Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LännäS; Öfver-.
Läuuäs, Öfver-. 603
berget och Sparfsilfverb er g et, samt inom södra
socknen af norra och södra Stugutjernshöjderna,
Rödmyrberget, Stormyrberget, Svinåshöjden,
Flärk-myrberget, Middagsberget, Hvitberg et, Stöttings
och Flohällarne, Plankberget, Kräkmyr och
Staf-svedjebergen, norra och södra Tjernbergen samt
Orrberget. — Sjöar och tjernar inom norra
socknen äro: Stor-Tandsjön (V3 mil lång och nära
Vg mil bred), Djupsjön, Björksjön (’/g mü
lång och Vjg mil bred), Mjösjön, Pundsjön,
Stormyrtjern, Lilltjern, Öfre och Yttre
Billtjer-narne, Kolt jern, Inre och Yttre Tvärtjernarne,
Norr- och Atervargstjernarne, Ygeltjernen och
Hvitpussen. Inom södra socknen åter: Simsjön
(i gränsen emot ßotheå), Wester-, Mellan- och
Ätersimlingsvattnen, Svartvistjern, Hamptjern,
Djuptjern, norra och södra Kläppsvattnen,
Fals-tjern, norra och södra Flärktjernarne samt
östra och vestra Stugutjernarne. Strömmar och
bäckar genomskära socknen i flera rigtningar,
men hafvao alla, mer och mindre förenade, sitt
utlopp i Angermanelfven. De häraf märkligaste
äro: Tandsjöån, som sammanbinder Lill-Tandsjön
i Sidensjö socken med Stor-Tandsjön, hvars
vatten afledes genom Tandån i Offersjön, som åter
har sitt afflöde genom Högsforss och Offerån i
Botheå till Djupedsundet i Styrnäs socken,
Djupbäcken, Härleksbäcken och Brandbräcken, hvilka
afbörda sitt från Djupsjön och flera vattendrag
i Sidensjö socken samlade vatten i Aqvitslandsån,
der den under namn af Krokån genomrinner
Sånga socken och, sedan den upptagit vattnet
från Häbberstensbäckeu, utfaller i Björksjön,
hvars tillflöde åter afledes genom Biörkåström-
O ü f
men ned i Angermanelfven. Från Falstjeruen
löper åt Dals socken den s. k. Falsbäcken;
frän Simlingsvattuen Djuptjern och Hamptjern,
Ströms-, Dals- och Kärringbäckarne; från
Simsjön Sisjö- eller Lökoms-ån, och från åtskilliga
vattendrag i Sånga socken den s. k. Korfstaån.
Socknens längd från vester åt 11. v.
räknas för att vara 2l/o, och dess bredd
från n. v. åt s. o. anses utgöra 5/6 mil.
Arealen, Angermanelfven oberäknad,
utgör in summa 30,901 V32- tunnl., hvaraf
tomtplatser och trädgårdsland 2715/32 tld,
åker 22313/3.> tid, äng och utslätter
l,175l5/32 tid, eller tills, odlad jord
1,426!1/32 tid; betes-och skogsmark med
vägar och allmänna platser 27,68 727/3’>
tid, myrar 9 8 525/3.> tid, och vatten SOl3/^
tid, eller tills, utmark 29,474ll/lß tid.
Angermanelfveus areal kan, för denna
socken, härförutan beräknas till 778Vg
tunnland.
Då man anländer från Botheå till
lands eller sjös, så erbjuder orten på
flera ställen taflor af sällsynt skönhet.
Så höjer sig på högra stranden öfver
flodbädden Ofver-Lännäs kyrka med
der-omkring belägna, till större delen
välbyggda byar, i en behaglig trakt, från
hvilken man kan öfverskåda åtskilliga
större och mindre delar af Ådalen. Så
sluta sig flera grupper af löfskog kring
det till sin belägenhet erkändt vackra
Holms säteri, hvarest utsigten åt elfven
och Ådalen i nordvestlig och sydöstlig
rigtning genom sin mångfald af djerfva
konturer stämmer sinnet högtidligt. Så
finner man Z?/ørÅå-strömmen vid sitt
utlopp i elfven omskuggad af åtskilliga
vattenälskande träd och i öfrigt prydd
med det för några år sedan uppförda
corps de logis för Björkå bruk, hvilket
skänker åskådaren en angenäm anblick.
Ådalen på södra sidan om elfven är
också icke utan behag. Flera här
belägna byar hafva en vidsträckt utsigt.
Klapps by är ibland dem mest fri,
såsom liggande på en ort, der Ådalen
vidgar sig. Man har härifrån utsigt till
Sånga och Ofver-Lännäs kyrkor och
många andra orter inom Botheå och Multrå
socknar.
Socknens befolkning och odling
synas böra kunna räknas från den tid, då
Upp-Svear och Vikingar täflade om, att
undantränga Samojederna och Lapparna,
för att sedan sjelfva uppslå sina
boplatser vid elfvens stränder. Så mycket
mer styrkes man i denna förmodan, som
åtskilliga urkunder bevisa, att
Samojeder-nas (Finnarnas) ättlingar länge liär
bibehållit sig och, äfven sedan de blifvit
undanträngda från stranden, i skogarna
uppodlat betydliga landsträckor.
Lapparne anse sig också här, såsom i
allmänhet i hela Norrland, berättigade
att oförhindrade öfver allt få söka föda
för sina rehnhjordar, i följd hvaraf de
ännu årligen fortfara med sina
vintertåg från fjällen ned mot hafvet och
deromkring liggande trakter. Odlingarna
hafva alltifrån denna förstnämnda äldre
tid mer och mer tilltagit, så att
socknen nu mer kan anses i full
jemnför-lighet med öfriga bättre socknar inom
länet. På byarnas utmärker finnas
öfverallt mossar och myrar, hvaraf en del
äro redan uppröjda och inhägnade; men
flera hafva ännu icke ansetts förtjena
dylik uppmärksamhet. I vissa
kringliggande trakter är bruket att svedja
vanligt; men inom denna socken är dock
sådant högst sällsynt, helst skogens vård
och förädling samt tjenliggörande till
exportvara ligga jordegarne mer om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
