Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JII.
\
Mackmyra. Jernbruk uti Gefleborgs
län, Wahlbo socken af Gestriklands
fögderi, är beläget 1 mil från Gefle och
V- mil från Bäcks jernvägsstation vid
Gäfleån, der densamma, ungefär 1/2 mil
från Storsjön, bildar den s. k. Ön.
Bruket, som i äldre tider bestod endast af
en hammare och en härd, innehades
omkring år 1666 af bergsmän; år 1685
blef assessoren Daniel Tilas egare af
hammaren och erhöll d. 10 Dec. 1692
bergscollegii privilegium att inrätta
ytterligare en härd. Tackjernet tillverkades
i Wahlbo masugn, belägen Vs mil från
bruket, vid ett annat mindre vattendrag;
densamma privilegierades den 28 Nov.
1672 för några bönder, som funnit malm
vid Jordåsen, en mil från bruket. Sedan
tillökningar i smidet blifvit beviljade
af d. 5 Okt. 1741, d. 7 Okt. 1805 och
år 1839, utgjorde brukets privilegierade
årliga smide på 1840-talet 1,200 skU med
en hammarskatt af I5V2 skU, allt b.vigt.
Sedan år 1850 har bruket begagnat sig
af den bruken medgifna rätt till oinskränkt
jerntillverkning. På 1740-talet hemtades
malmen dels från Norberg, dels från
Bäsinge grufva i Folkärna och den förr
omnämnda Jordåsgrufvan.
Manufaktur-smidet, som nu vid bruket finnes
privilegieradt från 1840 för 1 knipphammare
och 4 spikhamrar, räknar sin första
tillkomst från år 1674, då plåtslagaren och
spiksmeden Jan Olsson genom
bergscollegii tillståndsbref förunnades rätt till
anläggning af manufaktursmedja på Öns
bv-område för tillverkning af spadar och
spik m. m. till ortens behof; hvilken
anläggning år 1685 af direktör Daniel
Tilas inköptes och flyttades till bruket.
Intill år 1833 idkades
tysksmides-methoden vid bruket för
jerntillverkningen, men dä infördes den engelska eller
s. k. Lancashire-methoden med särskild
härd för smältning och särskild för
utsträckning af jernet. Till vinnandet af
besparing af råämnen och tid samt
åstadkommandet af ett jemt och godt
v.
jern har ock en större ombyggnad af
smedjan till både hus och innanrede
varit oundviklig, hvadan under de
sednast förflutne 20 åren i stället för den
trånga af trä uppförda äldre smedjan
med härdar, hammarställningar,
blås-machin ctc. af äldre konstruktioner, blifvit
uppförd en ny rymlig smidesverkstad af
sten, och i tvänne lancashire smälthärdar
en räckhärd med förvärm ningsrum, 1
O ’
smältliammare, 2 räckhammare, 1
manufakturhärd med 3:ne spikhamrar samt
en klensmedsverkstad. En
dubbelverkande tvåcylindrig tackjernsblåsmachin,
uppsatt i särskildt hus utom smedjan,
lemnar tillräcklig bläster för både
stång-jerns- och manufaktursmidet.
Medeltillverkningen för de 5 åren 1854—1858
har utgjort 2,935 skU stång- och
äm-nesjern samt 147 manufaktursmide,
hufvudsakligast spik. Till godset höra:
Wahlbo såg med 2 enbladiga sågramar
(taxerad till 12,000 rdr); tegelverk för
gårdens eget behof samt qvarn med 2:ue
par grofmälds-stenar. Tillhörande
landtegendom: inom Wahlbo 73j?!U öresland
och inom Hedesunda socken 14;>/8 öresl.
eller tillsammans 88,^4 öresl., af hvilka
hemmanen Sunnanås och Österbo äro
från recognitionsrätt till skatte inlösta.
Dessutom äro 7 kolaretoro Ivdande under
1 v
bruket. Ilela godsets taxeringsvärde,
inberäknadt tillverkningen, var år 1861
c:a 135,000 rdr rmt, och egare
brukspatron Wilh. Elfbrink.
Madesjö. En socken och
konsistorielt pastorat af l:sta klassen, hörande
till Södra Möre kontrakt af Kalmar stift
och belägen i samma härad och län,
3V4 mil v. n. v. från Kalmar — vid
280 fots höjd öfver hafvet —; omgifves
i norr af Bäckebo, i öster af Christvalla
och Ljungby, i vester af Hälleberga och
Algutsboda i Kronobergs län, samt
omfattar en areal af 3,500 qvadratmil, hvaraf
0,094 äro insjöar. Marken är på många
ställen bergig, på andra åter jemn.
Jordmånen består till större delen af sand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
