Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anförd af kon. Carl IX, midt emot den Danska
och så nära, att de kunde råka hvarandra med
ett muskötskott. Danska ryteriet gjorde utfall,
men blef förjagadt. — Vidare märkas: Stensö,
Grimskär, Fredriks skans, Svinö och Skallöarne,
hvarom hänvisas till dessa ord. Ar 1673 funnos
i närheten af Kalmar stad uti en åker, ibland
en mängd kon. Ethelreds engelska och flera
tyska regenters penningar, äfven några arabiska
silfvermynt. — Gårdar och byar:
Landshöfdinge-bostället Skäl by, se den art. — Berga, 4 mant.
skatte, 2 1/2 frälse; af denna by egas l 3/4 mant.,
tax. till 10,080 rdr, af kapten Elfving; minsta
’brukningsdelen i socknen är 1/4 mant. Berga,
tax. till 1,800 rdr rmt. - 3 mant. sk.
Tör-neby, tax. till 23,260 rdr, eges af kapiteu
Bri-telli; 1 mant. ibm innehafves af Kalmar
hospital efter Kongl. Maj:ts ordre den 5 November
1683. — 3/4 mant. Hagbynäs eges af fröken
linnerhjelm.
Kasimirsborg, egendom nära Gamleby, skall,
enligt Hermoder, blifvit 1850 försåld till friherre
Cari Raab och häradsh. Carlsson för 145,000
rdr, hvarefter underlydande ströhemman, till värde
af 00 à 70,000 rdr, afsöndrats från godset,
hvilket, 1801 utgörande något öfver 5 mant., skall
nämnde år blifvit försåldt för 250,000 rdr till
frih. V. Fleetvood.
Katrineberg. Gård uti Alfshögs socken, Faurås
härad och Halmstads län, belägen 1 mil från
stadeu Falkenberg, består af 1/3 mant. uts.
frälse, hvartill höra 70 tunnl. jord af bördig
beskaffenhet, sträckande sig ned till stora Atra-åu
på dess norra sida. Den endast til) namuet
kände äldsta egaren af Katrineberg och
hemmanet Dahlsgård är en major Beijerman; sedan
har en andre landtmätare Berg och sist en
koru-missionslandtmätare Stenström egt endast
Katrineberg, efter hvilken f. d. öfverjägmästaren
Carl Otto Wallmark år 1849 inköpte
egendomen, till hvilken då endast hörde hälften uti
2:ne närbelägna vattenfall; men som den
namnkunniga s. k. Kittrekällan fanns på Katrinebergs
ego-område, köptes äfven andra hälften i
vattenfallen och gräfdes en kanal, 6 alnar bred, 2
alnar djup och 900 alnar lång, hvarigenom
vat-net kom genare och fortare än förut genom en
i många bugter slingrande, 400 alnar längre
bäck, ned till vattenfallet, hvarvid uppmurades,
af sprängd gråsten, ett qvamhus, 31 alnar långt,
24 alnar bredt och 2:ne våningar högt. Deri
inrättades vexelverk, som med ett vattenhjul
om 10 alnars diameter drifver 2:ne par
sam-maldsqvarnar, en sigt- och en skalsten, till
hvilken inrättning allt gjutgodset hemtats från
Kockums gjuteri i Malmö. Skada likväl, att
källans vaiteu ensamt, då en annan tillstötande
mindre bäck icke ger vatten, ej förslår att drifva
detta vackra qvarnverk, som kostat nära 20,000
rdr rmt; för att om möjligt afhjelpa
ifrågavarande olägenhet, inrättades ett pumpverk med
stångkedja och ett hjul, som skulle uppfordra
vattnet återigen, sedan detsamma en gång
kring-drifvit vattenhjulet; men detta försök, om icke
alldeles misslyckadt, gjorde dock icke tillfyllest,
hvarföre nu beslutats borrning i källan, derutur
ett större underjordiskt vatten synes vilja
upp-träuga. Imellertid är qvarnen icke onyttig,
hvarken för egaren eller för orten, och har
som sådan blifvit till tullmjölqvarn skattlagd.
— Adress: Falkenberg och Katrineberg..
Katrineholms bruk i Steneby socken, Wedbo
härad och Elfsborgs län, med 2 härdar och 2
hamrar och med ett årligt smide af 1,133 skit).
Dessutom finnes en spikhammare.
Kolmorden. För att i större skala än
hittills bearbeta de här befintliga marmor-och
kalkstensbrott samt att derstädes idka tegel- och
kalkbränning, har ett aktiebolag bildat sig i Aug.
1862, bestående af bruksegaren A. Rozycki,
handl. C. J. Nelin, A. O. Eschelsson, A. R.
Åberg och C. E. Dahlgren, apoth. A. L. Sundius
och bruksförvaltaren G. Fröling.
Kopparsvik, egendom på Gotland. Uti hr
J. Langs trädgård å denna egendom hafva några
krappraukor på hösten 1801 gifvit fullt mogen
frukt på kalljord. Denna oväntade händelse —
ty krappens frön mogua eljest blott i sydliga
Europa — kan vara af vigt för industrien, ty
växteus färgämne är en dyr vara. Alt gotländsk
kräpp ger bättre färg än den utländska, är
bevisadt genom hr L:s förr lyckade odlingsförsök,
då han likväl alltid, fastän med större möda, har
fortplantat växteu medelst rotskott och afläggare.
Krän, jerngrufva. En af de större i
Phi-lipstads Östra bergslag, der under året 1860
brötos 20,338 skit. jernmalm.
Kristinedals jernbruk uti Fröskog socken,
Tössbo härad och Elfsborgs län, med 2 härdar
och 2 hamrar, har 900 skit. årligt smide.
Krontorps farm. Egeudom uti Edsberga
socken, Töunersjö härad och Halmstads län,
belägen ’/4 mil från sockenkyrkan, består af 39/16
mant. frälse och 600 tunnl. åker med 300 t:rs
utsäde och skördar omkring 2,000 t:r. Någon
skog och äng finnas ej. 29 st. torpare och
åboer utgöra 4,500 dagsverke till gården, som
eges af baron Stierncrona.
Krokstad i Wärmland. Här hölls 1844 af
Wärmlands hushållningssällskap det första
landtbruksmötet i riket.
Kuldmo. Gård i Arbrå socken i
Helsingland. Prosten Michael Kolmodin var den förste,
som bar detta namn, hvilket han tog efter denna
sin födelseort. Sonen Israel blef Superintendent
på Gotland, under hvilken befattning han
utverkade, att Gotlands presterskap fick behålla
krono-tionden och förskaffade kapellanerna boställen.
Kårböle. Uti häradsrättens protokoll d. 31
Mars 1759, i tvist om Kårböle kapellags, då
bestående af 5 bönder i Kårböle och 1 vid
Kårböle skog, byggnadsskyldighet vid Färila kyrka,
äro intagna följande upplysningar: att Kårböle
kyrka vore äldre än Färila, och att Kårböle,
som i påfviska tiden var en i Norrlanden
namnkunnig offerkyrka, under riksföreståndaren Sten
Sture den Äldres tid varit så förmögen, att
silfver blifvit der med betsman vägdt. Öfver
dörren till kyrkan, som derstädes till gudstjensten
ännu 1759 nyttjades, stod årtalet 1599
inhugget, och hade den varit begagnad af garnisonen,
som legat i skansen, hvilken ödelades vid pass
1655. Pä grund af dessa upplysningar och då
Kårböle förrän Färila blef särskildt pastorat och
hade egen kyrka, äldre än den förra, befriades
Kårbölemännen från ali byggnad vid Färila kyrka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
