Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602 Låmiäs, Öfver-,
Läiinas^ öfver-.
ger på ett näs, är af sten. För 400 år
tillbaka skall Lännäs hafva varit moder-
u
kyrka. Ar 1773, den 9 Juli, afbrann
taket å kyrkan genom åskeld, soin äfven
antände träkorsen på kyrkogården,
hvarefter församlingen beslöt, att dylika
dädanefter ej skulle få uppsättas. Socknens
sigill visar en karl. Näringsgrenarne
äro enahanda med grannsocknarnas:
åkerbruk, skogsafverkning, kolning,
boskapsskötsel och fiske. Af gammalt har
socknen egt god hästafvel, hvilken
årligen beredt någon inkomst. — De
närbe-lägnaste platser i socknen äro Bollsta
masugn, belägen 1/4 mil derifrån vid
Län-näsfjärden och Bollsta-ån, anlagd 1738
af Joh. Claësson och F. Pollok för
tackjernstillverkning af malm från Utön
och Norra Upland, samt Nylands hamn
och lastageplats, den förnämsta vid
An-germanelfven, som ända hit, 5l/2 mil
från Hernösand, är segelbar för de största
skepp. Också är vanligen, under den
tid sjöfarten är öppen, densamma
upptagen af en mängd fartyg, hvaribland
ganska många utländska, hvilka här
inlasta skogsprodukter. Utom
Angerman-elfven, som med små ganska djupa fjärdar,
Hammars- och Lännäsfjärden, omgifver
en del af socknen, må bland
vattendragen märkas: Lessjön, hvars vatten
utfaller i Edsfjärden, Bollsta-ån, som kommer
ifrån Wåla- och andra bergssjöar samt
utfaller i sydvestra hörnet af
Lännäsfjärden. I Edsån har förr varit
perl-fiske. Lemningar efter en skans lära
finnas på Stensäters egor. —
Skolundervisningen bedrifves i fast skola af en
examinerad lärare; år 1862 var
skolbarnens antal 313, deraf dock 201
undervisades i hemmet.
|VS Byar och gårdar äro: Angsta, Abborsjö, Bollsta,
Blåsta, Bussjö, Delånger, Ed, Elg ber get,
Fil-tjzrn, Färesta, Forsled, Hammar, Högsta,
Herr-sjön, Knäsjön, Låsta, Lamyran, Mo, Nyland,
Näs, Nordanåker, Sunnanåker, Sjöboster, Svedje,
Sihl, Stensäter, WeHansjö, Westertorp. — Bollsta
masugn är tax. till 22,500 rdr, Angsta såg tax. till
6,000 rdr, Forsseda d:0 till 3,000 rdr, Knäsjö
d:o till 3,000 samt Sihls och Löfsjö till 3,800
rdr. — Största brukniugsdelarne äro 8V2 sel.
Nyland, tax. till 7,000 rdr, och 22 sel. Låsta,
tax. till 5,300 rdr, lydande under Bollsta
bruks-egare. Minsta egolotten är 1 l/4 sel. Lamyran,
tax. till 100 rdr. — Adress: Hernösand.
Länaäs, Öfver-. Socken i Botheå
härad och Westerbottens län, belägen
75/ie mil i nordvest från Hernösand,
1V5 mil i öster från Gåhlsjö
stångjerns-bruk och manufakturverk, 2/5 mil i s. s. o.
från Björkå stångjernsbruk, 2l/8 mil i
o. s. o. från Sollefteå bruk och bytesplats
samt 2 mil i norr från Nylands
lastageplats, gränsar i nordost och norr till
Sidensjö socken af Norra Ångermanland,
i öster och sydost till Botheå, i söder
och sydvest till Thorsåker och Dahl
samt i vester till Sånga socken. Dess
benämning förmenas hafva haft sin
upprinnelse från orden Lä och Näs, eller
lä vid näset, hvilket förmenande synes
hafva sin grund deri, att den långt uppåt
landet segelbara Angermanelfven, som
genomskär socknen (men hvilken anses
böra blifva socknens gräns, såsom varande
den naturliga), här vid det i form af
ett näs mot elfven uppstående
Lännäs-berget bildar en krökning från norr åt
öster, der seglaren under utrop af
orden »Ror i Lä!» (sjöspråk) måste efter
elfvens lopp ändra kurs. Några åter
förmena, att orten bör heta Lenäs, och
vilja härleda denna benämning från
Lenas (Helenas) Näs; men denna
härledning synes mindre antaglig. Till skillnad
från Ytter-Lännäs i Thorsåkers pastorat
kallas denna socken Ofver-Lännäs. Den
o
ligger långs utmed Angermanelfven och
på ömse sidor om densamma, i en
bördig, angenäm trakt af den s. k. Ådalen.
Den ena delen i nordost kallas socknen
norr om, och den andra i sydvest
socknen söder om elfven. Med undantag af
dalsträckningarna på ömse sidor om
elfven är socknen mestadels bergig och
skogbeväxt samt uppfylld med myrar,
tjernar och sjöar. Bergen sträcka sig i
norr och söder, men formera mot
Ådalen flera snedt utskjutande uddar eller
s. k. Nipor med djupa genomskärningar
och branta sluttningar. I många
afsat-ser höjer sig sålunda den ena mot skyn
uppstående bergsryggen bredvid och
bakom den andra öfver slätten, hvars
vexlande former gifva åt elfven och dess
stränder ett vackert och storartadt
utseende.
De förnämsta bergsträckningarne utgöras
inom norra socknen af Herrleksberget,
Storköls-åsen, Björnmyrberget, Pussmyrberget,
Kolsvedje-berget, Rödåsen, Koltjernsberget, Norra
Tandsjö-höjden, Gåhltjernsberget, Stormyrkullen,
Lill-Tandsjöberget, Djupsjökullen, Grytmyrhöjden,
Brandberget, norra och södra
Häbberstenshöj-derna, Billtjenshöjden, Wallidskullen, Björksjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
