Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mansdala.
Marbeck. 37
Mankärr var för honom städse en
»an-gulus præter omnes terrarum ridens» (en
framför alla andra behaglig plats). Efter
fadrens död öfvertog han hemmanet, och
den dåvarande lektorn inlöste det år
1734 till skatte för 30 daler s:mt. År
1751 tog han afsked från sin innehafda
lektorssyssla och lefde sedan i 20 år på
sin lilla landtgård. Han dog d. 11 Jan.
1771 och blef begrafven i Wassända.
Sonen Jonas, som enligt fadrens
testamente skulle inlösa åt sig Mankärr mot
600 daler s:mt, inköpte derjemte V4
mant. Myskebacken, och hans ättlingar
hafva alltjemt innehaft dessa fastigheter.
Ar 1861 egdes Mankärr jemte mtl
i ett annat hemman, alltsammans tax.
till 1,620 rdr, af Carl Wassenius.
Förut nämnde Birger Wassenius utgaf
alrna-nachor tills år 1747, då Veteuskaps-Akademien
erhöll så godt som exclusivt privilegium derpå.
Hvad som isynnerhet gjorde Wassenii almanachor
så begärliga voro dess lärorika och för sin tid
märkvärdiga uppsatser. Aren 1724—31
meddelade hau i cn fortgående serie: »En kort
underrättelse för them enfalligom om orsakerna,
hvarför åhrén, i anseende till väderlekeu, äro så
mycket olik och skiljachtig; i likaledes åren
1732-44: »Kort anledning för them enfalligom
till retta tanckar om thenna synliga verldenes
systhemate, eller sammanhang.» I inledningen
till detta ämne säger han: »Jag vet icke, att
någon ännu på svenska ther om, till sina
landsmäns tjenst något framgifvit uti ljuset; och dock
thenna materia allom them som then store
Gudens finger uti naturen med vördnad och
efter-tancka vilja beskoda, ganska många, ja oendeliga
tillfellen lärer gifva, till Hans helga lofs och
ähres utspridande!» Slutligen 1745—48.
»Wel-ment underrättelse för them Enfaldigom om
åkerbrukets förbättrande.« Förtrogen med bibeln
citerade han den ofta; stundom inflätade han
verser, såsom 1732 efter förutsägandet af
solförmörkelsen :
»När rika Solens sken för fattig måna brister,
Hon blifver svart som beck och ali sin fägring
mister:
Ty lär, min vän, en ting utaf then gamla Måna,
Att man ej yfvas bör af thet man måste låna.»
Till slut må anföras hans hypothes om
anledningen till vattenminskningen. Han ansåg,
att af vattnet flera slags täta kroppar årligen
tillkomma, hvilka antingen så förblifva eller
omsider till jord förvandlas, som äfven af
vattnet torde fått sin upprinnelse, »likmätigt Skriftens
vittnesbörd.»
Mansdala. Gård uti Wä socken af
Gärds härad och Christianstads län, af
l5/g mant. skatte, 1/2 frälse, å M 1—4,
tax. 1860 till 14,680 rdr, eges af
inspektor Orstadius. 3/8 mant. krono ibm
är kronofogdeboställe.
Mantorp. Egendom uti Weta socken,
Wifolka härad och Linköpings län,
belägen nära gränsen af Sya, består af 1
mant. skatte- och 1 frälse-säteri (Mark),
med 23/4 mant. underlydande;
taxeringsvärdet 1861 var 43,810 rdr rmt. —
Mantorp kallas 1683 säteri af ett
allodial-hemman, 1687 skatte-säteri; det utbyttes
från kronan 1682 af John Gripenwald
(död 1693), som ock egde redan då
derunder afhysta Mark, och har alltsedan
förblifvit inom slägten tills öfverstelöjtn.
riddaren af Svärdsorden J. G.
Gripen-walds död härstädes 1843. Sedan år
1850 har egendomen tillhört friherre
C. M. N. Palmqvist, gift med en dotter
till brukspatron af Buren. — Mantorp
har endast obetydlig löfskog i hagarne.
Till gården höra god trädgård och
ansenlig humlegård.
Marbeck. Socken uti Norra Wedbo
härad af Jönköpings län, 2l/4 mil från
Ekesjö, 4V2 från Jönköping och 85/8
från Linköping, gränsande i norr till
Frinneryd, med hvilken lion följer från
sjön Ralåugen till Östgötagränsen, i öster
till Askeryd, i söder till Bredestad och
i vester till Lommaryd, har på lV4mils
längd, men blott 3/4 mils bredd, en
areal af 12,428 tunnl. (eller 0,538
qvadratmil efter Hahr), 0,ogo qvadratmil
upptagas af insjöar. Östra delen af
socknen har ganska bergig och
stenbunden mark, men är i den vestra jemn.
I den förra är sandmylla rådande
jordmånen, men i den sednare lermvlla. Den
vestra delen af socknen är skoglös.
Sock-j nen, som år 1810 beboddes af 834 och
den 1 Juli 1862 af 996 personer,
innehåller 33
/8 mant. skatte, 1 krono och
315/8 frälse. Socknen nar både fast och
flyttbar skola, der under sistnämnde år
147 barn erhöllo undervisning af tre
examinerade och en oexaminerad lärare.
Skolan har en årlig inkomst, stor 19 rdr
93 öre, af enskild donation.
Socken-bibliothek har blifvit bildadt 1858 genom
gåfvor från grefve Bonde. Sockenboerna
låna mot 50 öre pr år, andra betala en
ringa afgift. — Marbeck utgör ensamt
ett patronelt pastorat af 3:dje klassen,
tillhörande Norra Wedbo kontrakt af
Linköpings s^ift. Den förste
kyrkoherden som nämnes är Sven Erici 1338,
sedermera nämnes Haqvinus Laurenti,
1520—27, som blef afsatt, emedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
