Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maglö.
Hf agi».
5
fru Ingeborg Lilljehöök, under sin lifstid
disponera egendomen, och om fröken
Walkendorff doge utan bröstarfvingar,
skulle Maglö tillfalla fru Ingeborgs slägt.
Fru Ingeborg Lilljehööks dotter, uti
andra giftet med kamereraren Jöns
Ehrenborg, Eva Johanna, som, efter modrens
död 178*2 och sedan fröken Walkendorff
aflidit, blef egarinna till Maglö, fick
dock strax en process med sin morbror,
kapten Thure Lilljehöök, hvilken på grund
af Lundebladska testamentet pretenderade
arfsrätt. Genom Göta hofrätts utslag
afd. 2 Maj 1785 förklarades Lilljehööks
anspråk ogiltiga. Fröken Ehrenborg,
blifven herrskarinna på Maglö, förehade
der de besynnerligaste upptåg, och i
folkets minne lefver hon ännu under
benämningen »galna fröken.» Hundar
och kattor voro hennes favoritdjur, hon
egnade åt dem en huld omvårdnad samt
hade till deras skötsel anställt särskilt
betjening. Slutligen gifte lion sig 1798
med en ofrälse, kanslisten And. Henr.
Grapengiesser, oaktadt hennes slägt lade
sig emot partiet. Hennes kusin, major
Bengt Lilljehöök, uppträdde då med
yrkande, att få på grund af de adliga
privilegierna i stånds- och slägtbörd till
sig lösa Maglö. Rättegången upphörde,
då Grapengiesser och hans hustru
godvilligt sålde egendomen till Lilljehöök
d. 21 Sept. 1799. Major Bengt
Lilljehöök omtalas som en kunnig och qvick,
men mycket originell man; han var gift 1
med fröken B. M. Drakenberg.
Ofverste-löjtn. Y. J. Silfversparre, gift med deras
dotter Ingeborg, bortbytte redan 1818
den tre år förut erhållna gården Maglö
med underlydande, mot Aryds bruk i
Småland till friherrinnan Eleonora S.
Stjernbladh, gift med öfverstelöjtn. Carl
Erik Benzelstjerna, och hennes syster,
friherrinnan Charlotta Stjernbladh.
Benzelstjerna utlöste snart sin svägerska och
blef ensam egare af Maglö. Efter hans
död 1826 försåldes egendomen på
offentlig auktion. Den inropades då den 30
Maj 1827 för 36,666 rdr 32 sk. bco
af öfverstelöjtnant Benzelstjernas måg,
generalmajoren och kommendören,
friherre Fabian Ernst Wrede, som då förstod
sig föga på jordbruk, och hade icke
särdeles höga tankar om denna gård.
Han förklarade sig endast hafva köpt
Maglö för dess liljekonvaljer och
skogssmultron, beklagande dock, att de förra
måste, för de kalla vårarnas skull, plockas
med vantar. De första åren voro
missväxtår, och detta bidrog icke att höja
gården i hans aktning. När lian derför
1829 vistades vid riksdagen och i bref
hemifrån underrättades, att rågfältet
under vintern gått ut, samt tillfrågades om
man, efter inspektörens förslag, skulle
på detta fält så korn, svarade han, att
de hemmavarande kunde i sin goda
ambition göra hvad de ville, men för sin
del ansåg han, att man gjort allt hvad
som kunnat göras, då man vid Maglö
sått en gång. Egendomen tillhörer nu
general Wredes arfvingar, men
innehafves, på grund af ömsesidigt testamente,
af hans enka, friherrinnan Eva Charlotta
Wrede, född Benzelstjerna. Boningshusen
bestå af en mellanbyggnad och två
flyglar, alla en våning höga, och omsluta
en gårdsplats, öppen åt öster.
Mellan-byggnaden och norra flygeln äro
uppförda under förra århundradet; den norra
flygeln 1746 af Jöns Ehrenborg. Södra
flygeln åter är byggd af Thomas Nold
1626. Denna flygel har en hög
underbyggnad med hvälfda källrar, hvilka på
östra gafveln äro inredda till rum. Söder
om mangården är en blomsterträdgård,
och söder om ladugården en frukt- och
köksträdgård. Maglö, som fordom skrefs
Magiegård (storgården) skall i äldre tider
hafva hetat »Wesbyrya.»
En reduktionshistoria från denna gård kan
förtjena att tagas vara på. Ove Gjedde hade,
såsom förut är nämndt, af konung Ëredrik III
köpt patronrätten till Mellby jemte kyrko-
och kronotionden, och för detta betalt 500 daler
s:mt. Då reduktionskommisionen böriade sin
tf
verksamhet i Skåne, ifrågasattes huruvida icke
denna patronrätt vore donation och på grund
deraf skulle kunna indragas. Egaren, Christoffer
Walkendorff, fick 1687 befallning att deröfver
förklara sig. Han svarade då, att han säkert
visste, det patronrätten vore köpt, ehuru han
icke kunde uppgifva köpeskillingen. Följande
året befallte honom reduktionskommisionen att
uppgifva köpeskillingen. Han lyckades då att
från Köpenhamn erhålla en afskrift af
köpebrefvet, hvarur syntes, att patronrätten med
thy åtföljande blifvit betalt med 500 daler s:mt.
Walkendorff ansåg saken dermed vara slut; men
icke så reduktionsherrarna. De studerade
grundligt köpehandlingen och funno deraf, att
kronotionden 1648 blott uppgått till 1 l(tfe smör, då
den deremot nu, 1688, uppgick till 27 t:r5’/10
skep. råg och lika mycket korn. Walkendorff
blef derföre en dag oangenämt öfverraskad ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
