Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läck».
Läggesta.
593
djup var sprängd genom den klippa,
hvarpå slottet var grundadt. Sedan
kom Carl den Elftes reduktion, då
Läckö med underlydande län indrogs
till kronan. Slottet hade vid denna tid
7 torn med 365 rum. Salarne voro ■
fullhängde med taflor, föreställande
30-åra krigets större bataljer, porträtter af
generalerna m. m. En tafla, föreställaude
Nowgorods intagande, var der äfven.
Al-tartaflan i kyrkan var ett dyrbart krigs- j
byte från Ryssland, vunnet af Jacob de
la Gardie. Rikedomen och prakten
försvunno, men i ett af rummen skref den
fordne rikskanslerens furstliga maka, efter
mannens död, följande ord på väggen:
»Gott ist mir Allés!» liktvdande • med
Davids ord: »När jag hafver dig, Iierre,
så frågar jag efter himmel och jord
intet.» Hennes egen brorson hade
frun-dömt henne största delen af hennes
egendom. Rikskansleren sjelf, förut omgifven
af prakt och hofgunst, lärde äfven i
fattigdomens och i den jordiska
öfverhetens onåds tid känna den rikedom,
man har uti troil på Jesum, hvarom
lians herrliga psalm JM 471 vittnar.
Sedermera innehades Jjäckö dels som |
förläning, dels mot arrende af en
hofmarskalk Hjerta, riksråderna gr. Tessin
och Hjärne, omsider generalen m. m. gr.
Carl Johan Adlercreutz, segraren vid Sij- [
kajocki, Lappo, Alawo m. fl. ställen, och
som hufvudsakligen bidrog till revolutionen
den 13 Mars 1809; samma år erhöll han,
såsom ett vedermäle af Riksens Ständer,
kongsgården i förläning under 50 år för
sig och efterkommande samt gaf den
namnet Sijkajocki. Han begrofs 1816
årsdagen af detta slag. Kongsgården är
nu återfallen till kronan. Fråga är
nyligen väckt om inrättandet af en
skogsskola vid Läckö. — På slottet föddes deri
20 Juli 1543 den sedermera så olycklige
Nils Sture i sina föräldrars gladaste ålder,
och »Nils lille», ett herrligt barn, med
svenskblå ögon och ljusa lockar, lekte
ofta på Wenerns vackra stränder. Fru
Märtha, den lyckliga modren och
drottningens syster, tänkte väl icke då, när
lion smekte det älskade barnets ljusa
lockar, att just de en gång skulle bli
anledning till hans olycka och en
förtidig graf. Efter skola och uppfostran,
såsom det en furstelig person höfdes den
IV.
tidén, kom han till konung Gustafs hof
och deltog med konungasönerna i deras
lekar och ridderliga öfningar. Munter
och lefnadsglad, blef han snart konung
Erik mycket kär; men huru han jemte
den gamle fadren föllo offer för en
vansinnig konungs misstankar, är
tillräckligt kändt af historien. Stureslägten
upphörde med att vara till; men måtte
minnet af Sturarnes tapperhet, trohet,
gudsfruktan och ärlighet lefva än i
Svenskens hjerta.
Läckö Fögderi uti Skaraborgs län,
innefattar Kållands, Kinnefjerdings. Ase,
Wiste och Barne härader, med l,03955/96
mant., 246 lägenheter, 18
manufakturverk, 78 qvarnar och sågar.
Taxeringsvärdet för ett helt hemman år 1861 var 6,482
rdr, för 1 manufakturinrättning 1,302
rdr och för 1 qvarn 2,017 rdr. Samma
år var folkmängden omkring 46,000
personer, deraf 24,502 erlade i bevillning
efter 1—3 art. 17,420 rdr rmt.
Skördebeloppet efter afdrag af utsädet
beräknades 1860 till 293,571 t:r säd och
73,751 t:r potates, hvaraf åtgått till
kreaturs utfodring 57,000 t-.r säd.
Förbrukningen för befolkningens behof
beräknades till 153,584 t:r säd och 96,372
t:r potates.
Läggesta. Ett och "y8 mant. skatte,
V2 frälse uti Kernbo socken, Selebo
härad och Nyköpings län, nära Mariefred,
ll/2 niil från Kumla, eges af grosshandl.
F. D. Erdman på Stora Sundby;
förstnämnda hemman taxerades 1861 till
12,000 rdr, det sistnämnda till 2,830 rdr
rmt. På gästgifvaregården härstädes
slutade segraren vid Frauenstadt och
Hol-lofzin, kongl, rådet och fältmarskalken
Carl Gustaf Rehnsköld sina dagar under
resa till konung Fredrik på Kungsör år
1722. Från gästgifvaregården skjutsas till
Mariefred n. o..............V4 mil.
Sundby n. n. o......15/8 »
Malmby n. v......1V4
Byringe v. n. v.....l3/4 »
Blacksta s.......I1/., »
Gnesta s. s. v......2 yL »
Läggesta. Kopparverk uti Askersunds
socken, Sundbo härad och Örebro län,
V2 mil från Askersund, nybvgdt på
1850-talet och innehållande 2:ne
schackt-ugnar samt garhärd med ångmachin, är
grundadt på Läggesta koppargrufva jemte
597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
