Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marieholm.
Marieholm.
47
af krigsrådet Nils Fr. Fries.
Taxeringsvärdet 1861 var 41,250 rdr rmt.
Gården hette fordom Ludderhof, och i ett
pergamentsbref i riksarchivet, dateradt
Telje den 9 Juni 1377, Luderhowd.
Biskop Nils i Linköping Öfverlemnar,
jemte andra, denna gård i nämnda bref
till den mördade biskop Gotschalks
hofmästare Conrad von Helpten, såsom
ersättning för de fordringar, han och flera
af den döde biskopens husfolk hade
iunestående.
Marieholm. Fordom kungsgård nu
mer landsh.bost. uti Lexbergs socken af
Skaraborgs län, består af 2 mtl och är,
jemte 2 mtl Cathrineberg, tax. 1861 till
56,410 rdr rmt. Sätesbyggningen, som
fordom var en våning med 2 derifrån
utskjutande flyglar, har under förre
landshöfdingen tid undergått en betydlig
tillbyggnad och reparation. Dessutom
äro här 2:ne flyglar på hvardera sidan
om gården, och år 1813 blefvo 2:ne
stenhus uppförde; dessa hafva sin plats
gent emot karaktershuset. I det ena
är landskansliet och landskontoret och
i det andra är länets ränteri- och
landt-mäterikontor samt telegrafexpedition. Alla
dessa hus, jemte en prydlig och väl
underhållen trädgård, äro anlagda på en
holme, som formeras af ån Tidan vid
dess utlopp i sjön Wenern, och skiljda
från Mariestad endast genom östra
grenen af denna å. I trädgården finnes
upprest en åttkantig granitsten med
kongl, krona och kon. Carl IX:s
namnchiffer, med följande inskription: »Anno
1583 funderades kongsgården Mariæholm
oc Mariæstad medh denna trädgården
af sal. i åminnelse kong Carl den
nionde. Anno 1684 d. 24 April
byggdes en del af kongsgården och
ladugården Mariæholm alldeles ånyo. Anno
1685 gjordes denna trädgården alldeles
i en ny regulär form, han nu är, hvilka
byggningar och trädgårdsreparation
förrättades uti Landshöfdingen Välborne
Herr Peder Ornecloos tvdh.»
4-
Kungsgårdens egor, jemte alla
byggnader för gårdsbruket och ladugården,
äro belägna utom denna holme. I
äldre tider hette denna holme Tunaholm,
på hvilken ett säteri af samma namn
var beläget, som blifvit sammanlagdt af
3:ne hemman, i gamla handlingar kal-
lade Gamlegården, Annangården och
I Habertstorp (Haborstorp). Vid medlet
af sextonhundratalet lärer det tillhört
en gammal fru, efter hvilkens död
det hemföll till konung Gustaf I och
år 1560 till hertig Carl, efter
hvil-! ken tid det förmodligen blifvit ansedt
för kungsgård eller kronosäteri.
Säteriet har fått sitt namn efter berörde
hertigs gemål, kurfurstinnan Maria af Pfalz,
och föddes prinsessan Maria härstädes
den 18 December 1588. Då
landshöfdingen Thord Bonde år 1660 tillträdde
länstyrelsen, blef denna kungsgård
anslagen till landshöfdingeboställe. Länets
höfdingar hafva ej förr än i slutet af
1600-talet här residerat, utan bott dels
i Skara till år 1611, då denna stad af
Danskarne brändes, och dels derefter
på Götala och Höjentorp. I Mars år
1648 förläntes Marieholm med annat
till grefve Magnus de la Gardie. —
Jordmånen till Marieholm består dels
af lera, dels af sandblandad sugjord.
Ängen är dels sänk madvall, långt
aflägsen från gården, dels tufvig hårdvall.
Skogen, som består af gran och tall,
utgör 708 tunnl., är tillräcklig för
gårdens med underlydande torps behof.
Fiske eger Marieholm ej blott i ån
Tidan, utan synnerligast i sjön Wenern;
fisket motsvarar dock icke i godhet sin
vidd, utan lärer vara beroende af sjöns
stigande och fallande.
Den 16 Februari 1831 skedde
hälen så plötslig öfversvämning, förorsakad
af Tida-ån, att landshöfdingen med
familj måste flykta undan till staden.
Marieholm. Jernbruk, beläget uti
O 1
Asenhöga socken, Mo härad och
Jönköpings län, 6 mil från Jönköping, 3
mil från Wernamo och 2 mil från
Skil-lingaryds exercisplats och poststation,
är anlagdt 1836 af brukspatron A.
Wingård, som ehuru blind ledt
anläggningarna, på det nära intill liggande Mo
hemmans egor. Brukets första
privilegier voro på 1 hammare och härd för
600 slctt årligt smide, år 1844 erhöllos
ytterligare priv. på 1 stångjernshammare
och härd för 600 shU:s tillverkning. Ar
1845 köptes hälften i bruket jemte då
tillydande V4 mant. Skärfhult och
tull-qvarn med 1 par stenar af N.
Wennberg för 12,500 rdr. Från denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
