mils längd åt söder,
mellan Bro- och Sten-sunden; och en
sydlig del, öfver 1 mil lång från vester till
öster, med två utgreningar åt sydost, minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
