- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
585

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Làiigsryd.

Lftngtora.

585

produktion, förtjenar nämnas, att vid
denna nyligen ombyggda masugn,
medeltillverkningen i dygnet utgjort 321
<é†r. 50 U af 1861 års blåsning på de
första 60 dygnen. Långshjtte krutverk,
i samma socken, är privilegieradt till
115 ’6/r. bergkrut samt 50 diverse
finare eller gröfre krutsorter, taxerades
1861, jemte tillhörande landtegendom,
bestående af delar i Källsby och
Myc-kelby hemman, till 12,202 rdr rmt;
egdes s. år af fru Elisabeth Källström.
Sedan den 13 Dec. 1859, då
krutverket exploderade, har ingen tillverkning
egt rum.

Långsryd. Fänriks-boställe af 3/4
mantal uti Ahsa socken, Norrviddinge
härad och Kronobergs län. Langsröth
pantsattes 1335, tillika med Lanaforss
qvarn, af Johan Bengtsson (Lejon) till
Nils Dannes för 150 mark pgr. Två
år senare bortbyttes Langryt af Göstaf
Niklisson till en Halstan Petersson.

Långtora. Konsistorielt pastorat af
2-.dra klassen, hörande till Lagunda
kontrakt af Uppsala stift, utgöres af
sock-narne Långtora och Herkulberga, samt
innefattar 547/8 mantal. Folkmängden,
som år 1860 var 958, var år 1810:
1,048 personer. — Långtora,
modersocken, är belägen uti Lagunda härad af
Uppsala län, 1 mil från Enköping, 3%
mil v. s. v. från Uppsala, 27o från
Mälaren — vid 80 fots höjd öfver
hafvet — mellan Biskopskulla i öster,
Herkulberga i sydost, Wårfrukyrka i sydvest,
Hernevi af Westerås län i vester, samt
Orsunds-ån i nordvest och norr mot
Torgstuna af samma län, samt upptager
0,235 qvadratmil land. Den är mestadels
en skoglös slätt, sluttande åt norr,
omvexlande med spridda bergkullar, hvaraf
den störste, Brantas, utgör råskillnaden
mellan Biskopskulla socken, slutligen
sänk ned mot ån, till hvilken ock ett
mindre vattendrag går från sydöstra
trakten; ett annat går vesterut till
Wårfrukyrka, och genomskär den här från norr
till söder strykande Enköpingsåsen.
Rådande jordmån är dels lera, dels
svartmylla, vester ut sandblandad; en del
byar egao hjelplig skog, en del lider brist
derpå. Åkerbruk är nästan uteslutande
näring. Socknen, som år 1810
beboddes af 574 och 1860 af 581 personer,

IV.

består af 361/» mant., hvaraf 277/8 skatte,
27/g krono, 53/8 frälse, tax. 1861, jemte
2 lägenheter, 1% fr.räntor, till 309,430
rdr rmt; i bevillning erlades sistn. år
343 rdr 13 öre. Langathoro
förekommer 1314, såsom hörande till Laghund.
En kyrkoherdes namn är kändt från
1375. Kyrkan är gammal, reparerad
1763 och 1841, samt har en ny
altartafla af konstvärde. Fyra runstenar finnas
i kyrkobyn, hvaraf en har inskriften:

TMifcr + fit + raisa + sfatn + tfjinsi
+ aftir + Smigsmug sin + Osuas trafua
bastur.

Gårdar och hemman: Långtora by och
säteri, se nedan. — Prestgården, 2 mant., tax.
till 15,000 rdr (se nedan). — 7/s Jüdra, tax.
till 8,100 rdr, är mönsterskrifvareboställe. —

1 Lygnesta, 1 mant. i Långtora by, 2 mant.
Nyby, tills. tax. till 22,500 rdr, äro donerade till
Uppsala akademi, enligt gåfvobref af d. 31 Aug.
1624. Öfriga hemmanens namn äro: Brunna,
häraf ,/4 manX pipareboställe, Ekeby, Gran,
Jlögby, Wallby, Ahl, af denna by är 1 mant. fr.
såsom förut uteslutet intaget i jordeboken den
9 Oktober 1862, hvarigenom alltså
hemmantalet ökas med 1 mantal. — Af Ekeby höra

2 mant. till Herkullberga socken. — Adress:
Enköping.

Långtora. By af 6 mantal skatte,
2 mant. krono, 1 mant. frälse och 3
mantal fr.-säteri uti ofvannämda socken,
ligger på södra sidan af den bergås, som
höjer sig i sträckning från öster och
vester på den kornrika Upplandsslätten.
Redan på långt afstånd nerifrån slätten,
ser den resande ett högt vackert
stenhus resa sig öfver de andra byggnaderna
i byn, och frågar han landtfolket hvem
som byggt detta slott, svaras: »En biskop
har bott der och uppbyggt huset.»
Biskopen var Johannes Mathiæ, som för
sin bok, kallad »Olivqvisten»,
hvarigenom han åsyftade bereda fördragsamhet
med bekännare af den Calvinska
förklaringen utaf läran, måste under Carl XI:s
tid afsäga sig sitt biskopsembete, men
fick sedan efter en stormig och
mödosam lefnad njuta en stilla afton på sin
vackra gård Långtora, som skänktes
honom jemte 17 underlydande mant. af
drottning Christina, hvilkens
frikostighet tilldelade honom äfven gårdar i
Sö-dermanland och Westmanland. Han hade
tretton barn, adlade med namnet
Olje-qvist, och synes sjelf burit detta namn
af det afskedsbref rådet för honom
utfärdat 1644. Af sätesgårdens öfriga

589

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free