Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
586
l.ii ngt o ra.
Långvik.
egare må näranas Fredrik Lampa, adlad
Lagersvärd, kapiten vid Upplands
regemente, riddare af Svärdsorden 1760,
död 1804, som länge egde godset. Han
var så i utländsk sora Svensk tjenst med
vid många belägringar och bataljer,
bi-vistade slutligen alla riksdagarne frän
1756 till 1789. Boræus var egare 1825,
Kant 1849. År 1861 egdes Långtora
af löjtnant C. Killander.
Egendomen utgöres: af Långtora 3
mant. frälse-säteri, 47/77 mant. i JYs 4,
l/4 mant. i M 5 af f. d. Långtora by,
hvilka 3 egendomar äro så väl till åker
och äng som byggnader sammanslagne
till en, taxerad till 26,550 rdr rmt: af
V2 mant. uti Ny by by af Långtora
socken, l/2 mil från säteriet, samt l/s mant.
Mårtensbo af Osterunda socken, Westerås
län, 1 V4 mil från säteriet. Byggnaderna
vid säteriet äro brandförsäkrad till 29,100
rdr rmt och bestå: af en manbyggnad i
2 våningar, af sten under plåttak,
innehållande 12 boningsrum, kök etc.: af 2
träflyglar samt 8 uthus. Till gården
hörande trädgård är stor och vacker.
Arealen vid säteriet och de dermed
sammanslagna hemmanen består af 203
tunnl. åker, 102 tunnl. äng samt 157
tunnl. diverse hagar; vid Nyby af
omkring 20 tunnl. åker, 5 tunnl. äng.
Mårtensbo är ett skogshemman. Åkerjorden
vid säteriet består af lera på mergel och
är Långtorajorden i hela Uppland känd
för att vara af en särdeles god
beskaffenhet. En liten å, som flyter genom
de båda största gärdena och mot
hvilken jorden sagta sluttar från båda
sidor, gör läget af åkern särdeles passande
för tegläggning. Ängen, som består af
eu jemn slätt, genomfluten af den ofvan
omnämnda ån, i hvilken finnes en damm
för ängsvattning, lemnade 1857: 402
lass naturligt hö à 40 IM; samma års
utsäde var 100 t:r och skörd 847 t:r.
På egendomen födas 13 hästar, 12 par
oxar, 45 kor, förutom tjurar, kalfvar,
får, svin m. m. Prostgården, 2 mant.,
hvars egor gränsa intill säteriets,
arrenderas af säteriets egare mot 55 t:r råg
och 55 t:r korn, 32 lass hö; 1857 års
skörd, efter 38 t:rs utsäde, var 351
troell 102 lass hö. Både säteriet och
prostgården skötas efter gamla sättet i
2:ne skiften. Byn ligger 1 mil från
Enköping, 1 mil från Örsundsbro
lastageplats, 3 mil från Uppsala, V8 mil från
sockenkyrkan, :V8 mil från 2:ne
betydliga qvarnar. Från Enköping och
Örsundsbro afgå ångbåtar dagligen till
hufvudstaden. Största egendomen i byn,
näst efter säteriet, utgöres af l6jC mant.,
tax. till 13,200 rdr. — mant., tax.
till 10,100 rdr, har gästgifveri, hvarifrån
skjutsas till:
Wadsjö i Westinanland n. v. V2 mil,
Edsberga v. s. v......l3/4 »
Enköping s. v......1 »
Litslena s. o......I1/* »
Långvik. Glasbruk, beläget i
Norrbottens län och Elfsby kapellförsamling,
midt imellan städerna Piteå och Luleå,
omkring 4 mil från hvardera, utgör med
V2 mant. krono-skatte Långvik, samt
derunder lydande V4 mant, Ahlskatan
och Vg Engdalsro, hvaraf det senare är
krono-nybygge, ett gods, taxeradt 1861
till 52,500 rdr rmt. Vid "bruket, som
är för närvarande ranareradt så väl för
taffel- som vanligt grönt fönsterglas och
buteljer samt större sorter magasinsglas,
uppgår årliga tillverkningen till omkring
45,000 rdr rmt. Dess för bruksdriften
förträffliga läge och särdeles goda hamn
medgifver äfven tillfälle för en utvidgad
byteshandel och skeppsbyggeri. Till
bruksbyggnadstomt äro särskildt anslague öfver
70 tunnl. jord, hvaraf en stor del
omkring byggnaderna är uppodlad till åker
och vallträden. Långvikshemmannet,
beläget kring förestående tomt, utgör,
enligt deröfver upprättad charta, i areal:
84 tid 23 kpl. åker och äng, 68 tid
13 kpl. betesmark, 5,587 tid 15 kpl.
utmark, af hvilken senare likvisst en del
efter verkställd afvittring frångår. Större
odlingar ha under senare åren egt rum,
och finnes ännu vidsträckt mark tjenlig
att uppodlas. Sommarföda finnes
omkring sjöstränderna mer än behöfligt för
ett stort antal kreatur, som hitföras frän
så väl Piteå som Luleå socknar.
Brukets egna skogar äro visserligen till en
del medtagna, men behöfva ej vidare
anlitas, om så önskas, för
glastillverkningen, då tillräckligt ved behof af
bönderna får köpas och levereras i
vedgården så väl vinter som sommar sjöledes
med båtar till pris i ett för allt 3 rdr
rmt pr famn. Vid brukets byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
