- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
62

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 Marsvinsholm.

Marsvinsholm.

Rörholmen eller Långö . . I1/., sjömil.

Brunskär......1V2 d:o.

Klädesholmen.....1 d:o.

Marsvinsholm. Hcrregård uti
Balk-åkra socken, Ljunits härad och
Malmöhus län, ligger en knapp mil nordvest
om Ystad och ungefär 3/g mil från
hafsstranden, uti en bördig trakt. Den massiva
slottsbyggnaden med sina tvänne torn är
på tre sidor omgifven af breda
vatten-grafvar, på hvilkas andra sida ligga
trädgårdarne, genomskurna af höga alléer,
och bakom dem parken, som genom
ny-planteringar sammanhänger med en af de
vackra boklundar, hvilka försköna gårdens
närmaste omgifningar. Från öfra
våningarnes fönster har man genom en
uthuggning en vidsträckt utsigt öfver hafvet.
Denna uthuggning är dock icke gammal;
förr omgafs borgen äfven åt hafssidan af
en stor och tät trädplantering. Men
Carl XIII, hvilken såsom storamiral
gästade hos grefve Erie Ruuth, kunde icke
fatta möjligheten af att bo så nära
hafvet och likväl stänga för sig utsigten
dit. Då hertigen följande morgonen
uppsteg och trädde fram till fenstret, hade
träden försvunnit, och genom en
uthuggning af något större bredd än
slottsbyggnadens sida öfverför hans öga en
sträcka af bördiga åkerfält, midt bland
hvilka Balkåkra prestgård hvilade i sin
trädgårdsdunge, och bakom hvilka hafvets
blåa yta utbredde sig. Grefve Ruuth
hade nämligen låtit uppbuda hela
godset och låtit under natten nedfälla och
bortföra träden med ali möjlig tystnad
och skyndsamhet samt planera marken.

Gården kallades i äldre tider Bosöe

o

och Borsöe. A ett bytesbref af år 1354
finnes bland vittnena en Mathias
Co-stenson de Bosyo. Denne skulle då vara
den första till namnet kände egaren af

o 0

gården. Ar 1367 såldes Borsyö
hufvud-gård och by till konung "Waldemar och
konungadömet af herr Pæther Monssön
och Gerit Ruben o w. År 1377 fick Maria
Jönsdotter, Nils Häcks till Hyby
efter-lefverska, konung Olofs införsel i Borsjö
gods i Lynes härad. Är 1401 skrifver
sig Jösse Mattisson till Bosio, och 1402
uppläto Anders Persson af Svaneholm,
hr Stig OgisÖn och hr Göstaff Mattisson
åt drottning Margareta »alt theris ret
och egedom, som them kan ’tillfälle i
Borsöö», hvarefter s. år af Skånes lands-

ting ett vittnesbref utfärdades, att »Borsiö
och Borsiöfang» med ali sin rättighet
tillhörde konungadömet. Gården låg då
vid en insjö, några böss-skott från den
11 uva ra n de slo ttsby gg nåden.

Under den följande tidrymden af
nära 100 år har man inga underrättelser
om Bosöes egare: men i medlet af
1500-talet innehades gården af Ulfeldska
familjen. Ett epitaphium i Balkåkra kyrka,
som förut varit uppsatt i Borsöe kyrka,
förvarar minnet af Fredrik Ulfeld och
hans fru Brita Marsvin; det flyttades till
j Marsvinsholms gård, då Borsöe kyrka
förstördes, och fick sedan sin plats i
Balkåkra. Otto Marsvin, omnämnd under
Dybeck, har antingen under systern Britas
lifstid köpt Borsöe, eller ock efter hennes
död af sina syskon och medarfvingar
tillöst sig denna gård. Hans storartade
byggnadsföretag hafva fört hans namn
till efterverlden. Den gamla Borsöegården
nedref han och uppförde 1644—48 i en
mindre sjö på pålverk en slottsbyggnad
samt kallade den nya gården
Marsvinsholm. Borsöe by blef då afhvst under
den nya herregården. En af hans
döttrar, Margareta, var gift med Jörgen Urne,
en af de berömdaste män i denna gamla
ätt, och hade med honom 13 barn, af
hvilka Christian efter morfadern ärfde
Marsvinsholm. Christian Jörgensen Urne,
född på Kronoborgs slott 1626, innehade
gården, då Skåne blef svenskt. Han
dröjde med att hylla den nya öfverheten
efter roeskildska freden, hvarföre
egendomen blef konfiskerad och öfverlemnad till
riksamiralen, grefve Gustaf Otto Stenbock.
Men efter Köpenhamnska freden återfick
Urne sitt gods och blef introducerad på
svenska riddarhuset 1664. Christian Urne,
som befordrades till öfverste för
Wester-bottens regimente och var en bland de
få skånska adelsmän, som blef af
svenska regeringen använd, afled på
Marsvinsholm 1667 vid 41 årsålder. Äldsta
sonen var endast 12 år vid faderns död,
och derför beslöto de danska slägtingarne
att sälja Marsvinsholm, som köptes af
Holger Thott, hvilken lemnade landet
1677 under Carl XI:s krig och gick
öf-! ver till Danmark. Marsvinsholm var
under denna tid ett tillhåll för
snapphanar, och det var i Marsvinsholms
trädgård som ryttmästar Klingspor af dem
! togs tillfånga. Svensk besättning blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free