- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
8

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8

»

Malexamlor.

laliiigsbo.

1805 beboddes af 1,089, 1860 af 1,611
men 1862 af 1,591 personer, består af
26!/a mänt., hvaraf 10T/8 skatte, 2l/2
krono, 137/» frälse (15% mant. i Ydre,
9:V8 i Göstrings, lV2 i Wifolka härad).
Ordin, räntan är 151 rdr 23 sk. 7 rst.
krono-värd i.

Lefnadssättet är allvarsamt och
sinnelaget fromt bland befolkningen, som
tillika är känd för nästan allmän
ärlighet. Malexander förekommer ej i
förteckningen pä stiftets kyrkor från Brasks
tid, men väl på 1530-talet, och då som
eget pastorat. Kyrkan, uti Ydre härad
och uppbyggd, enligt sägen, på en fru
»Esther Krummediks till Näs och
Bollnäs» bekostnad, är, utom sakristian, af
trä, och förvarar liera adliga
grafmin-nen. Hörande deri ena klockans
gjutning fortlefver ännu en allmän berättelse,
att mästaren under smältningsprocessen
bortrest, samt att gesällen, sedan han
blifvit af folket nödgad att aftappa
metallen ur smältugnen, inkastat deruti,
under väntan på mästaren, allt
befintligt silfver. Gjutningen lyckades och
det myckna silfret skall vara orsaken
till klockans ovanligt sköna klang.
Imellertid blef mästaren vid återkomsten så
förbittrad, att han dödade gesällen, som
skall vara begrafven under sjelfva
klockan. Allmogens plägsed att vid
barndop offra är sedan 1847 bortlagd.
Barnundervisningen bestrides i en fast och
två ambulatoriska skolor af en
examinerad lärare. Antalet af i skolåldern
varande barn uppgick 1862 till 387. —
Äldsta bygden har varit kring Sommen:
men fornlemningar saknas, och blott vid
prestgården Tumbo är fästad sägnen om
jätten Tumme, som, så ofta han velat ’
tala med sin stallbroder Odén på
Hers-måla (i Asby), V-> mil härifrån, uppgått
på kullen I/ögatoft, hvarifrån man har
utsigt öfver större delen af Ydre härad.

I socknen märkas 5 säterier, af 5 ’/g mant.,
det öfriga hemmantalet är skiftadt i 73
brukningsdelar. Gårdar och byar, i Ydre härad:
Aspenäs, se den art. — 1 mant. fr. Jdebo, V2
mant. ibm, militiæ-boställe, se art. Idebo. —
Bålnäs, säteri, se art. Bollnäs. — Ifrenäs, se
den art. — 1 mant. fr. Bjerhult, egare mag:r
Drolly. — ’ / 4 mant. fr. Lycke, med qvarn af
1 par stenar och såg, tillhörde 1086 fru Marg.
Drake, år 1861 botpredikanten Gumelii
sterb-hus. — Malexander eller Tumbo, ’/2 mant.
krono, skattlagdt 1707, är prestgård, med V4

mant. Södra Sand, tillagdt enl. kon. Carl XI:s
bref den 12 Maj 1674. — ’/4 mant. Malgeryd,
indraget militiæ-boställe. — Öfriga hemman äro:
1 sk. och 1 fr. Bjelnäs, 3/4 Södra Ekeberg, 1 /4
Gränsbo, ’/2 Högbo, 1 Ramfall, 1/2 Svartsvik
eller Svärdsvik, 3/8 Wäcktehult, alla skatte; 1
Mànliult. V4 Ugglebo, frälse. Ordin, räntan är
69 rdr 26 sk. 7 rst. kr.-värdi. — I Göstrings
härad: Stjernesand, säteri (se den art.), hvartill
höra såg och hälften af Stjernsands qvarn. —
Somvik, säteri ’se den art.), hvartill höra
ask-kalsinerbruk och hälften i Stjernsands qvarn;
tax.värdet är 15,760 rdr rmt. — ,/8 mant.
fr.-säteri Skurebo och ’/o mant. fr. Shierlnnda
(Skärlunda), egdes 1861 af prosten E. F. Drotty;
Skurebo har hört till Sommevik 1686 och ännu
1825. — 1 mant. sk. Danskebo och
Orm-sjötorp, tax. till 8,400 rdr, utgöra en egendom,
hvartill hör 1 askkalsinerbruk. — 1 mant. sk.
Basteberg med Strömkullen. — 1 mant. Enshult
med såg. — 1/2 mant. fr. Spakarp, eges af
jurisdoktor A. Burén på Grytgöl; det egdes
1686 af jungfru Elsa Cruus, har sedan lydt
under Stjernesand och Sommevik. — Öfriga
hemman äro: V4 Bränna, 1/2 Ekeberg,
Göks-hult, V4 V2 Sjöbo, V2 Taskebo. Ordin,

räntan är 66 rdr 16 sk. 7 rst. — T Wifolka
härad: V2 mant. sk. Långstorp, med qvarn,
gryn verk och såg, 1/2 Mellansjö, V4 fr.
Hal-lingsfall, utgöra ett gods, tax. till 14,580 rdr,
sorn eges af herr Alex. Ahlström. Hemmanen
äro 1686 och 1725 uppförda under Hargs
socken i Wifolka, alla som krono 1686 och 1700,
Hallingsfall och Långstorp såsom köpta af Fredrik
Stenbock 1648. På Långstorps egor anlades
1825 Danielshammars stångjernsbruk af
brukspatron Burén, men bar sig dock ej på längden.
— Upsalatorp, mant. kr., skogvaktarebo-

ställe, blef på 1600-talet reduceradt. — Ordin,
räntan är 15 rdr 28 sk. 5 rst. kr.-värdi. —
Adress: Kisa.

o

Malmgsbo. A i Söderbärkes socken
i Dalarne, rinner vidare genom
Bagg-marken och får der namn af Baggån,
går förbi Borgfors, Skomakarbo och Baggå
hamrar till Skinskattebergs sjöar, och
vid Skärviken förenas med den s. k.
Hedströmmen, som sist vid Grönö i
Köpings socken utfaller i Mälaren.

Malingsbo. Bruks- och
landtegendom, belägen uti Söderberkes socken af
Fahlu län, vid Malingsbo-ån, 2V2 mil
svdvest från kyrkan, 9 mil från Falun,
hvaraf den förra består af:
stångjernsbruk för 3 härdar samt 1/4:del uti
Gerdsjöbo bergsmanshärd, Björsjö masugn,
grufvor och grufvedclar, belägna i
Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes
socknar; den sednare består af: 107/io mant.
krono-skatte på nära 22,000 tunnbs areal,
en qvarn med 2 par stenar. Bruket
samt 7^? mant., som äro belägna i
Söderbärkes socken, taxerades 1861 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free