Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Löfvestad.
Löfånger.
625
3,186. — Löfvestad, moderförsamling
uti Färs härad af Malmöhus län, ligger
3 mil norr från Ystad — vid 15 fots
höjd öfver hafvet — och omfattar en areal
af 11,224 tid, hvaraf 422 äro insjöar.
Socknen, som består af 1429/48 mtl. bet.
eg - rätts afgift, 6!/i«> boställshemman, tax.
till 202,850 rdr r:mt., beboddes 1805
af 1,938 och 1860 af 2,152 personer.
Här finnas T> byar: Löfvesta, 41 /1 mantal
skatte, l mantal prestgård (tax. till 5,780 rdr),
Vg mantal kommin.bost. (tax. till 1,350 rdr);
här är brist på skog, obetydliga torfmossar
finnas, åkerjorden är stenbunden med sandgrus,
blandad med ör; Kungsgården Löfvestad, seden
art. Heinge, by 33/4 mantal skatte, har lika
åkerjord ined Löfvestad, skog till husbehof och
torf till öfverflöd. Heingatorp, 3/4 mtl. skatte,
5/8 uts. frälse, har lika åkerjord, skog till
husbehof och torf till öfverflöd, Iiy, l7 ^ t> mantal
skatte, har mer högland åker, stenbunden med
sandgrus, surskog till husbehof. Bäretofta, 3/’4.
mtl. skatte, 21/q uts. frälse, 3/8 mtl.
frälsesäteri, är i brist af skog och torfmossar;
jordmånen är lera. Säteriet, med tegelbruk, har fått
sig säterifriheten transporterad från O. Konga
och lyder under Kronovall. — 3/1(; mtl. Maltving.
1’8 Månstorp i/8 Nilstorp, i/8 Plågan, Vg
Ledåsa äro alla uts. frälse. Kyrkolägenheten
ßam-sadahl, tax. till 300 rdr rmt, är bebyggd i
början af detta århundrade af dåvarande
indelnings-hafvaren af Löfvestad bost., som äfven
inrättade här en klädesfabrik, nu nedlagd. Adress:
Hörby.
Löfvestad. Kungsgård af 4% mtl.
kronosäteri uti ofvannämnda socken, 3
mil från Ystad, är l:sta majorsboställe
vid Skånska dragonregimentet.
Manbyggnaden af sten, uppförd omkring 1815,
är instängd af en gräfd kanal; åkern
är god, höbolet ymnigt, ek- och bokskog
samt torfjord finnas. Arbetet till
egendomen förrättas genom brukarne af
derunder anslagne 24,9/32 mtl., jemte andra
hus och torplägenheter. Efter en
anteckning i Löfvestads kyrkobok, skall
gården först vara anlagd af en slägt,
vid namn Blår; sedermera kom den i
Morinanska slägtens ego, med
patronat-rätt till pastoratet; vidare från denna
slägt till danska riksamiralen Gädda,
hvarefter den såsom Bornholms vederlag
blifvit Kongl. Maj:t och kronan tillhörig.
Arealen är 750 tid. Till gården hörer
ett mejeri med 50 à 60 kor. Adress:
Ystad. Närmaste gästgifvaregård är Sjöbo
eller Tranås.
Löfåker. Ett och v2 mtl. frälse uti
Juleta socken af Oppunda härad och
Nyköpings län, hörer allt sedan 1700-talet
IV.
under As säteri; taxeringsvärdet 1861
var 6,840 rdr rmt. Här är
gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till:
Botten s. o.......V4 mil.
Berga n. öfver Hjelmaren . . lV2 »
Läppe s. o.......2]/g }>
Hvittorp s........1V4 »
Löfånger, hvars urgamla namn,
Lauf-angur, eller Löfvik, antyder en någorlunda
tidig befolkning, är belägen i
Westerbottens läns andra fögderi, ungefärligen
under 62gr. latitud och 34 gr.
longitud, 9V2 mil från Umeå och 5V2mil från
den nyligen anlagda Skellefteå stad, samt
begränsas i vester af Nysätra och
Burträsk, i norr af Skellefteå socknar, i
öster och söder af Bottenhafvet.
Socknens högsta längd är vid pass 3 mil,
dess bredd 2V2 mil. Den består till
betydlig del af en i hafvet utskjutande
udde samt utgör i arealvidd 114,811
tid. 26 kappl., deraf 11,123 tid. 19
kappl. inegor, näral. åker 1539 tid. och
äng 9,584 tid, skogs- och betesmark
103,688 tid., men öfverskottet 21,500
tid. ofruktbara mossar och sjöar, hvaraf
landet öfverflödar. När socknen först
blifvit bebodd af odlare, är obekant
och höljdt i en aflägsen forntid; men
de flera murrösen, som på åtskilliga
ställen finnas under jordytan, i synnerhet
närmare vid kusten, visa, att redan tidigt
orten varit bebodd, troligen af Nomader,
och de förändringar, landet undergått
genom vattenminskning, uppenbara sig
deraf, att på längre afstånd från
hafskusten, der numera är gräsbärande strand,
lemningar efter fartyg finnas, och att ett
sådant, ännu till timmer tämligen
bibehållet skrof vid lagt vattenstånd är synligt
på 4 à 5 fots djupt vatten ofvanföre
en bäck, som nu mer ej kan med båt
beqvämligen befaras till det nedanföre
liggande hafvet. Af socknens
fornlemningar må vidare några anföras. När
kyrkoherden Ekdahl för 30 år sedan
genomreste socknen, bemärktes af honom på
yttersta udden af Löfånger inom Afva
bys gräns, i en kal bergås, som
sträcker sig emot hafvet, åtskilliga stenrösen,1
1 I afseende på dessa är den förmodan icke
osan-annolik, att dessa rösen fordom samlats och
hopats af Lappar, som i synnerhet förut och ännu
något år besöka kustlandet. Man skulle kunna
antaga, att Lapparne, som för några sekel
sedan hade föga sinne för kristendomen, be-
629
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
