- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
588

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

Längas.

I o t»

jaiigo.

var s. år 12,500 rdr, och med underl.
1 mant. Ryd 18,650 rdr rmt.

LångäS. Säteri, se Ilellestad,
annexsocken till Mo by pastorat.

Långåsen. Eli sandås i Stockholms

län, som svnes vid Flötsund stå i
sam-3 i

manhang med den, som stryker genom
Uppsala län från Elfkarleby i norr, men
framstår tydligast vid gränsen mellan
Erlinghundra och Seminghundra
härader; mindre märkbar följer den Norr-,
Eds- och Brunnsvikarnes vattendrag
genom Sollentuna härad och Danderyds
skeppslag och bildar grunden för en del
af Stockholms stad.

Långö. Jernbruk i Elfvedahls socken,
Ofvan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län, är beläget vid Rothelfven,
hvilken 1/2 mil nedanför bruket utfaller
i Österdalselfven, 4}/2 mil landväg från
Siljan; det anlades år 1807 af egarne
till Elfdals porfyrverk och privilegierades
på 1 stångjernshammare, med 2 härdar
och 450 sktt årligt stångjernssmide och
300 sktt manufaktursmide. Bruket var
en tid nedlagdt; men upptogs åter och
skildes från porfyrverket. Det eges nu
af ett bolag med hr L. Wetterdahl till
disponent, och består: af 1
stångjems-sinedja med 2:ue Franch-comté-härdar och
2:ne hamrar; 1 liesmedja med 3:ne
stockar för 9 hamrar och till dem
erforderliga ässjor; 1 trecylindrig blåsmaskin
af jern i särskilt brandfritt hus. Dessa
båda verkstäder äro belägna vid samma
dammar och hafva en gemensam
vatten-sump. Omkring 900 alnar högre upp
i vattendraget ligger vid särskildt dam
en manufaktursmedja, innehållande 2:ne
spikhammarstockar med 6 hamrar och
klippverk med tillhörande ässjor samt
flamugn för spiktenar; en stock med 2:ne
hamrar för svartsmide och 2:ne ässjor.
Blåsverket till denna smedja är af trä.
Vid samma dam, men särskilt
vatten-sump, ligger en enbladig husbehofssåg
med kanttrissa och vedsåg samt en
skatt-lagd mjölqvarn för 1 par stenar, gående
med turbin. Vatten tages från
Rotli-elfven genom en kanal till öfre smedjan
och sedan det der begagnats, faller det
i nedra dammen. En dam är
anbringad vid kanalens början genom hvilken
vattenståndet i dammarne för
verkstäderna kan efter behag regleras och öf-

ver Rothelfven är dessutom slagen en
särskild dam, för att reglera
vattenståndet vid inloppet till kanalen, och att
förhindra vattenbrist. Årliga
tillverkningarne äro cirka 1,900 sktt stång-,
ämnes-och manufakturjern, 3,000 tolfter liar,
700 kaggar diverse spik, 200 sktt div.
svartsmide; 1861 års taxeringsvärde för
tillverkningen och såg samt qvarn var
91,128 rdr rmt. Den med bruket
förenade jorden kan ej uppgifvas, emedan
socknen ännu ej är storskiftad, men den
är dels fördelad mellan 8 kolare och
skötes till en del under gården. Åkern
förmodas utgöra omkring 60 tunnl.,
ängarne eller slogarne öfverstiga behofvet.
Eftersom socknen än ej är storskiftad,
kan väl ingen skog sägas tillhöra
bruket enskildt, men deremot tages
behofvet öfverallt på de nära 400,000 tunnl.
skog, som tillhöra socknen. Hittills har
skogsbehofvet blifvit fylldt dels genom
brukets egne kolare, genom den
sjelf-egna allmogen och genom kolning på
bruksbacken af ved, som efter
Rothelfven hugges och flottas ned till bruket.
Den sistnämnda utvägen för kolbehofvets
fyllande har ej i så stor skala hittills
kunnat begagnas, som nu ’hädanefter är
afsedt, ty större rensningar med dertill
hörande byggnader i och för flottning
hafva ej förrän nu varit utförda.
Afsättningen för de färdiga effekterna är
hufvudsakligast på Röråås i Norge, der
behofvet öfverstiger hvad bruket kan
lemna. Köparne afhemta effekterna på
bruksbacken, så att ingen
transportkostnad härför drabbar bruket. Utaf liar
och spik afsättes mycket inom orten, och
begäret efter brukets liar har i senare
åren så tilltagit, att hälften af tillverk-.
ningen nu behöfves för Sverige, så att
en utvidgning i smidet deraf blir
behöflig för att kunna fylla behofvet för Norge.
Behöfligt tackjern köpes antingen från
masugnar omkring Siljan, eller ock från
Grangärdes bergslag. Den del, som
hemtas från sistnämnda ställe, kostar
vintertiden i transport, landvägen till Gråsta,
lV4 à 1V2 rdr pr sktt, från Gråsta,
hvarest seglationen öfver Siljan börjar,
till Mora 50 öre, och derifrån till
bruket 1 rdr 17 öre på vintern, samtända
till 2 rdr på sommaren. Då
storskiftet hinner bli afslutadt för Elfdals socken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free