Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stensättning anlagd en större, med
blommor planterad terass, beskuggad af en
ovanligt stor och löfrik ek, samt
belägen helt nära intill Saltsjön, och
hvarifrån om sommaren då ångbåtar och
seglande fartyg nästan stundeligen passera,
ibland till ett antal af tills, mera än 20 st.
på en gång, erbjudes en sällsynt vacker
anblick utöfver sjön och till de å andra
sidan deraf varande stora
Kolmords-skogarne, med Qvarsebo kyrka i fonden.
Som segelleden från Norrköping till
de norra och södra orterne delar sig
på fjärden härutanföre, så är rörelsen
med fartyg nästan alla tider på dagen
under seglationstiden särdeles liflig, samt
bidrager icke litet till en lättad
afsättning af gårdens produkter.
På egorna märkes Stensöborg vid
Bråviken, en ruin med lemningar af
tvänne torn och ringmur på en mot
sjön stupande klippa, med den
herrligaste utsigt öfver nejden och segelleden.
Den anses under hednatiden varit
bebodd af Fylkeskonungar.
Mauritzholm, f. d. Gammelgården
eller Lindenäs och Ladugården. Ett
mant. frälse-säteri uti Ortomta socken,
Bankekinds härad och Linköpings län,
beläget vid Tedens vestra sida, 1/2 mil
från kyrkan, tax. 1861 till 17,000 rdr
och egdes samma år af hr J. H. Trozelli.
Hemmanet synes vara bebygdt på
1500-talet, och har haft samma egare som
Ekenäs, tills det 1817 genom arfskifte
skiljdes derifrån, kom till frih. C. J. Banér,
som egde det ännu 1852, jemte 3% mant.
frälse Måsänder, som varit doneradt till
Henr. Dankvardt, och utbyttes från
reduktionen af Wellingk, som 1700 och 1726
egde alltsammans. Till Mauritzhoim
hörer ymnigt höbol och hjelplig skog.
Medby, Öfra och Nedra.
Häradshöfdingsboställe uti Bro socken af
Stångenäs härad i Göteborgs och Bohus län,
af 1 1/2 mant., är ett ganska godt
hemman, med snygg åbyggnad; taxerades
1861 till 9,000 rdr. Bostället är
utarrenderadt på 15 års tid från d. 14 Mars
1859 till 1874. Ordin, räntan är 18
rdr 6 sk. 4 rst. kr.-värdi.
Medelby, Melby. Annex-socken till
Höreda pastorat, är belägen uti Södra
Wedbo härad af Jönköpings län, mellan
sjöarne Solgen och Boden eller Bodasjön,
gränsar i öfrigt till Höreda i norr
och vester, till Hvetlanda i söder och till
Skede i sydvest, samt omfattar en areal af
0,345 qv.mil, af hvilka 0.060 äro insjöar.
Jordmånen är i allmänhet ganska
fruktbar, men på några hemman är sand
rådande. På skog är tillgången ringa,
deremot är socknen mindre uppfylld af
mossar och kärr; den alltid helsosamma
sjöluften kan äfven räknas till socknens
förmåner. Vid Werneqvarn (tax. 1861
till 4,060 rdr rmt), hvarest en af
Emåns större grenar utflyter från sjön
Solgen, är ett ganska lönande ålfiske; i
denna sjö förekomma de i Smålands
sjöar mindre vanliga fiskslagen: sutare,
sarf (en art ruda) och qviddor. Socknen,
som år 1805 beboddes af 556 och den
1 Juli 1862 af 747 personer, innefattar
22 3/16 mant., hvaraf 12 11/16 skatte, 9V2
frälse. Kyrkan, belägen mil från
moderkyrkan, 1 3/8 mil s. s. o. från
Ekesjö, är af sten, men utan torn, 62 fot
lång, 38 fot bred utvändigt; hon
undergick 1860 en fullständig reparation.
Här finnes en dopfunt af messing. Ar
1844 insattes en nv orgel af 6 stämmor
på en derför vid vestra gafvelväggen
byggd ny läktare. Barnundervisningen
bestrides i 2 flyttbara skolor af 1
examinerad lärare; skolbarnens antal uppgick
1862 till 72, deraf dock 10 undervisades
i hemmen. — De enda fornlemningar,
som påträffats, äro de norr orn kyrkan
liggande, af jord uppkastade, små
ättekullarne samt runstenen vid Nömme; den
är antecknad i Liljegrens Runurkunder,
under M 1,214, enligt hvilken på
densamma läses: »Rufua: lisfi: stiii: tfjansi:
aftfjir: suni: sina: Sin: au (i: tfjuretui:
{Emilia: liuöaii: fabura: au&: at: Sam:
Diufntl: at: sill:.» Det är: »Rufva reste
denna sten till minne af sina söner Sven
och Thorsten, Turika, en god fader och
åt Sam; Rubir åt Sven.» Tre olika
sägner menas stå i förbindelse med
denna runskrift, och hvaraf den ena är
sammanfattad i följande rim, som ännu
1822 en bonde i denna trakt kom ihåg:
Här ligger Ruwa i Rasnäs *)
Med alla sina män;
Den ene hette Rue,
Den andre hette Sven,
Den tredje hette Thorsten.
*) Rusnäs ligger väl i Höreda socken; men icke långt
från Nömme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
