Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Löfstofors.
Löfstaholm.
623
hufvudstaden; bodde sedermera på Löf- 1
stad, der lion dog 1816. Parken och
trädgårdarne utgöra omkring 21 tunnl.
På Löfstad är ett bibliothek af c:a 8,000
band, deribland franska, italienska,
engelska och tyska classiker samt några
praktverk och ett exemplar af Chanuts
memoirer om hvad som tilldragit sig
under drotttning Christinas regering, med
hennes egenhändiga anteckningar. Här
är äfven en taflesaniling, deribland
ett vackert porträtt af fältherren Jacob
Pontusson de la Gardie. På egorna är
ett hospital för flera af godsets fattiga.
Uti stora stenhuset är en bergskälla med
godt friskt vatten, hvilket är sällsynt på
en så ovanlig höjd. Utsigten härifrån
är en af de vackrare. Godsets
taxeringsvärde 1861 var 44,810 rdr, (hvaraf
17,820 rdr för Löfstad säteri). Säteriet
betalar vacanceafgift, dock endast i
krigstid, för lVo mantal. Ställets fordna
utseende finnes i gr. Dahlbergs Svecia Ant.
et Bodierna och det nyare i Thora
Thers-ners Fordna och Närvarande Sverige.
(Källor. Brnnii resa 1840, sid. 262, 610. —
Fryxell, VIII Del., sid. 137. 12 B., sid 150.—
Anrep, II Afdeln., Lillie. — Tham. Tuneld.)
Löfstafors. Jernbruk uti Karlanda
socken, Nordmarks härad af Carlstads
län, har 1 härd för 500 skit årligt
stångjernsmide af köpt tackjern;
tillhörande manufakturverk har 1 knipp- och
2 spikhamrar med 53 sktt smide. Bruket
taxerades 1860, jemte en tullqvarn af
3 par stenar och Viß mant. kronoskatte i
Hultebyn, till 23,461 rdr rmt och egdes
af brukspatron B. A. Silvius. Egare 1840
var herr A. Prick.
(Källa: Taxeringslängden.)
Löfstaholm. Jernbruk uti Lyseviks
socken af Fryksdahls härad och Carl-’
städs län, anlagdt 1761, på hemmanen
Asegårds, Backas och Öijenäs egor, har
nu, sedan Antonströms bruks
tillverkningsrätt blifvit hitflyttad, 2 stångjernshamrar
vid 3 härdar, med en tillverkning (år
1860) af 8,289 centner 92 it stångjern
af dels köpt, dels eget tackjern; härtill
komma ett manufakturverk för 1
knipp-och 2 spikhamrar med 1 härd och stock,
2 sågar och 1 qvarn på Löfstaholms egor
jemte Björkaholms salusåg för 200
tolfter plankors försågning; jordegendomen
består af mant. uti Ransby, mtl
uti Sohlberga; brukets taxeringsvärde år
var 103,624 rdr, öfriga
egendomens 27,234 rdr rmt; brukets och ena
sågens årliga utskylder beräknas till c:a
870 rdr rmt. Bruket har egna kol- och
timmerskogar, hvilka till större delen äro
belägna i Elfdalen, dels på flera års
af-brukning inköpta och dels genom
skatträtt förvärfvade. Afsättningsorten är
Göteborg, smidesstämpeln visar CAS med
krona öfver; egare på 1840-talet C. D. U.
Croiieborgs sterbhusdelegare, år 1861
brukspatron H. W. Montgomery på
Björ-keforss.
Löfstaholm Sju och 3/4 mantal
frälse-säteri uti S:t Olofs och Odensala
socknar, Erlinghundra härad och
Stockholms län, beläget vid Garnsvikens östra
strand, 4’/2 från Stockholm, och
torde vara det Lösta, hvaraf 1286 en
del skänktes till Sigtuna kloster; hela
Löfstaholm har varit kungsgård och
bestått af 9 hela hemman med 110 rdr
specie jordeboks- och hemmantalsränta;
innehades i sednare tider, från 1624, af
kammarrådet Palm (Mäns Mårtensson);
han var sekreterare vid traktaten med
ryska kommissarierna i Wiborg 1613,
ståthållare på Nowgorods slott med dess
stad och län 1615, sekreterare vid
fredstraktaten med Ryssland i Stolbowa
1616—17, dog barnlös 1641;
reducerades från hans arfvingar, jemte en
mängd gårdar i S:t Pehr, Haga och
Wassunda; synes derpå varit besutet af
kammarrådet samt presidenten i
karnmar-och kommerce-kollegiernaLilljecrona, som
dog 1687 och slöt sjelf sin ridderliga ätt;
han blef året före sin död kansler för
akademien i Lund. Han berömmes mvcket
för sin statsklokhet, och af hans bref,
dem han skref till landshöfdingen Dureli
under sitt ministeriella vistande i
Danmark, finnas några tryckta i Svenska
Merkurius för Augusti månad 1760.
Sedermera egdes Löfstaholm af
öfver-ståtliållaren i Stockholm gr. K. Posse,
död 1714 (se Tisslegården), samt dess
enka; utbyttes från kronan af
presidenten Broman mot Rosersberg, Wiggeby
och Krogsta i Norrsunda socken.. Broman
egde konung Fredrik Ls nåd och
förtroende på ett utmärkt sätt och deltog
mycket i riksdagshvälfningarna på sin
tid; död 1757. I sednare tiden har
godset egts af grefliga slägten af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
